ÅRSREDOVISNING 2011 - Osby Kommun

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | E kONOm ISk aNalYS
mål: All kommunal bolagsverksamhet skall regelmässigt ge ett positivt
resultat.
är målet uppfyllt? Delvis
kommentar: Kommunens bolag visar överskott förutom Industrihus
i Osby AB som redovisar ett underskott.
god ekonomIsk hUshållnIng
Osby kommun behåller kontrollen över ekonomin och uppfyller
fullmäktiges resultatmål. Kommunen uppfyller dessutom kommunallagens
krav på god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt
perspektiv. Verksamheternas nettokostnader uppgår till 98% av
skatter och bidrag. Några omfattande investeringsprojekt har påbörjats
under 2011 och finansiering är beslutad att ske genom
nyupplåning. Verksamheternas nettokostnader ökade med 4%
medan skatter och bidrag ökade med 3,3%. Osby kommun har
en god ekonomisk hushållning och arbetar långsiktigt avseende investerings-
och verksamhetsplanering med syfte att bedriva en bra
verksamhet inom tillgängliga resurser.
100
99
98
97
96
95
94
93
92
91
nettokostnadernas andel av skatter och bidrag i %
2006 2007 2008 2009 2010 2011
avstämnIng balanskravet
Begreppet god ekonomisk hushållning har preciserats i balanskravet
enligt kommunallagen och innebär att intäkterna ska vara större
än kostnaderna. Balanskravet är en miniminivå för att säkerställa en
god ekonomisk hushållning. Sedan 2005 gäller enligt lagstiftningen
att uppkommet underskott ska regleras inom en treårsperiod. Om
det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att en sådan reglering
inte ska göras. Vid avstämning av balanskravet ska bland annat
inte realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar räknas
med i resultatet. Balanskravsresultatet 2011 blev 10,9 mkr (se not
8). Osby kommun har inget underskott från tidigare år som återstår
att reglera och uppfyller i och med detta balanskravet.
bUdgetavvIkelser
En grundläggande förutsättning för att uppnå den finansiella målsättningen
är att nämnder och styrelse bedriver verksamheten
inom den av kommunfullmäktige tilldelade budgetramen. Kommunfullmäktige
beslutar om preliminära budgetramar i flerårsperspektiv,
vilket innebär att nämnder kan planera verksamheten
långsiktigt. Under 2011 tilläggsbudgeterades nämndernas budgetramar
med 19,5 mkr, varav löneökningar och arvoden uppgick till
8,6 mkr. Fullmäktige beslutade om utökade budgetramar med 5,4
mkr i mars och ytterligare 5 mkr i september. Nämnder och styrelse
redovisar en negativ budgetavvikelse med 6,8 mkr, trots att
budgetramarna utökats med nästan 20 mkr under året. Budgetavvikelsen
är lägre än föregående år 2010, 7,9 mkr. I december kom
ett positivt besked om sänkning av arbetsgivaravgifter för 2011
och 2012 med ca 0,5%. Beslutet innebar 1,4 mkr lägre kostnader
för nämnder och styrelse 2011. Den prognostiserade budgetavvikelsen
har varit negativ hela året. Förbättringen i oktober är främst
på grund av att socialnämnden fick ett tilläggsanslag med 5 mkr i
september.
Utbildning har genomförts för samtliga budgetansvariga i kommunen
avseende bland annat uppföljning, prognoser och analyser, i
syfte att öka säkerheten i prognoserna. Kommunstyrelsen har även
under 2011 lagt stor vikt vid nämndernas budgetuppföljningar och
den dialog som sker med nämndernas presidier. Kommunstyrelsen
och nämnder har ett gemensamt ansvar att uppnå lagens krav på
en god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv. Nämndernas
prognostiserade prognoser har under året uppgått till följande:
budgetavvikelse
mkr 2011 2010
Februari -12,3 -8,2
April -13,1 -5,0
Juni -12,7 -4,5
Augusti -15,2 -6,0
Oktober -9,5 -6,6
December -6,8 -7,9
Kommunstyrelsen har under året noga följt utvecklingen avseende
prognostiserade budgetavvikelser och det förändringsarbete som
pågår inom alla verksamheter, i syfte att anpassa verksamheterna
inom givna budgetramar. De stora avvikelserna har uppstått på social-
nämnden, minus 8,3 mkr, och kommunstyrelsen, minus 2,9 mkr. Avvikelsen
på socialnämnden avser främst ökat tryck avseende hemtjänst,
LSS-verksamhet, försörjningsstöd och placeringar avseende
barn och ungdomar. När det gäller kommunstyrelsen avser minus
1,4 mkr VA-verksamheten, 1 mkr avser bland annat rekryteringskostnader
på kansliet/kommunstyrelsen, samt 0,5 mkr på räddningstjänsten.
Socialnämnden begärde tilläggsbudgetering redan i januari
för år 2011, vilket ledde till en genomlysning av socialnämndens
verksamhet. Ett tiopunktsprogram togs fram och redovisades. Socialnämnden
har genomfört ett förändringsarbete under året och beslut
har fattats om ändrad organisation, riktlinjer för biståndsbedömning
mm. Finansförvaltningen har ett överskott på 12,4 mkr. De stora
avvikelserna är bättre skatteintäkter utifrån positiva prognostiserade
skatteavräkningar med 5,5 mkr. Kapitalförvaltningen har genererat
ett positivt resultat med 5,3, vilket inte budgeteras. Det har
återinvesterats i sin helhet. Semesterlöneskulden beräknades öka
med 1 mkr, men i stället minskade den med 0,5 mkr, vilket ger en
budgetavvikelse på 1,5 mkr. Negativa budgetavvikelser redovisas
bland annat avseende pensionskostnader och internräntan.
Skatteprognoserna har förbättrats successivt under 2011. Ursprunglig
budget 2011 bygger på SKL:s skatteprognoser från augusti
2010. Då såg prognosmakarna ljust på framtiden och utarbetade
därmed positiva prognoser. Under hösten 2010 och även
under 2011 förbättrades prognoserna något, bland annat genom
att sysselsättningen i Sverige blev bättre än prognostiserat. I augusti
2011 försämrades läget åter på grund av finansiella problem i
främst Sydeuropa, vilket även påverkar konjunkturen och sysselsättningen
i Sverige och därmed även kommunernas skatteintäkter.
I samband med tilläggsbudget i mars 2011 ökades skatte- och
intäktsprognoserna med 9,7 mkr och därmed fattade fullmäktige
beslut om ett budgetresultat på 11,8 mkr, vilket senare försämrades
av beslut i fullmäktige i september till ett budgeterat resultat
på 7,5 mkr 2011. Totalt sett visar nämnder och finansförvaltning
en positiv budgetavvikelse med 5,6 mkr.
budgetavvikelse nämnderna, mkr
budgetavvikelse per nämnd
(tkr) 2011 2010
Kommunstyrelse -2 887 -2 263
Miljö- och byggnämnd 84 260
Fastighetsnämnd 793 1 606
Revision 15 52
Valnämnd 3 -26
Utbildningsnämnd 3 743 1 465
Socialnämnd -8 291 -8 847
Överförmyndare -223 -189
total -6 763 -7 942
fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | E kONOm ISk aNalYS
drIFt- oCh InvesterIngsredovIsnIng
nettokostnaderna ökade med 4%
Nettokostnaderna ökade med 4%. Skatte- och bidragsintäkterna
ökade samtidigt med 3,3 %. Detta innebär att nettokostnaderna
ökade snabbare än våra skatte- och bidragsintäkter under 2011,
vilket inte är hållbart i längden. Verksamhetens intäkter ökade
med 4,7% (1,9% 2010). Verksamhetens intäkter finansierar
22% (22% 2010) av kostnaderna för den löpande verksamheten.
Verksamhetens kostnader ökade med 4,2% (5,6% 2010). Därav
utgjorde löneökningarna, utifrån lönerörelsen 2,1%. Skatteintäkter/utjämningsbidrag
är kommunens huvudsakliga inkomstkälla
och svarade för 78% (78% 2010) av kommunens skattefinansierade
verksamhet.
skatte/bidragsutv jmf med nettokostnader (%)
Skatteprognoserna har förbättrats successivt under året. Skatte- och
bidragsintäkter blev slutligen 5,6 mkr bättre än budgeterat. Osby
kommun följer rådet för kommunal redovisnings rekommendationer
om att beräkna slutavräkningarna för skatteintäkter utifrån
SKL:s prognoser i december 2011.
kommunen investerade för 70,2 mkr
Osby kommun investerade 70,2 mkr 2011 (36,2 mkr 2010). Av
detta svarade den avgiftsfinansierade verksamheten för 4,5 mkr (2,2
mkr 2010). Investeringsnivån 2011 var mycket högre än normalt.
Ett normalår är investeringsnivån något högre än avskrivningsnivån
det vill säga cirka 40 mkr. Osby kommun är inne i ett stort investeringsprogram
även under 2012 på cirka 120 mkr. Denna höga investeringsnivå
bör endast förekomma under kortare perioder och
samtidigt följas av ett högre resultatmål än normalt. Skattefinansieringsgraden
blev endast 61% 2011, vilket innebar ökad lånefinansiering
2011.
14 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 | 15
0
-2
-4
-6
-8
-10
-12
-14
2006 2007 2008 2009 2010 2011
8
6
4
2
0
-2
-4
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Förändring nettokostnad Förändring skatter och bidrag