12.09.2013 Views

ÅRSREDOVISNING 2011 - Osby Kommun

ÅRSREDOVISNING 2011 - Osby Kommun

ÅRSREDOVISNING 2011 - Osby Kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | Va-VE R kSam h Et<br />

nYCkeltal oCh statIstIk<br />

kostnadsuppföljning personal<br />

tkr <strong>2011</strong> 2010<br />

Kostnad för arbetskraft 3 238 3 012<br />

Varav kostnad för sjuklön 9 0<br />

Personalstatistik<br />

<strong>2011</strong> 2010<br />

Tillsvidareanställda 6,7 6,7<br />

Summa årsanställda 6,7 6,7<br />

Sjukfrånvaro i %<br />

VA-verksamhetens sjukfrånvaro ingår i gatukontorets redovisning.<br />

dricksvatten<br />

Producerad mängd debiterad mängd svinn<br />

Maglaröd 635 500 432 834 32 %<br />

Lönsboda 128 923 88 776 31 %<br />

Killeberg 42 620 32 315 24 %<br />

Hökön 7 195 5 351 26 %<br />

Inventering av läckor har påbörjats. Vid en första utvärdering<br />

verkar svinnet bero på både större läckor (huvudledningar med<br />

diameter >100 mm där kommunen är ledningsägare) och mindre<br />

läckor på servisledningar (fastighetsägaren äger ledningen från<br />

tomtgräns). Otillåtna vattenuttag från brandposter står för en relativt<br />

liten volym men desto större bekymmer med missfärgning till<br />

följd av hastiga flödesändringar.<br />

Nyckeltal att jämföra med är 1,03 kWh/producerad kubikmeter<br />

dricksvatten för Maglaröd. Utbytestakten av ledningsnätet är svår<br />

att exakt beräkna då det visar sig att GIS-systemet har stora brister<br />

med avseende på ledningar som fortfarande inte finns inlagda “i<br />

systemet”. Det man kan konstatera är att utbytestakten bör ligga<br />

på max 100 år medan vi i <strong>Osby</strong> kommun har en utbytestakt på<br />

600 till 2 000 år, vilket är ohållbart i längden som alla förstår. Lösningen<br />

på detta kan bara finnas i mer resurser. Hur detta skall organiseras<br />

bör diskuteras snarast.<br />

spillvatten<br />

Producerad mottagen ovidkommande<br />

mängd mängd ggr<br />

Maglaröd, <strong>Osby</strong> tätort 635 500 1 137 942 1,8<br />

Lönsboda 128 923 523 533 4,1<br />

Killeberg 42 620 163 032 3,8<br />

För att uppskatta mängden ovidkommande vatten jämför man<br />

producerad mängd dricksvatten och den mängd som kommer<br />

“tillbaka” till reningsverket. Av tabellen att döma ovan, kan man<br />

konstatera att Lönsboda och Killebergs ledningsnät har störst<br />

inflöde av ovidkommande vatten, vilket bör rättas till. En inventering<br />

av ledningsnätet i Lönsboda är utförd under <strong>2011</strong> och ett<br />

antal punktkällor är identifierade. Fastighetsägare har blivit vidtalade<br />

och fått en tidsfrist fram till maj månad 2012 att åtgärda<br />

inläckaget.<br />

Energiåtgång:<br />

n <strong>Osby</strong> reningsverk 0,54 kWh/behandlad kubikmeter spillvatten.<br />

n Lönsboda reningsverk 0,28 kWh/behandlad kubikmeter spillvatten<br />

(skillnaden beror på att allt slam behandlas i <strong>Osby</strong> och<br />

det drar mycket energi och kemikalier).<br />

ekonomI<br />

tkr redov 2010 redov <strong>2011</strong> budget <strong>2011</strong> avvik<br />

Intäkter 16 900 17 751 18 829 -1 078<br />

Kostnader 17 974 19 120 18 829 -291<br />

resUltat -1 074 -1 369 0 -1 369<br />

Avvikelsen bland intäkterna beror på återbetalning av tidigare<br />

debiteringar på grund av utebliven avläsning under några år. Nya<br />

rutiner för avläsning ska tas fram.<br />

Den nya taxekonstruktionen fick inte det genomslag som<br />

beräknats på intäktssidan. På kostnadssidan har löne- och konsultkostnader<br />

ökat mer än budget. Verksamheten har fått minskade elkostnader<br />

med ca 200 tkr på grund av energibesparande åtgärder.<br />

FramtIden<br />

dricksvatten<br />

Fortsatt arbete med att säkra vattenförsörjningen i <strong>Osby</strong> tätort<br />

planeras. Maskinparken i Maglaröd måste bytas ut/renoveras<br />

under året då det mesta uppnått sin tekniska livslängd. Ytterligare<br />

en grundvattenborra bör övervägas för att möta krav på både<br />

kvalitet och kvantitet i framtiden. Mängden vatten som skall tas ut<br />

kan styras bättre med en femte borra, för att uppnå den faktiska<br />

uppehållstiden som krävs för att verket skall klassas som ett grundvattenverk.<br />

Utbytestakten av ledningsnätet för dricksvatten måste<br />

öka då läckor till följd av ledningsbrott kan leda till problem med<br />

vattenförsörjning i framtiden.<br />

“Fortsatt arbete med att säkra vattenförsörjningen<br />

i <strong>Osby</strong> tätort planeras.”<br />

Pumpar, kompressorer, luthantering har havererat och dessa kommer<br />

att ersättas under första halvåret 2012. Säkerhetsarbetet<br />

fortsätter och under året kommer larmsystem, på bland annat<br />

Lönsboda vattenverk, bytas ut.<br />

Metoder för ”bakteriologisk screening” kommer att provas under<br />

året. Denna “screening” är en del i vår önskan om att lära känna<br />

vårt råvatten som är rekommendationen från Svenskt Vatten och<br />

Livsmedelsverket. Detta som en direkt följd av utbrottet av cryptosporidium<br />

i dricksvattnet som drabbade bland andra Östersund.<br />

spillvatten<br />

Reningsverket i <strong>Osby</strong> har stora investeringsbehov, dels för att uppfylla<br />

kommande krav från myndigheter, dels för att hålla energiförbrukningen<br />

nere på en hanterbar nivå. Dessutom har i princip<br />

hela elcentralen dömts ut av Elsäkerhetsverket. Detta kom inte<br />

som någon överraskning utan det har vi tagit med i beräkningarna<br />

för budget 2012.<br />

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | Va-VE R kSam h Et<br />

Lönsboda reningsverk måste moderniseras och byggas om för att<br />

uppfylla arbetsmiljökrav samt för att minska driftkostnader i framtiden.<br />

Detta kan bara lösas genom att arbeta på flera fronter samtidigt<br />

med investeringar i övervakning samt ledningsarbeten för att<br />

minska det ovidkommande vattnet. Inläckaget av ovidkommande<br />

vatten måste även reduceras av försäkringsskäl, då det är risk för<br />

översvämning av källare om inget görs för att förebygga det. Skälet<br />

till den stora mängden ovidkommande vatten i Lönsboda beror<br />

bland annat på att det fortfarande finns gamla kombinerade ledningar<br />

(endast en ledning i gatan för både spill- och dagvatten).<br />

Detta bör åtgärdas men det är komplicerat och tidskrävande och<br />

bör utföras som ett projekt vid sidan av den ordinarie verksamheten.<br />

För övrigt har VA-avdelningen inventerat och identifierat<br />

stora delar av felkopplingarna från fastigheter som finns i Lönsboda<br />

och information om dessa fel rapporteras fortlöpande till<br />

fastighetsägare.<br />

dagvatten<br />

Dagvattenhantering från tätorter med bland annat krav på behand-<br />

ling av dagvattnet, innan det når vattendrag som tar emot vattnet,<br />

kommer som en följd av de nya kvalitetskraven i det nya Vattendirektivet<br />

från EU.<br />

Detta kommer att påverka många kommuner i landet och hur<br />

regelverket ska tolkas återstår att se i prejudicerande fall. Framför<br />

allt måste samarbetet mellan kommunens olika avdelningar/<br />

förvaltningar bli bättre, då många av dessa frågor måste lösas i en<br />

planprocess med många inblandade parter.<br />

32 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG <strong>2011</strong> OSBY ÅR SR E DOVISN I NG <strong>2011</strong> | 33

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!