ÅRSREDOVISNING 2011 - Osby Kommun

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1

OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2010 

Omslagsbilder. Framsidan fr. v. 1. Många intresserade hade samlats för invigningen av den nya Tvärlden. 2. Tvärledens sträckning vid bron över Helge å. 3. 

Dag Ivarsson, Pia Kinhult, Bengt Germundsson, Sven Sunesson och Sonja Emilsson med den fullständiga länken mellan Skåne och Småland. 

Baksida fr. v. 1. Den symboliska länken som kopplar ihop Skåne med Småland på Tvärleden. 2. Efter invigningen så bjöds det på lunch till alla deltagarna. 

Osby kommun | Kommunledningskontoret | Ekonomiavdelningen | 283 80 Osby | 0479-52 80 00 | www.osby.se 

Innehåll 

InlednIng 4 

n Kommunstyrelsens ordförande 4 

n Fem år i sammandrag 5 

n Hundrakronan 6 

n Organisation 7 

n Osby kommuns vision 7 

FörvaltnIngsberättelse 8 

n Omvärlden 8 

n Årets händelse 10 

n Målavstämning 11 

n Ekonomisk analys 14 

n Sammanställd redovisning 22 

n Personalredovisning 23 

verksamhetsberättelser 25 

n Kommunstyrelsen 25 

n Miljö- och byggnämnden 35 

n Fastighetsnämnden 38 

n Valnämnden 40 

n Utbildningnämnden 41 

n Socialnämnden 49 

n Överförmyndaren 56 

n Kommunala bolagen 57 

ekonomIsk redovIsnIng 61 

n Redovisningsprinciper 61 

n Resultaträkning 62 

n Kassaflödesanalys 62 

n Balansräkning 63 

n Noter 64 

n Resultat- o balansräkning VA-verksamhet 68 

n Kostnads- och intäktsstruktur 70 

n Driftredovisning 71 

n Investeringsredovisning 71 

n Redovisningsmodell 72 

n Ord och begrepp 73 

revIsIonsberättelse 74 

2 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 | 3 

I N N E hÅll

I N lE DN I NG 

Kommunstyrelsens ordförande 

Då är det återigen dags för mig att summera det gångna året för 

Osby kommun. Det är en trevlig och nyttig syssla jag årligen får ta 

mig an, när jag ska reflektera över året som gått. När man är mitt 

uppe i arbetet så hinner man inte alltid uppskatta och värdera allt 

det som händer omkring en. När jag tar mig tid att skriva dessa 

rader slår det mig hur mycket vi uträttat och hur mycket som har 

hänt i kommunen. Jag har här valt ett axplock av årets händelser, 

som jag tycker kan vara värda att poängtera. 

tvärleden är äntligen på plats 

Nu faller den ena pusselbiten efter den andra på plats efter många 

års arbete med att utveckla kommunikationer och infrastruktur 

i vår kommun. Efter millennieskiftet fick vi Öresundstågen, 

som sedan fördubblat tågresandet på tio år. För något år sen kom 

regeringens beslut om Pågatåg Nordost, vilket bland annat medför 

nybyggnad av järnvägsstation i Killeberg. 

I somras var Tvärledens sträckning Osby-Markaryd klar att invigas 

och vi ser redan, genom en stor trafikökning på sträckan, vilket 

stort behov som fanns av den nya vägen. Tvärledsinvigningen vid 

den nya bron över Helgeå i Visseltofta blev en minnesvärd händelse. 

Den var kulmen på fyra decenniers utredningar och påtryckningar 

för att få den viktiga vägen förverkligad. 

riksväg 15 och sydostlänken 

Tvärledens status höjs upp till riksväg, på hela sträckan Halmstad- 

Karlshamn. Restiden till Markaryd har halverats. Vi har också fått 

regeringen och Trafikverket att sätta igång en järnvägsutredning 

för Sydostlänken (ny tågled Karlshamn-Olofström-Lönsboda- 

Älmhult). 

Ikea-land 

I Älmhult storsatsar IKEA på nytt varuhus och intilliggande handelscentrum. 

Flera hundra nya jobb skapas. Osby och Älmhult 

kommer allt närmare varandra och vi planerar gemensamt för hur 

vi i vår region ska kunna tillgodose behovet av arbetskraft, bostäder 

och samhällsservice. 

Planering för attraktivitet 

Kommunfullmäktige har antagit en ny översiktsplan. Den är ett 

viktigt instrument för att bland annat möjliggöra ökat byggande. 

Vår förhållandevis lilla kommun ska vara välkomnande och attraktiv 

så att vi får en positiv utveckling och tillväxt. Förra året 

föddes 139 barn i kommunen och nästan alla familjer efterfrågar 

kommunal barnomsorg och en bra skola. 

nya förskolor 

Under året startades två nya förskolegrupper med uteprofil. I 

Osby finns nu en uteförskola vid Klinten. Den andra nyetablerade 

utomhusgruppen finns vid Trulsagården i Killeberg. Hasselgårdens 

förskola i Osby byggs ut med två avdelningar och Klockarskogsgården 

utökas med ytterligare en förskolegrupp. Vi hoppas därmed 

att väntetiderna kommer att minska, samtidigt som barngrupperna 

kan minska i storlek. 

bra näringslivsklimat 

I Svenskt Näringslivs mätning av näringslivsklimatet hävdar sig 

Osby fortfarande bra. I Skåne tillhör vi de kommuner som ligger 

högt på rankinglistan. Politiker och tjänstemän gör tillsammans 

regelbundet företagsbesök runt om i kommunen. Vi deltar också 

alltid vid näringslivsluncherna som Osby Näringsliv arrangerar 

varje månad. 

Järnvägen 150 år 

I år är det 150 år sedan järnvägstrafiken startade i Osby. Järnvägen 

är anledningen till att Osby utvecklades till en tätort. Skogs- 

råvaran och sågverken medförde att Osby under en period var 

Skånes största järnvägsstation för utlastning av gods. Järnvägen är 

fortfarande efter 150 år en mycket viktig livsnerv som starkt bidrar 

till kommunens utveckling och attraktivitet. Naturligtvis ska vi fira 

jubileumsdagen som infaller den 1 augusti. 

Jag vill slutligen också ta tillfället att här framföra ett stort tack till 

alla våra medarbetare i kommunen för era goda arbetsinsatser. Tillsammans 

hjälps vi åt att vara goda värdar i en attraktiv kommun. 

anders Pettersson 

Kommunstyrelsens ordförande 

Fem år i sammandrag 

Fem år I sammandrag 

I N lE DN I NG | fE m ÅR I Sam maN DRaG 

2011 2010 2009 2008 2007 

Antal invånare per 31 december 12 699 12 724 12 656 12 648 12 623 

Utdebitering per skattekrona 21,26 21,26 21,01 21,01 21,01 

Antal anställda årsarbetare 893 884 879 890 907 

Verksamhetens nettokostnader, Mkr 566,7 544,8 510,8 525,1 501,7 

förändring i procent 4,0 6,7 -2,7 4,7 6,63 

Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag, Mkr 578,6 559,9 527,3 528,6 512,0 

förändring i procent 3,3 6,2 -0,2 3,2 2,5 

Nettokostnader i procent av skatteintäkter/bidrag 97,9 97,3 96,9 99,3 98,0 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto, Mkr 13,1 16,4 19,7 5,3 15,8 

Nettoinvesteringar, Mkr 70,2 36,2 39,1 104,1 73,7 

Låneskuld, Mkr 150 100 135 135 85 

Pensionsskuld, Mkr 1) 3,7 3,7 4,3 4,6 6,0 

Tillgångar totalt, Mkr 821,6 744,0 765,2 729,7 667,2 

per invånare, kr 64 699 58 475 60 458 57 696 52 857 

Skulder totalt, Mkr 298,3 233,8 270,8 254,8 196,1 

per invånare, kr 22 542 18 376 21 394 20 144 15 538 

Totalt eget kapital, Mkr 519,7 506,5 490,1 470,4 465,1 

varav rörelsekapital, Mkr -16,4 -37,4 -47,7 -51,0 -33,3 

Externa utgifter, Mkr 692,7 662 632 629 610 

Rörelsekapital i procent av externa utgifter -2,4 -5,6 -7,5 -8 -5 

Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar 63 68 64 65 70 

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser 26 32 27 27 29 

1) Pensionsskulden ingår bland totala skulder och eget kapital. Skuld före 1998 redovisas under ansvarsförbindelser. 

4 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 | 5

I N lE DN I NG | h u N DRakRONaN 

Hundrakronan 

100 kronor i skatt till kommunen 

användes under året så här: 

27,06 kr (27,74) till vård och omsorg 

20,35 kr (20,96) till grundskolan inkl förskoleklasser 

10,67 kr (10,26) till gymnasieskolan 

10,08 kr (10,10) till förskola och skolbarnomsorg 

4,45 kr (4,46) till insatser enligt lSS/laSS 

4,03kr (3,89) till administrativ servicefunktion 

3,67 kr (3,61) till fritid 

2,64 kr (2,54) till gator, vägar och parkering 

2,58 kr (2,47) till barn- och ungdomsvård 

2,49 kr (2,48) till kultur 

2,07 kr (2,22) till fysisk och teknisk planering 

2011 (2010) 

1,96 kr (1,99) till räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd 

1,93 kr (1,94) till skolskjutsar och färdtjänst 

1,47 kr (1,62) till försörjningsstöd 

1,38 kr (0,98) till stöd politiska åtgärder 

0,82 kr (0,93) till vuxenutbildning och övrig utbildning 

0,81 kr (0,73) till missbruksvård för vuxna 

0,75 kr (0,36) till övrigt 

0,60 kr (0,64) till parker 

0,11 kr (0,15) till miljöv- och hälsoskydd 

0,08 kr (–0,07) till arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagning 

Organisation 

I N lE DN I NG | OSBY kOm m u NS ORGaN ISatION 


P 

f 

k 

ValNÄmND 

P 

RÄDDNINGStJÄNSt 

revIsIon 

OSBYBOStÄDER aB 

100% 

f 

P 

ÖVERfÖRmYNDaRE 

P 

POlItISk ORGaNISatION 

GatukONtOR 

fÖRValtNINGSORGaNISatION 

kOmmuNalt BOlaG 

f 

kommUnFUllmäktIge 

kommUnstYrelse 

P 

kommUnCheF 

kOmmuNlEDNINGSkONtOR 

f 

f 

P 

faStIGhEtS- 

NÄmND 

P 

faStIGhEtSfÖRValtNING 

f 

valberednIng 

mIlJÖ- OCh 

BYGGNÄmND 

SOCIalNÄmND utBIlDNINGS- 

NÄmND 

P 

P 

P 

mIlJÖ- & BYGGfÖRValtNING 

f 

fJÄRRVÄRmE I 

INDuStRIhuS I 

ÖStRa GÖINGE 

OSBYNOVa aB 

k 

OSBY aB 100% 

k 

OSBY aB 100% 

k 

RENhÅllNINGS aB 50% 

k 

100% 

k 

osbY kommUns vIsIon 2020 

P 

SOCIalfÖRValtNING 

f 

utBIlDNINGSfÖRValtNING 

f 

Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett 

gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer 

skapar närhet och sparar vår tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, 

erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till 

inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö 

för kommande generationer.

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | OmVÄR lDE N 

Omvärlden 

natIonella analYser 

“Mot bättre tider” 

Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 2012:06 

”Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet 

av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har 

bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. 

Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många 

industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även 

andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för 

en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i 

svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart 

växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare 

än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer därför att stiga 

något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad 

inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som 

ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär 

det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än 

vad vi tidigare räknat med. 

Vår bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under 

ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock att ta 

tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna 

lagt sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott 

kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna 

om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva 

anslag antas det svaga tillståndet i framförallt Europa bestå under 

lång tid framöver. 

Enligt vår bedömning kommer utvecklingen - både i Sverige och i 

övriga Europa - att vara svagast under vinterhalvåret 2011/2012. 

I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger 

sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. 

Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder 

riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen blir till en 

början måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination 

med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan 

gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med 

2014. Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar 

till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den 

positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också 

skatteunderlaget fortsätter växa i god takt.” 

statlIga UtrednIngar 

Förmodligen inga ändringar i utjämningssystemen 2013 

Utjämningskommittén tillsattes 2008 och hade ett förslag framme 

i april 2011 som var på remiss till kommuner med flera till den 

15 september. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting finns inte 

förslaget med på propositionslistan för 2012. Enligt betänkandet 

”Likvärdiga förutsättningar” SOU 2011:39, skall förändringarna 

gälla från och med 2013. Just nu pågår en debatt i Sverige i frågan 

och förmodligen har vi inte något nytt system som skall gälla från 

och med 2013. Föreslagna förändringar innebär bland annat kostnadsutjämningen 

avseende barnomsorgsmodellen, individ- och familjeomsorgsmodellen, 

äldreomsorgsmodellen och kompensation 

för lönekostnadsnivån i kommunen. De ekonomiska effekterna av 

förslaget till förändring är marginell för Osby kommun. 

att främja en stabil kommunal verksamhet över 

konjunkturcykeln 

En utredning tillsattes den 29 mars 2010 som lade fram sitt betänkande 

”Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet” 

(SOU 2011:59). Kommuner med flera har haft möjlighet att lämna 

remissvar senast den 13 januari 2012. Förslaget innebär bland 

annat förslag om stabiliseringsfond på nationell nivå och möjlighet 

att införa resultatutjämningsreserv på kommunal nivå. Detta 

förslag ingår inte heller i propositionslistan för 2012. 

kommunaliserad hemsjukvård och ny kollektivtrafiklagstiftning 

2012 

Även om kommunerna i Skåne redan har skatteväxlat hemsjukvården 

och kollektivtrafiken sedan flera år, kommer de att påverkas 

av vad som sker i övriga landet genom påverkan i utjämningssystemet. 

ofuki-utredningen (soU 2011:43) 

Utredningen innebär förslag om att permanenta möjligheten att 

handla inom kommunala bolagskoncernen utan upphandling. 

Nuvarande lagstiftning gäller t.o.m 2012. Proposition kommer att 

läggas fram i mars 2012. 

god ekonomIsk hUshållnIng 

Enligt kommunallagen ska för verksamheten anges mål och riktlinjer 

som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessutom 

ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering om målen 

uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om årsresultatet är förenligt 

med de mål kommunfullmäktige beslutat om. Utvärderingen av 

Osby kommuns verksamhetsmål och finansiella mål redovisas under 

ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen. 

beFolknIngsFörändrIngar 

Osby kommun minskade med 25 kommuninvånare 2011(en 

ökning med 68 2010). Antalet kommuninvånare uppgår till 

12.699 per den 31 december 2011. Befolkningsförändringen 

består av ett födelseunderskott med 15 personer och netto- 

utflyttning inklusive justeringar med 10 personer. Samtidigt ökade 

Skånes kommuner med totalt 9.604 personer (totalt 1.252.933) 

och Sverige med 67.285 personer (totalt 9.482.855). 

Årets händelser 

n Medborgarundersökning har genomförts, då 1000 kommuninvånare 

hade möjlighet att besvara en enkät och ge sin syn på 

kommunens service mm. 

n Ett integrationsprojekt av Hem och skola, som stötts av 

kommunen, vann årets integrationsprojekt i Skåne. 

n En “mångkulturdag” anordnades på äldreboendena Lindhem 

och Rönnebacken, då de boende fick besök av förskolebarn 

och de tillsammans fick uppleva sång och musik från andra 

länder och kulturer. 

Gruppdiskussioner på byträff i Lönsboda. 

n I Svenskt Näringslivs företagsranking för Sveriges alla kommuner 

placerades sig Osby kommun, som tidigare år, bland de 

bästa i Skåne. 

n Kommunens ”Värdskapspris” delades ut för andra gången. 

Årets pristagare var kökspersonalen på Rönnebacken. 

n När företaget Humana publicerade sin “Tillgänglighetsbarometer”, 

där man jämför tillgängligheten för personer med 

funktionsnedsättning i 189 kommuner, hamnade kommunen 

på andra plats i landet. 

n Naturbruksgymnasiet införde ett helt nytt ord i det svenska 

språket; “Lärsemester”. Man vill att besökare till kommunen 

ska kombinera sina sommarupplevelser med sommarkurser. 

n Tvärleden mellan Osby och Markaryd invigdes med pompa 

och ståt. Många var där för att bevittna den stora dagen. 

n Bo-Dagarna arrangerades i Osby, med bo-mässa och 

utställning av byggprojekt. Dessutom sålde man tomtmark för 

“bodagspriset” 1 kr/m2. 

n Kommunens första kommunchef tillträdde. 

n Fastighetsförvaltningen, Osbybostäder AB, miljö- och byggförvaltningen 

och gatukontoret flyttade in i nyrenoverade 

lokaler i Ekelund. Strax därefter hade man öppet hus för 

allmänheten där man visade upp lokalerna och sina verksamheter. 

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | ÅR EtS hÄN DE lSE R 

n Kommunen anordnade informationsmöte i Lönsboda om 

bredband och telefoni på landsbygden i framtiden. 

n Vindkraftsplanen för kommunen ställdes ut för granskning. 

Intresset och engagemanget kring planen var stort. 

n Biblioteket och socialförvaltningen startade upp projektet 

“Hem-biblioteket”, där hemtjänsten hjälper äldre att låna 

böcker på biblioteket. 

n Byträffar anordnades i Lönsboda och Killeberg, för att byborna 

skulle få ta fram en prioriteringslista över åtgärder för utveckling 

av bygden. 

n Utbildningsförvaltningen öppnade två nya förskolor med 

utomhustema i Osby och Killeberg. 

n Gångtunneln under järnvägen i Osby renoverades, som en del 

i arbetet för en tryggare offentlig miljö. 

n Kommunala boendet Villa Eken, för ensamkommande 

flyktingbarn, har öppnat. 

n Valfrihet i hemtjänsten infördes, vilket innebär att de som får 

beslut om hemtjänst själv kan välja utförare. 

Provsittning i gatukontorets maskiner under öppet hus på Ekelund. 

n En satsning genomfördes för att utveckla kommunens 

landsbygd. Detta gjordes genom att man arbetade fram en 

plan för att möjliggöra strandnära tomter och verksamheter i 

kommunen. 

n I ”öppna jämförelser 2011” är Osby kommun bäst i Sverige på 

att göra riskbedömningar av äldre. 


fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | mÅlaVStÄm N I NG 

Målavstämning 

Uppföljning av de av kommunfullmäktige beslutade verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning som gäller för 2011. 

mål är målet uppfyllt? analys och slutsats 

Aktiviteter som samhällsplanering, näringslivsutveckling, 

kommunal service och marknadsföring 

av Osby kommun, ska ha en sådan utformning att 

resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. 

Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2011 bör vara 

högst 4,2% enligt ”timredovisningen” (augusti 

2010 4,19%). 

Effektivisering av den kommunala verksamheten 

eftersträvas kontinuerligt, varför antalet årsarbetare 

i förhållande till antalet kommuninvånare 

inte skall öka (2009-12-31 0,07 årsarbetare per 

kommuninvånare). 

Nyanskaffning av personbilar i Osby kommun 

skall vara sk ”miljövänliga fordon”. Även övriga 

fordon skall ha bästa möjliga standard ur miljöhänseende. 

Klimat- och energiarbete ska bedrivas så att 

förbättringar och effektiviseringar årligen kan 

redovisas i enlighet med uppsatta mål i klimatstrategin. 

Kommunens inköp av livsmedel ska utgöra ekologiska 

livsmedel med minst 25%. 

Främja den enskildes möjlighet att leva ett självständigt 

liv genom olika aktiviteter för att minska 

antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd 

i Osby kommun. 

Nej 

Ja 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Ja 

Befolkningssiffrorna varierar över året mellan 12.724 och 12.671. 

Befolkning per 31 december 2011 är 12.699 personer, en minskning 

med 25 personer. 

3,6% 

0,07 årsarbetare per kommuninvånare. 

Uppnått 

Delvis uppnått 

Ej uppnått 

12 personbilar har inköpts under året, varav 8 personbilar är miljöklassade. 

Informationsinsatser om kommunens mål kommer att genomföras. 

Ingen personell resurs finns för detta arbete sedan juni 2010. Frågan 

om tjänst som miljömålsstrateg ägs av kommunstyrelsen. Ett specifikt 

projekt, energieffektivisering av det kommunala fastighetsbeståndet, har 

påbörjats med extern hjälp av energikontoret Skåne. För detta erhålls 

statligt stöd. 

Andelen ekologiska livsmedel (nästa enbart mjölk) utgör 18% av de totala 

livsmedlen. Informationsinsatser om våra mål ges till våra ansvariga 

som avropar livsmedel. 

Under 2011 har det i snitt varit 115 hushåll per månad som beviljats 

försörjningsstöd. Med de resursanställningar som gjorts inom Biltvätt/ 

servicegrupp och Växthus har bidragshushållen minskat med 6%. Resursanställningar 

har gjorts för personer med någon form av funktionsnedsättning 

som har haft långvarigt försörjningsstöd. Med den coachning 

på Resurshuset och handledning som finns på Biltvätt/servicegrupp och 

Växthus kan de anställda skapa en bättre livssituation och egenmakt. Vi 

har byggt upp en process från handläggare, genom coachning på Resurshuset 

och ut på arbetsplatser där den enskilde ser vägen till ett arbete 

som realistiskt mål. I samarbete med Arbetsförmedlingen har sedan 

resursanställningar gjorts och personer har blivit självförsörjande. Under 

2012 kommer arbetet med resursanställningar som mål att fortsätta, vilket 

kommer att innebära att fler personer med långvarigt behov av försörjningsstöd 

blir självförsörjande. Detta arbete drivs inom EU-projektet 

”Fler i arbete”. 

mål är målet uppfyllt? analys och slutsats 

Främja den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinärt 

boende med bibehållen livskvalitet. Aktivt 

arbeta för att öka antalet trygghetsboendeplatser 

i Osby kommun 

Främja den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinärt 

boende med bibehållen livskvalitet. Rapportera 

behovet av trygghetsboendeplatser. 

Attraktiv gymnasieskola med en lärartäthet på 

ca 9,1, som motsvarar lärartätheten i jämförbara 

kommuner och där resurser används på ett sådant 

sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande/kunskapsmål. 

Andelen elever skrivna i Osby kommun och som 

väljer kommunens egna gymnasieskolor ska öka. 

Andelen elever som är skrivna i annan kommun 

och väljer Osby kommuns gymnasieskolor ska 

öka. 

God grundskoleundervisning med en lärartäthet 

8,0-8,2 som motsvarar lärartätheten i jämförbara 

kommuner och där resurser används på 

ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens 

lärande. 

Alla elever ska kunna läsa och förstå en för åldern 

adekvat text när de lämnar årskurs 2. 

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | mÅlaVStÄm N I NG 


Ja 

Ja 

Delvis 

Nej 

Ja 

Delvis 

Delvis 

Uppnått 

Delvis uppnått 

Ej uppnått 

Kommunstyrelsen arbetar aktivt för att utöka antalet trygghetsboendeplatser 

i kommunen. Osbybostäder AB är en viktig aktör när det gäller 

trygghetsboendeplatser i kommunen. 

Vid varje nämndsmöte har en rapport om boendesituationen inom äldreomsorgen 

lämnats. Behovet av trygghetsboendeplatser har under året 

avrapporterats i olika sammanhang. En djupare inventering av aktuellt och 

framtida behov av alternativa boenden bör göras under 2012. 

Lärartätheten har under 2011 legat i nivå med eller strax under 9,1 lärare 

på 100 elever på Ekbackeskolan. Naturbruksgymnasiet har haft en högre 

lärartäthet. 

40% av ungdomarna födda 1995 har valt (44% 2010) kommunens egna 

skolor. Andelen elever skrivna i Osby kommun som valt kommunens egna 

skolor har minskat. Det är framförallt Ekbackeskolan som har tagit in en 

lägre andel av eleverna födda 1995. 

18% av eleverna i årskurs 1 på Ekbackeskolan inklusive introduktionsprogrammet 

och 87% av eleverna i årskurs 1 på Naturbruksgymnasiet 

kommer från annan kommun. Både Ekbackeskolan och Naturbruksgymnasiet 

har tagit in fler elever från andra kommuner. På Ekbackeskolan har 

det faktiska antalet elever från annan kommun ökat och på Naturbruksgymnasiet 

har andelen elever från annan kommun ökat något. 

Genomsnittlig lärartäthet under 2011 motsvarar 8,0-8,2 lärare/100 

elever. Lärartätheten var dock högre i jämförbara kommuner läsåret 

2010/2011. 

Av 118 elever som lämnade årskurs 2 kunde 116 elever läsa och förstå 

en för åldern adekvat text. Andelen elever som inte nått målet har 

minskat. Under åren 2008-2010 har antalet elever som inte nått målet 

varierat mellan 5 och 8. De elever som inte nådde målet under 2011 har 

uppmärksammats och får stöd av specialpedagog.

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | ÅR EtS hÄN DE lSE R 

redovisning av meritvärden grundskolan 

meritvärde 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 

Osby grundskola 212,3 198,9 207,1 214,3 215,4 203,8 

Riksgenomsnitt 206,8 207,3 209,3 209,6 208,8 210,5 

Det genomsnittliga meritvärdet i kommunen har sjunkit och ligger 

läsåret 10/11 lägre än genomsnittet i riket. Meritvärdet varierar 

mellan de 3 skolområdena. Två skolområden har lägre meritvärde 

än tidigare år och det tredje skolområdet ligger kvar på samma 

nivå som föregående läsår. 

Det har funnits en tendens att svagare elever halkar efter samtidigt 

som meritvärdena blir högre för de elever som redan har höga meritvärden. 

Behovet av att utveckla arbetet med tidig upptäckt - tidig 

insats pågår och en utredning är tillsatt för att se över organisa- 

tion, arbetsformer och kompetens i arbetet med barn och elever i 

behov av särskilt stöd. 

kommunstyrelsens analys av måluppfyllelse 

Förvaltningar och nämnder har stämt av de av kommunfullmäktige 

antagna verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning. De 

av kommunfullmäktige beslutade målen stäms av löpande under året 

i samband med delårsbokslutet. Den slutgiltiga avstämningen sker i 

samband med årsredovisningen. Kommunstyrelsen konstaterar att ca 

50% av målen är helt uppfyllda. Utifrån förslagen till insatser för att 

öka måluppfyllelsen anser kommunstyrelsen att verksamhetsmålen 

utifrån god ekonomisk hushållning är styrande för den kommunala 

verksamheten. 

Ekonomisk analys 

kommUnkonCernen 

I kommunkoncernen ingår Osbybostäder AB, Industrihus i Osby 

AB, Fjärrvärme i Osby AB, Östra Göinge Renhållnings AB och 

OsbyNova AB. Ägarandelen är 100% i alla bolag förutom när det 

gäller Östra Göinge Renhållnings AB (50%). Kommunens bolag 

genererar 2011 ett positivt resultat utom Industrihus i Osby AB, 

som redovisar ett negativt resultat med 44 tkr. Bolaget har fastigheten 

Killeberg 3:1. Det finns två hyresgäster i fastigheten; en 

ideell förening med korttidskontrakt och ett företag med långtidskontrakt. 

Målsättningen från bolaget är att sälja fastigheten Killeberg 

3:1. OsbyNova AB visade ett positivt resultat på cirka 20 tkr 

2011. Bolaget har under året skrivit ner sitt aktiekapital från 600 

tkr till 300 tkr. Under året har strategiska diskussioner förts inom 

kommunen och med näringslivet om OsbyNova AB:s inriktning i 

framtiden. Kommunen har ökat sin andel avseende köpta tjänster 

från bolaget under 2011. 

Ny lag om kommunala bostadsaktiebolag med mera infördes den 

1 januari 2011. Syftet med lagen är att skapa likvärdiga förutsättningar 

för privata och allmännyttiga företag. Kommunstyrelsen 

och Osbybostäder AB:s styrelse har haft seminarier, dels tillsammans 

med SABO och dels med representanter från Sveriges Kommuner 

och Landsting, om de nya förutsättningarna för bolaget. En 

arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram ny bolagsordning och ägar- 

direktiv. Östra Göinge Renhållnings AB är ett gemensamt bolag för 

Osby och Östra Göinge kommuner. Verksamheten har bedrivits 

i nära samarbete med Hässleholms Miljö AB men avtalet sades 

upp till den 2 november 2011. Styrelsen har beslutat att anställa 

personal, upphandla drift av återvinningscentraler och vissa delar 

av kundtjänst. 

koncernresultaträkning 

Resultatet för kommunkoncernen 2011 blev 16,4 mkr (20,5 mkr 

2010). Verksamhetens nettokostnad har ökat med 4,3% (6,6% 

2010). Kommunen genererar större delen av resultatet, 13,1 mkr. 

koncernbalansräkning 

Soliditeten för kommunkoncernen har försämrats under året från 

54,3% till 51,5%. Den genomsnittliga soliditeten för kommunkoncerner 

i Sverige är 41% (senaste officiella uppgiften avser 2010), 

vilket innebär att det ser lite bättre ut i Osby jämfört med nivån 

för Sveriges kommunkoncerner. Denna soliditet är inklusive 

pensionsskuld i balansräkningen. Pensionsskulden som redovisas i 

ansvarsförbindelsen ingår inte. 

kassaflödesanalys för koncernen 

Likviditeten i kommunkoncernen är god och uppgår till 94,7 mkr, 

vilket är en ökning med 27,4 mkr från föregående år. Ökningen av 

likviditeten kan i sin helhet hänföras till kommunen. 

resUltatsammanFattnIng 

Resultatet för kommunen 2011 blev 13,1 mkr (16,4 mkr 2010). 

Balanskravsresultatet uppgår till 10,9 mkr (14 mkr 2010). Balanskravsresultatet 

är årets resultat rensat för realisationsvinster och 

-förluster. Det budgeterade resultatet inklusive tilläggsbudget år 

2011 blev 7,5 mkr. Osby kommun har inte underskott från tidigare 

år som ska regleras. Kommunen uppfyller balanskravet. 

FInansIell målsättnIng 

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | E kONOm ISk aNalYS 

Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått 

mål: Högst 98% av skatter och bidrag bör användas för verksamhetens 

nettokostnader. Detta innebär att ett överskott, exklusive 

finansnettot, på 10 mkr eftersträvas. 

är målet uppfyllt? Ja 

kommentar: 98% av skatter och bidrag användes för verksamheternas 

nettokostnader 2011. 

mål: Kostnadstäckningen för VA-verksamheten ska uppgå till minst 

100% 

är målet uppfyllt? Nej 

kommentar: Kostnadstäckningen avseende VA-verksamheten 

blev 93% och målet är inte uppfyllt. 

mål: Soliditeten enligt balansräkningen, det vill säga kommunens 

finansiella styrka, ska vara högre än för kommuner i genomsnitt i 

Skåne (2009 62%). (Osby kommun 2009 64%.) 


kommentar: 63% blev soliditeten för kommunen jämfört med 

Skånesnittet som var 60% (2010). 

mål: Utdebitering ska vara oförändrad 21,26 per skattekrona under 

perioden. 

är målet uppfyllt? Delvis 

kommentar: Beslut har fattats om att höja skatten 2012 men att 

den återställes år 2014. 



mål: All kommunal bolagsverksamhet skall regelmässigt ge ett positivt 

resultat. 


kommentar: Kommunens bolag visar överskott förutom Industrihus 

i Osby AB som redovisar ett underskott. 

god ekonomIsk hUshållnIng 

Osby kommun behåller kontrollen över ekonomin och uppfyller 

fullmäktiges resultatmål. Kommunen uppfyller dessutom kommunallagens 

krav på god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt 

perspektiv. Verksamheternas nettokostnader uppgår till 98% av 

skatter och bidrag. Några omfattande investeringsprojekt har påbörjats 

under 2011 och finansiering är beslutad att ske genom 

nyupplåning. Verksamheternas nettokostnader ökade med 4% 

medan skatter och bidrag ökade med 3,3%. Osby kommun har 

en god ekonomisk hushållning och arbetar långsiktigt avseende investerings- 

och verksamhetsplanering med syfte att bedriva en bra 

verksamhet inom tillgängliga resurser. 

100 

99 

98 

97 

96 

95 

94 

93 

92 

91 

nettokostnadernas andel av skatter och bidrag i % 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

avstämnIng balanskravet 

Begreppet god ekonomisk hushållning har preciserats i balanskravet 

enligt kommunallagen och innebär att intäkterna ska vara större 

än kostnaderna. Balanskravet är en miniminivå för att säkerställa en 

god ekonomisk hushållning. Sedan 2005 gäller enligt lagstiftningen 

att uppkommet underskott ska regleras inom en treårsperiod. Om 

det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att en sådan reglering 

inte ska göras. Vid avstämning av balanskravet ska bland annat 

inte realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar räknas 

med i resultatet. Balanskravsresultatet 2011 blev 10,9 mkr (se not 

8). Osby kommun har inget underskott från tidigare år som återstår 

att reglera och uppfyller i och med detta balanskravet. 

bUdgetavvIkelser 

En grundläggande förutsättning för att uppnå den finansiella målsättningen 

är att nämnder och styrelse bedriver verksamheten 

inom den av kommunfullmäktige tilldelade budgetramen. Kommunfullmäktige 

beslutar om preliminära budgetramar i flerårsperspektiv, 

vilket innebär att nämnder kan planera verksamheten 

långsiktigt. Under 2011 tilläggsbudgeterades nämndernas budgetramar 

med 19,5 mkr, varav löneökningar och arvoden uppgick till 

8,6 mkr. Fullmäktige beslutade om utökade budgetramar med 5,4 

mkr i mars och ytterligare 5 mkr i september. Nämnder och styrelse 

redovisar en negativ budgetavvikelse med 6,8 mkr, trots att 

budgetramarna utökats med nästan 20 mkr under året. Budgetavvikelsen 

är lägre än föregående år 2010, 7,9 mkr. I december kom 

ett positivt besked om sänkning av arbetsgivaravgifter för 2011 

och 2012 med ca 0,5%. Beslutet innebar 1,4 mkr lägre kostnader 

för nämnder och styrelse 2011. Den prognostiserade budgetavvikelsen 

har varit negativ hela året. Förbättringen i oktober är främst 

på grund av att socialnämnden fick ett tilläggsanslag med 5 mkr i 

september. 

Utbildning har genomförts för samtliga budgetansvariga i kommunen 

avseende bland annat uppföljning, prognoser och analyser, i 

syfte att öka säkerheten i prognoserna. Kommunstyrelsen har även 

under 2011 lagt stor vikt vid nämndernas budgetuppföljningar och 

den dialog som sker med nämndernas presidier. Kommunstyrelsen 

och nämnder har ett gemensamt ansvar att uppnå lagens krav på 

en god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv. Nämndernas 

prognostiserade prognoser har under året uppgått till följande: 

budgetavvikelse 

mkr 2011 2010 

Februari -12,3 -8,2 

April -13,1 -5,0 

Juni -12,7 -4,5 

Augusti -15,2 -6,0 

Oktober -9,5 -6,6 

December -6,8 -7,9 

Kommunstyrelsen har under året noga följt utvecklingen avseende 

prognostiserade budgetavvikelser och det förändringsarbete som 

pågår inom alla verksamheter, i syfte att anpassa verksamheterna 

inom givna budgetramar. De stora avvikelserna har uppstått på social- 

nämnden, minus 8,3 mkr, och kommunstyrelsen, minus 2,9 mkr. Avvikelsen 

på socialnämnden avser främst ökat tryck avseende hemtjänst, 

LSS-verksamhet, försörjningsstöd och placeringar avseende 

barn och ungdomar. När det gäller kommunstyrelsen avser minus 

1,4 mkr VA-verksamheten, 1 mkr avser bland annat rekryteringskostnader 

på kansliet/kommunstyrelsen, samt 0,5 mkr på räddningstjänsten. 

Socialnämnden begärde tilläggsbudgetering redan i januari 

för år 2011, vilket ledde till en genomlysning av socialnämndens 

verksamhet. Ett tiopunktsprogram togs fram och redovisades. Socialnämnden 

har genomfört ett förändringsarbete under året och beslut 

har fattats om ändrad organisation, riktlinjer för biståndsbedömning 

mm. Finansförvaltningen har ett överskott på 12,4 mkr. De stora 

avvikelserna är bättre skatteintäkter utifrån positiva prognostiserade 

skatteavräkningar med 5,5 mkr. Kapitalförvaltningen har genererat 

ett positivt resultat med 5,3, vilket inte budgeteras. Det har 

återinvesterats i sin helhet. Semesterlöneskulden beräknades öka 

med 1 mkr, men i stället minskade den med 0,5 mkr, vilket ger en 

budgetavvikelse på 1,5 mkr. Negativa budgetavvikelser redovisas 

bland annat avseende pensionskostnader och internräntan. 

Skatteprognoserna har förbättrats successivt under 2011. Ursprunglig 

budget 2011 bygger på SKL:s skatteprognoser från augusti 

2010. Då såg prognosmakarna ljust på framtiden och utarbetade 

därmed positiva prognoser. Under hösten 2010 och även 

under 2011 förbättrades prognoserna något, bland annat genom 

att sysselsättningen i Sverige blev bättre än prognostiserat. I augusti 

2011 försämrades läget åter på grund av finansiella problem i 

främst Sydeuropa, vilket även påverkar konjunkturen och sysselsättningen 

i Sverige och därmed även kommunernas skatteintäkter. 

I samband med tilläggsbudget i mars 2011 ökades skatte- och 

intäktsprognoserna med 9,7 mkr och därmed fattade fullmäktige 

beslut om ett budgetresultat på 11,8 mkr, vilket senare försämrades 

av beslut i fullmäktige i september till ett budgeterat resultat 

på 7,5 mkr 2011. Totalt sett visar nämnder och finansförvaltning 

en positiv budgetavvikelse med 5,6 mkr. 

budgetavvikelse nämnderna, mkr 

budgetavvikelse per nämnd 

(tkr) 2011 2010 

Kommunstyrelse -2 887 -2 263 

Miljö- och byggnämnd 84 260 

Fastighetsnämnd 793 1 606 

Revision 15 52 

Valnämnd 3 -26 

Utbildningsnämnd 3 743 1 465 

Socialnämnd -8 291 -8 847 

Överförmyndare -223 -189 

total -6 763 -7 942 


drIFt- oCh InvesterIngsredovIsnIng 

nettokostnaderna ökade med 4% 

Nettokostnaderna ökade med 4%. Skatte- och bidragsintäkterna 

ökade samtidigt med 3,3 %. Detta innebär att nettokostnaderna 

ökade snabbare än våra skatte- och bidragsintäkter under 2011, 

vilket inte är hållbart i längden. Verksamhetens intäkter ökade 

med 4,7% (1,9% 2010). Verksamhetens intäkter finansierar 

22% (22% 2010) av kostnaderna för den löpande verksamheten. 

Verksamhetens kostnader ökade med 4,2% (5,6% 2010). Därav 

utgjorde löneökningarna, utifrån lönerörelsen 2,1%. Skatteintäkter/utjämningsbidrag 

är kommunens huvudsakliga inkomstkälla 

och svarade för 78% (78% 2010) av kommunens skattefinansierade 

verksamhet. 

skatte/bidragsutv jmf med nettokostnader (%) 

Skatteprognoserna har förbättrats successivt under året. Skatte- och 

bidragsintäkter blev slutligen 5,6 mkr bättre än budgeterat. Osby 

kommun följer rådet för kommunal redovisnings rekommendationer 

om att beräkna slutavräkningarna för skatteintäkter utifrån 

SKL:s prognoser i december 2011. 

kommunen investerade för 70,2 mkr 

Osby kommun investerade 70,2 mkr 2011 (36,2 mkr 2010). Av 

detta svarade den avgiftsfinansierade verksamheten för 4,5 mkr (2,2 

mkr 2010). Investeringsnivån 2011 var mycket högre än normalt. 

Ett normalår är investeringsnivån något högre än avskrivningsnivån 

det vill säga cirka 40 mkr. Osby kommun är inne i ett stort investeringsprogram 

även under 2012 på cirka 120 mkr. Denna höga investeringsnivå 

bör endast förekomma under kortare perioder och 

samtidigt följas av ett högre resultatmål än normalt. Skattefinansieringsgraden 

blev endast 61% 2011, vilket innebar ökad lånefinansiering 

2011. 


0 

-2 

-4 

-6 

-8 

-10 

-12 

-14 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

8 

6 

4 

2 

0 

-2 

-4 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Förändring nettokostnad Förändring skatter och bidrag


160 

140 

120 

100 

skattefinansieringsgrad (%) 

80 

60 

40 

20 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

av större investeringar kan nämnas: 

n Rönnebackens ombyggnad (pågående projekt) 17,9 mkr 

n Pågatågsstation Killeberg medfinansiering 12 mkr 

n Hasselgårdens tillbyggnad (pågående projekt ) 8,6 mkr 

n Ombyggnad Klockarskogsskolan 7,3 mkr 

Investeringsredovisningen visar ett överskott jämfört med budget 

på 4,9 mkr (22,6 mkr 2010). Då ingår pågatågsstation Killeberg 

som var budgeterad först år 2012. Redovisningsreglerna avseende 

med-finansiering innebär att investeringen skall redovisas då avtal 

tecknats. Kommunen beslutade om avtalet 2010 som förutsatte det 

regeringsbeslut som fattades i december 2011 för att gälla. Dessutom 

har större andel använts än den budgeterade för Klockarskogsskolan 

och Rönnebacken under 2011, detta regleras i tilläggsbudgeten 

för 2012. Förslag till tilläggsbudgetering 2012 uppgår till 1,7 mkr 

avseende främst pågående projekt. 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

Investeringar, mkr 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

resUltaträknIng 

Årets resultat (förändring av eget kapital) uppgår till +13,1 mkr 

(16,4 mkr 2011). 

Osby kommun följer rådet för kommunal redovisnings rekommendationer 

avseende skatteredovisning och redovisning av löneskatt. 

Rekommendationen avseende kommunalskatt innebär att 

inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: 

n Preliminära inbetalningar 

n Prognos för slutavräkning (2011) 

n Differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år 

(2010). 

Osby kommun följer Sveriges Kommuners och Landstings prognoser 

avseende slutlig skatt för 2010 och 2011. 

Skatteintäkter och de generella statsbidragen är kommunens huvudsakliga 

inkomstkälla och svarade 2011 för 78% av kommunens 

intäkter. Skatteintäkternas storlek är beroende av skattesatsens 

nivå och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. 

Kommunens skattesats var 21,26 kronor per beskattningsbar 

hundralapp under 2011. Skattesatsen översteg den genomsnittliga 

nivån för landets kommuner med 53 öre. Skattekraften i Osby 

uppgår 2011 till 88% av genomsnittet. Skatteutjämningssystemet 

kompenserar stora delar av denna avvikelse. 

Verksamhetens nettokostnader exklusive interna poster har 

under året ökat med 4% (6,7% 2010). Kostnadssidan domineras 

av personalkostnader (63%) och ökade med 3,7% (4,3% 2010) 

under 2011. I semesterlöneskulden ingår ferielöneskuld, uppehållslöneskuld 

och övertidsskuld. Semesterlöneskulden minskade 

med 0,5 mkr (ökade med 1,3 mkr 2010). Denna kostnad fördelas 

inte ut på verksamheterna utan redovisas på finansförvaltningen. 


40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

resultat, mkr 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Kommunen har sedan flera år större finansiella intäkter än kostnader 

och således ett positivt finansnetto. Finansnettot uppgår till 1,2 

mkr (1,3 mkr 2010). Det budgeterade finansnettot var negativt. De 

finansiella intäkterna uppgår till 5,6 mkr (4,8 mkr 2010) och hänförs 

till Fjärrvärme i Osby AB med 1,2 mkr (1,9 mkr 2010), avkastning 

kapitalförvaltning 2,5 mkr (2,4 mkr 2010), ränteintäkter bank 

1,1 mkr (0,4 mkr). Övriga finansiella intäkter avser borgensavgifter, 

ränta förlagslån Kommuninvest och ränta under byggnadstid för 

större projekt. De finansiella kostnaderna uppgår till 4,4 mkr (3,5 

mkr 2010) och består av räntekostnader för upptagna lån, ränta på 

pensionsförpliktelser samt övriga finansiella kostnader. I finansiella 

kostnader ingår även rabatterna för förvaltningsavgifter avseende kapitalförvaltningen. 

balansräknIng 

Kommunens likviditet uppgick till 72,5 mkr den 31 december 2011 

(44,2 mkr 2010). Den goda likviditeten, har främst berott på senareläggning 

av investeringsprojekt, samt ett bättre resultat än budgeterat. 

rörelsekapitalet har förbättrats 

Rörelsekapitalet, vilket avspeglar kommunens finansiella styrka, har 

förändrats positivt med 33 mkr och uppgår till -4,4 mkr (-37,4 mkr 

2010). I det negativa rörelsekapitalet ingår -29,8 mkr som kortfristig 

skuld avseende semester, ferielöner, uppehållslöner och övertid. 

Vid årsskiftet finns beslut om upplåning med 28,4 mkr som inte är 

verkställd. 

marknadsvärdet på pensionsmedel minskade under 

året 

Osby kommun har sedan 2000 gjort långsiktiga kapitalplaceringar 

med koppling till kommunens långsiktiga pensionsåtagande. Osby 

kommuns pensionsskuld, inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår 

till 307 mkr (276 mkr 2010) inkl löneskatt. Beräkningsgrunden 

för pensionsskulden är RIPS 11. Sveriges kommuner och landsting 

följer fortlöpande upp beräkningsgrunden och denna förändrades 

under 2011, vilket innebar sänkning av diskonteringsräntan och 

ökad livslängd. Den nya beräkningen enligt RIPS 11 innebar att 

kommunens pensionsskuld ökade. 

Syftet med kommunens kapitalförvaltning framgår av kommunens 

pensionsplaceringsreglemente, det vill säga att uppnå en långsiktigt 

god avkastning med betryggande säkerhet. Det sker genom 

spridning av placeringarna mellan olika tillgångsslag. Kommunen 

placerar enbart i fonder. 

Kommunen placerade 90 mkr år 2000. Upphandling av förvaltare 

har skett 2003 och 2009, tillsammans med ytterligare fem kommuner 

i Skåne. Nuvarande avtal gäller till och med den 30 juni 2012, 

med möjlighet till ett års förlängning. Kommunens placeringsreglemente 

för medel avsatta för pensionsförpliktelser ändrades 

senast av kommunfullmäktige i september 2008. En analys av 

kommunens pensionstillgångar och pensionsskuld, Asset Liability 

Modelling (ALM-analys) genomfördes och låg som underlag för 

framtaget reglemente. Under 2011 har 3,2 mkr tagits ur kapitalförvaltningen 

i enlighet med ALM-analysen för att täcka pensionsutbetalningarna. 

Sedan år 2000 har 11,9 mkr tagits ur kapitalförvaltningen. 

Sedan den 1 juli 2009 har förvaltare upphandlats för våra olika 

tillgångsslag, så kallat specialistmandat. Allokering genomförs 

gemensamt med upphandlingskommunerna och konsulten 

Agenta. Marknadsvärdet uppgår den 31 december 2011 till 112,1 

mkr (120,8 mkr den 31 december 2010). Marknadsvärdet har 

minskat med drygt 7%. Kapitalplaceringen ska matcha pensionsskulden 

som har utbetalningar fram till och med år 2049. Kapitalplaceringen 

är långsiktig och skall täcka utbetalningstopparna under 

perioden. I enlighet med ALM-analysen tas kapital från placeringarna 

för att täcka pensionsutbetalningarna 

marknadsvärde 


Förvaltare (tkr) ränte- sv aktie- Utl aktie- hedgefonder 

fonder fonder fonder 

Carlsson 54 206 

Danske Bank 13 659 30 634 

Robur 8 205 

Agenta 5 423 

total portfölj 54 206 21 864 30 634 5 423 

Fördelning % 48 20 27 5 

Avkastningen på kapitalförvaltningen uppgår till 5,2 mkr (2,4 mkr 

2010), vilken redovisas under finansiella intäkter. Avkastningen har 

återinvesterats i sin helhet. Eftersom det fortlöpande görs omallokering 

av placeringar uppstår realisationsvinster. Realisationsvinsterna 

uppgår till 2,1 mkr 2011(1,7 mkr 2010). Under 2011 har kommunen 

betalat totalt 238 tkr (236 tkr 2010) för förvaltningen.


Förvaltningsavgift 

Förvaltare (tkr) 2011 2010 

Carlsson 36 32 

Danske Bank 89 59 

Robur 86 67 

Bankinvest 0 20 

Agenta 27 58 

total 238 236 

låneskuld 

Låneskulden uppgår till 150 mkr (2010 100 mkr), vilket innebär 

en ökning med 50 mkr. Snitträntan ligger på 3,3% per årsskiftet. 

Beslutad ej verkställd upplåning är 28 mkr för år 2011. Nettolåneskulden 

uppgår till 127,5 mkr, då 20 mkr är utlånade till Fjärrvärme 

i Osby AB och 2,5 mkr till Kommuninvest. 

låneskuld, mkr 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Upplånat Utlånat 

Kommunen antog 2000 en pensionsstrategi som bland annat innebär 

att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och 

med 1998) placeras av den anställde. Dessutom har beslut fattats 

och genomförts om försäkringslösning avseende den återstående 

del som är möjlig, det vill säga den kompletterande ålderspensionen 

för löner över 7,5 basbelopp. Pensionsförpliktelserna inklusive löneskatt 

uppgår den 31 december 2011 till 3,7 mkr (3,7 mkr 2010). 

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 ska enligt gällande redovisningsprinciper 

redovisas inom linjen i balansräkningen. Dessa 

förpliktelser inklusive löneskatt uppgår till 301,6 mkr (272,1 mkr 

2010). Från och med 2011 ingår beräkningar avseende pensionsskulden 

även anställda förtroendevalda vilken uppgår till 1,6 mkr. 

Övriga förtroendevalda ingår i en försäkringslösning. De totala pensionsförpliktelserna 

uppgår vid årsskiftet till 307 mkr inkl löneskatt. 

Detta kan jämföras med marknadsvärdet på pensionsförvaltningen 

om 112,1 mkr. Skuldens täckningsgrad uppgår till 36% (44% 2010). 

Den lägre täckningsgraden har uppstått genom minskade marknadsvärden 

i kombination med förändring av beräkningsparametrar för 

pensionsskulden. 

Pensionsskuld 

år ansvars- avsättning kapital- “återlån” soliditet 

förbindelse placering inkl ansv.förb. % 

2007 271,6 6,0 105,9 171,7 29 

2008 276,4 4,6 92,1 188,9 26 

2009 282,5 4,3 112,8 174,0 27 

2010 272,1 3,7 120,8 155,0 32 

2011 303,2 3,7 112,1 194,8 26 

kommunen har god soliditet 

Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet, 

har försämrats främst på grund av låg egenfinansiering av investeringarna. 

Soliditeten uppgår till 63% den 31 december 2011 (68% 

2010). Soliditeten, om vi räknar in kommunens pensionsåtaganden, 

uppgår till 26% (32% 2010). Enligt senaste officiella statistik 2010 

var soliditeten 60% respektive 26% i Skåne och snittet i landet låg 

på 52% respektive 21%. Osby kommun har fortfarande en god 

soliditet i förhållande till övriga kommuner. Soliditeten kan även beskrivas 

som graden av egenfinansierade tillgångar. För att förbättra 

soliditeten bör kommunen öka graden av egenfinansierade tillgångar. 

Detta innebär att utrymme måste skapas i högre grad av skatte- och 

bidragsintäkter för att finansiera investeringar. 

soliditet i procent 

rIsk- oCh känslIghetsanalYs 

Kommunens borgensåtaganden uppgick den 31 december 2011 

till 185,6 mkr, en minskning med 7,5 mkr från föregående år. 

148,5 mkr avser vårt helägda bostadsbolag Osbybostäder AB. Bolaget 

har i likhet med andra bostadsbolag låg soliditet 9,6% (9,9% 

2010). Bolagets vakansgrad (outhyrt) har förbättrats under 2011 

till 0,9% (2,8% 2010). Kommunen har genom sin uppsiktsplikt 

nära samarbete med kommunens bostadsbolag och bolaget rapporter 

regelbundet om det ekonomiska läget. Kommunen ser inte 

något risktagande i borgensåtagandet gentemot bostadsbolaget. 

Kommunens verksamheter finansieras till största delen genom 

skatter och bidrag ca 78%. Kommunen planerar och anpassar sin 

verksamhet och service utifrån tillgängliga resurser. Kommunernas 

skatter och bidrag kan utökas genom befolkningsökning eller genom 

skattehöjning. 

känslighetsanalys 

mkr Förändring i kostnad/intäkt 

Ränteförändring lån med 1% +/- 1,5 

Bruttokostnader förändras med 1% +/- 6,9 

Försörjningsstöd med 1% +/- 0,1 

Generell avgiftshöjning med 1% +/- 0,6 

Löneförändring med 1% +/- 4,2 

Förändring i utdebitering med 1 kr +/- 20,5 

sammanFattnIng ekonomIsk analYs 

Ett vanligt sätt att bedöma en kommuns resultat ur finansiell synpunkt 

bygger på fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. 

resultat 

Med resultat avses balansen mellan intäkter och kostnader, samt 

utvecklingen av investeringsvolymen. Kommunens resultat har 

varit positivt större delen av senaste 10-årsperioden, dock hade 

kommunen underskott 2002-2003. Underskotten uppstod främst 


på grund av nedskrivning av kapitalförvaltningen 2002 och utbildningsnämndens 

överskridande av budgetram år 2003. Kommunens 

resultat förbättrades betydligt 2004-2011. Årets resultat, 

+13,1 mkr är ett resultat som innebär att vi uppfyller kommunallagens 

balanskrav och även god ekonomisk hushållning. Resultatet 

är 5,6 mkr bättre än budgeterat, bland annat utifrån bättre skatteprognoser 

än budgeterat. Vi drabbades av en finanskris augusti 

2008 som påverkade våra skatteprognoser. Därefter skedde en 

återhämtning som snabbt förändrades i augusti 2011, då de ekonomiska 

problemen i Europa åter förvärrades. Omvärldsfaktorer 

påverkar i hög grad kommunens intäktssida och det innebär att vi 

måste ha beredskap att snabbt kunna anpassa vår verksamhet efter 

gällande förutsättningar. Kommunen måste fortsätta att effektivisera 

i verksamheterna för att ge en bra service till kommuninvånare 

inom tillgängliga resurser. Avgörande framöver är utvecklingen 

av kostnaderna i kärnverksamheterna. Socialnämnden 

har överskridit sin budgetram de senaste åren och genomlysning 

har genomförts av verksamheten under året. Genomlysningen 

ledde bland annat till förändring i organisationen, riktlinjer inom 

biståndsbedömning har tagits fram med mera. Socialnämnden 

har tilldelats utökade resurser för 2012 års verksamhet. Samtliga 

nämnder/styrelsen har ett uppdrag att minska sina verksamheter 

med 2% inför 2013. Kommunalskatten höjdes med 50 öre år 2012 

för att återställas till 21,26 år 2014. Ett nytt centralt löneavtal är 

under framtagande och beräknas inte vara klart när nuvarande 

avtal går ut. Skatteprognoserna innebär fortfarande väldigt låg 

ökningstakt i förhållande till de krav fackliga organisationer ställer 

i löneförhandlingarna. Detta innebär att förändringsarbete med 

syfte att minska kostnadsnivån kommer att fortsätta. Det är viktigt 

ur styrningssynpunkt att de av fullmäktige ställda målen uppnås. 

Investeringsnivå och resultat måste harmoniera, annars kommer 

framtiden att innebära ökad upplåning och därmed ökade finansiella 

kostnader. Antagen flerårsplan till och med 2014 innebär att 

skuldbördan ökar markant. 


80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Soliditet exklusive ansvarsförbindelse för pensioner 

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner


kapacitet 

Nyckeltalet för kapacitet är soliditet och beskriver den finansiella 

motståndskraften på sikt. Soliditeten har försämrats markant från 

2002, då den var 74%, till 2011 63%. Förändringar ett enskilt år 

kan ha mindre betydelse, men det är viktigt att vara observant på 

trendmässiga förändringar. Målet innevarande flerårsperiod till och 

med 2014 är att kommunen skall ha högre soliditet är Skånesnittet 

(60% 2010). 

risk 

Risk bedöms utifrån likviditet, leasing- och borgensåtaganden. Likviditeten 

är viktig att ha fokus på utifrån kommunens finansiella 

målsättning, med direktfinansiering av investeringarna. Kommunen 

har tecknat borgen för 185,6 mkr, varav 80% för Osbybostäder 

AB. Bedömningen är att det inte föreligger några större risker 

avseende våra borgensåtaganden. Leasingåtaganden uppgår till och 

med 2016 till 8,1 mkr. Kommunens leasingåtaganden följs fortlöpande. 

Huvudregeln är att kommunen köper inventarier, såvida 

det inte avser personbilar. Vid eventuellt nytecknande av leasing 

granskas alla avtal av extern konsult, dessutom är det ekonomichefen 

som fattar beslut om denna finansieringsform. 

likviditet 

likviditet 2011 2010 

Kassalikviditet % 96 70 

Balanslikviditet % 97 71 

Rörelsekapital mkr -4,4 -37,4 

Kassa och bank mkr 72,5 44,2 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

likviditet, mkr 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Likviditeten har förbättrats under året från 44,2 mkr till 72,5 

mkr. Kassalikviditeten (omsättningstillgångar, exklusive förråd/ 

exploatering och kortfristiga skulder) uppgår till 96% i bokslutet. 

En kassalikviditet under 100 % innebär att viss risk kan uppstå 

med kortsiktiga betalningsberedskapen. I de kortfristiga skulderna 

ingår även semesterlöneskulden med 30 mkr. Sannolikheten för 

att denna skuld kommer att betalas ut på kort sikt är väldigt låg. I 

balanslikviditeten ingår samtliga omsättningstillgångar/kortfristiga 

skulder. 

kontroll 

Med kontroll avses avslutningsvis hur kommunfullmäktiges upprättade 

budget efterföljs. Budgetföljsamheten har förbättrats generellt 

även om budgetramarna överskreds med 6,8 mkr 2011. 

Kommunstyrelsen har utökat antalet dialogtillfällen med nämndspresidier 

i syfte att diskutera förändrings- och anpassningsarbetet 

till tilldelade budgetramar. I rådande ekonomiska läge och med 

avsaknad av större marginaler i den ekonomiska planeringen, förutsätts 

att verksamheten bedrivs inom de av kommunfullmäktige 

beslutade budgetramarna. 

slUtsats 

Slutligen kan konstateras att Osby kommuns finansiella ställning 

är god. Kommunerna i Skåne startade 2011 med att ta fram sinsemellan 

jämförbara finansiella profiler 2008-2010. Under denna 

period har kommunen förbättrat sin finansiella ställning. Under 

2011 har dock låneskulden ökat markant och kommunen bör öka 

självfinansieringsgraden avseende investeringarna. Osby kommun 

har dock höga nettoinvesteringar. En genomsnittlig svensk kommun 

ligger under en längre period på 5-10 år runt 7% när det gäller 

nettoinvesteringar i relation till verksamhetens nettokostnader. 

Osby kommun har en nettoinvesteringsvolym på 11,3% under 

2008-2010 och snittet i länet låg på 9,5% per år. Kommunerna 

i Skåne fortsätter att ta fram finansiella profiler även för 2011. 

Kommunfullmäktiges finansiella mål kommer att utvecklas inför 

kommande år och bör bland annat på ett bättre sätt styra investeringstakten. 

Utifrån investeringsvolymen bör även resultatmålen 

fastställas, så att egenfinansieringsgraden ökar. Soliditeten bör 

återigen stärkas. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning 

är det viktigt att kommunen lever upp till den finansiella målsättningen. 

Verksamhetsmål behöver kopplas till tillgängliga resurser 

på ett bättre sätt och tydliga prioriteringar göras mellan verksamheter. 

Osby kommun har beslutat om en särskild fullmäktigeberedning 

för att bättre sätta fokus på verksamhetsmål utifrån god 

ekonomisk hushållning inför 2013. Osby kommun ser över hela 

organisationen, både politisk och förvaltningsorganisation under 

2012, dessutom kommer hela styrprocessen att ses över. 

Sammanställd redovisning 

I koncernen Osby kommun ingår följande företag: 

osbY kommUn 

osbYbostäder ab FJärrvärme I 

IndUstrIhUs 

östra göInge 

osbY ab 

I osbY ab 

renhållnIngs ab 


osbYnova ab 

100% Osby kommun 100% Osby kommun 100% Osby kommun 

50% Osby kommun 

50% Östra Göinge 

100% Osby kommun 

redovIsnIngsPrInCIPer För konCernen 

Koncernredovisningen utgör ett sammandrag av kommunens 

och företagens balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang 

har interna mellanhavanden eliminerats mellan de i koncernen 

ingående enheterna. Redovisningen har upprättats enligt så kallad 

proportionell konsolidering, vilket betyder att om företagen ej är 

helägda har endast ägda andelar av räkenskapsposterna tagits med i 

koncernredovisningen. Vid eliminering av interna mellanhavanden 

har arbetet följt “väsentlighetsprincipen” och “försiktighets- 

principen”. 

ekonomiska engagemang, tkr 

osby kommun är delägare i följande föreningar 

Förening ekonomiskt stöd tkr andel 

Medborgarhusföreningen Osby 1 200 ca 45% 

Snapphanerikets turistförening 1 260 ca 85% 

Kommuninvest i Sverige AB 0 0,98 % 

Kommunassurans Syd Försäkrings AB 0 1,31 % 

räntor lån borgen 

enhet ägd andel kostnad Intäkt givare mottagare givare mottagare 

Osby kommun 141 1 217 20 000 175 246 0 

Osbybostäder AB 100 % 48 31 148 496 

Östra Göinge Renhållnings AB 50 % 1 750 

Fjärrvärme i Osby AB 100 % 1 168 107 20 000 25 000 

Industrihus i Osby AB 100 % 

Osby Nova AB 100 % 1 3 

totalt 1 358 1 358 20 000 20 000 175 246 175 246 

koncernen osby kommun 2010-12-31, mkr 

fÖRValtNINGSBERÄttElSE | SammaNStÄllD REDOVISN 

omsättning tillgångar skulder eget kap årets res 

Osby kommun 734,3 821,6 302,0 519,7 13,1 

Osbybostäder AB 45,3 239,4 216,5 23,0 0,7 

Östra Göinge Renhållnings AB (50%) 34,6 23,3 14,5 8,8 0,3 

Fjärrvärme i Osby AB 26,6 76,6 55,6 21,0 3,7 

Industrihus i Osby AB 0,2 1,5 0,1 1,4 0,0 

Osby Nova AB 1,8 0,7 0,2 0,4 0,0

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | PE R SONalR E DOVISN I NG 

Personalredovisning 

en attraktIv arbetsgIvare 

I lokaltidningen Allt om Osby har personal presenterat sig och sitt 

yrke under rubriken ”Jag är Osby kommun”. Under hösten har 

Framtidståget arrangerats för samtliga elever i årskurs 9 inför gymnasie- 

och yrkesvalet. Studiebesök för ungdomar har skett inom 

vården. 

arbetsmarknad 

Under året har ett fåtal personer placerats på praktikplatser inom 

kommunal verksamhet. Arbetsförmedlingen har genomfört omorganisation 

och intresset för att fråga om praktikplatser har varit lågt. 

Kommunal har under hösten inte godkänt praktikplatser inom socialförvaltningen 

på grund av planerade verksamhetsförändringar. 

det goda värdskaPet 

Pris för ”Det goda värdskapet” har delats ut till Rönnebackens kök 

för att personalen genom ett stort engagemang gjort det möjligt 

för ensamma människor att uppleva en jul i gemenskap. Priset ska 

inspirera medarbetare och ledare att arbeta med inriktning på bra 

bemötande och ett gott värdskap. 

ledarUtveCklIng 

Under året har personalavdelningen tillsammans med socialförvaltningen 

arbetat med ansökan om EU-medel från Socialfonden 

för projekt Visionärt ledarskap och arbetssättet lean inom hemtjänsten. 

Ansökan har bifallits och under våren 2012 kommer projektet att 

starta. 

Osby kommun deltar sedan 2007 i projektet ”Framtidens Ledare” 

för kompetensutveckling och ledarförsörjning i Skåne Nordost. 

Ett flertal av deltagarna har fått befattning som ledare. 

arbetsmIlJö oCh hälsa 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet har följts upp med en enkät. 

Resultatet visar på att Osby kommun har ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. 

Som ett led i utveckling av friskvårdsaktiviteter har under hösten 

förberedelse skett för att från och med 2012 kunna erbjuda personal 

möjlighet att teckna friskvårdscheckar. 

På grund av den minskade sjukfrånvaron har behovet av företagshälsovårdens 

insatser också minskat. Detta har gett möjlighet att 

göra en särskild satsning på information om ergonomi för vissa 

utsatta grupper. 

Översyn har skett av policy för alkohol och droger och en särskild 

utbildningsinsats planeras under år 2012. Två hälsoinriktade föreläsningar 

för medarbetare har genomförts. 

reglemente Förtroendevalda 

Översyn av arvoden och reglemente för förtroendevalda har skett 

och nytt reglemente har antagits under året. En nivåhöjning har 

skett för att någorlunda komma i paritet med omvärlden och för 

att i framtiden kunna få kandidater till de kommunala förtroendeuppdragen. 

Personal- oCh PensIonskostnadernas 

UtveCklIng 

Personalkostnadernas utveckling åren 2010-2011 framgår av nedanstående 

sammanställning. 

Personalkostnadernas utveckling 

(mkr) 

Arvoden och sammanträdes- 

2011 2010 Förändr 10-11 

ersättningar förtroendevalda 3,8 2,6 46,1 % 

Övrig personal 348,0 335,7 3,4 % 

Kostnad exkl arbetsgivaravg 351,8 338,3 4,0 % 

Arbetsgivaravgifter (betalda) 101,8 99,1 2,7 % 

total personalkostnad 453,6 437,4 3,7 % 

antal anställda 

I december 2011 hade kommunen 893,0 tillsvidareanställda 

årsarbetare. 

antal anställda 

org enhet 2011 2010 Procent 

Kommunledningskontor 35,3 33,1 4,0 

Räddningstjänst 4,0 4,0 0,4 

Gatukontor 25,0 25,0 2,8 

Miljö- och byggförvaltning 10,8 9,8 1,2 

Fastighetsförvaltning 49,7 48,3 5,6 

Utbildningsförvaltning 427,8 424,9 47,9 

Socialförvaltning 340,4 338,4 38,1 

summa årsarbetare 893,0 883,5 100,0 

ålders- oCh könsFördelnIng 

Av de tillsvidareanställda är 48% 50 år och däröver. Medelåldern 

är 48 år. Könsfördelningen bland kommunens tillsvidareanställningar 

är 81% kvinnor och 19% män. 

antal 

Fördelningen mellan kvinnor och män innebär inga större förändringar 

under perioden. Kommunen har liksom hela kommunsektorn 

en traditionell uppdelning av kvinno- och mansdominerade 

förvaltningar. Män arbetar främst som lärare, kommunalarbetare 

samt i ledningsfunktion. Kvinnor arbetar främst inom vårdande 

yrken samt som lärare. 

ålders- och könsfördelning 

Sjukdom inkl arbetssk. 4% 


831 

194 

Kvinnor 

sYsselsättnIngsgrad 

Majoriteten av kommunens anställda, 54,1%, är heltidsanställda. 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 87,1%. Deltidsanställningar 

finns huvudsakligen inom vård och omsorg, städ samt kök. 

Av de som var anställda den 31 december 2011 hade 64,9% en 

sysselsättningsgrad som var högre än 75%. Motsvarande siffra för 

2010 var 65,0%. Sammanställningen nedan är en beskrivning av 

den sysselsättningsgrad som arbetstagaren har i sitt anställningsavtal. 

sysselsättningsgrad i procent av heltid 

2011 2011 i % 2010 2010 i % 

100 % 554 54,0 546 53,7 

76 -99% 111 10,8 115 11,3 

51 -75% 307 30,0 296 29,1 

0 -50% 53 5,2 60 5,9 

summa 1 025 100,0 1 017 100,0 

Frånvaro 

nettoarbetstid/frånvaroorsak 

Av total arbetstid utgör 19% frånvaro. De främsta anledningarna 

till frånvaro är semester och ferieuppehåll (9%) och sjukdom (4%) 

samt vård av sjukt barn (3%). Övrig frånvaro utgörs bland annat av 

föräldraledighet och övrig tjänstledighet (3%). 

Frånvaroorsak 

orsak 2011 2010 

Semester 9 10 

Sjukdom 4 5 

Vård av sjukt barn 3 3 

Övrig ledighet 3 4 

summa frånvarotid 19 22 

Nettoarbetstid 81 78 

Män 

Frånvaro och arbetad tid 

Övrig ledighet 3% 

Arbetstid 81% 

Semester 9% 

Vård av sjukt barn 3% 

sjukfrånvaro 

Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda 

ordinarie arbetstid. Uppgift ska lämnas om den andel av 

sjukfrånvaron som är frånvaro under en sammanhängande tid av 

60 dagar eller mer, sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt 

sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30-49 år 

och 50 år eller äldre. 

sjukfrånvaro 

fÖRValtN I NGSB E RÄttE lSE | PE R SONalR E DOVISN I NG 

nyckeltal 2011 2010 

Sjukfrånvaro totalt 3,6 4,5 

Andel sjukfrånvaro 60 dagar 26,4 17,8 

Sjukfrånvaro kvinnor 4,2 5,2 

Sjukfrånvaro män 1,3 2,4 

Sjukfrånvaro -29 år 1,7 2,6 

Sjukfrånvaro 30-49 år 3,8 6,5 

Sjukfrånvaro 50- år 3,7 3,8 

En utförlig “Personalekonomisk redovisning” lämnas till kommunfullmäktige 

i separat handling.

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | kOm m u N lE DN I NGSkONtOR Et 

Kommunstyrelsen 

kommUnlednIngskontoret 

n Kommunens ledande politiska förvaltningsorgan 

n Ansvarar för kommunens utveckling 

n Ansvarar för kommunens ekonomiska ställning (inkl koncern- 

företag) 

n Ansvarar för de centrala funktionerna inom kommunal verk- 

samhet. Förvaltningen är indelad i fyra avdelningar: kansli, 

personal, IT och ekonomi. 

ledning 

36,6% Socialnämnden 

Dag Ivarsson (Kommunfullmäktiges ordförande) 

0,1% Överförmyndaren 

Anders Pettersson (Kommunstyrelsens ordförande) 

0,1% Revision 

6,0% Kommunlednings- 

Ingvar Carlberg (kanslichef) till och med 2011-08-31 kontoret 

1,0% Miljö- och byggnämnden 

2,0% Räddningstjänsten 

Charlotta Kabo Stenberg (kommunchef) från och med 4,6% 2011-09-01 

Gatukontoret 

Pia Lindvall Bengtsson (ekonomichef) 

0,2% VA 

0,0% 

Christina 

Valnämnden 

Mårtensson (personalchef) 

0,0% Fastighetsnämnden 

Stephan Hellqvist (IT-chef) 

49,4% Utbildningsnämnden 

andel av nettokostnader: 6,0% 


0,1% Revision 


0,0% Valnämnden 


andel av antalet anställda: 4,0% 


årets händelser 

0,1% Revision 


viktiga händelser/beslut i kommunstyrelsen 2,0% Räddningstjänsten under 

2011 

4,6% Gatukontoret 

0,2% VA 

n 

0,0% Fördjupad Valnämndenöversiktsplan 

är påbörjad avseende Killeberg och 

0,0% Lönsboda. Fastighetsnämnden Vindbruksplan har remissbehandlats. Förslag till 


LIS-plan (landsbygdsutveckling i strandskyddade områden) är 

framtagen. 

n Medborgarträffar har anordnats i Killeberg och Lönsboda för 

att fånga in synpunkter inför de fördjupade översiktsplanerna. 


n Arbetet med en ny bussterminal i Lönsboda har påbörjats. 

0,1% Revision 


n Socialnämndens verksamhet har genomlysts. 



n Tvärleden invigdes den 30 juni 2011. 

n Medborgarundersökning har genomförts. 


6,0% Kommunledningskontoret 



0,2% VA 








0,2% VA 


n Fria resor för seniorer 70 år och äldre infördes från och med 

den 1 januari 2011. 

n Osby kommun har ökat öppenheten mot kommuninvånarna 

genom Facebook-konton och Twitter-konto. 

allmänt 

Ett förnyelsearbete har påbörjats inom kommunen som initierades 

hösten 2010, efter beslutet att förändra förvaltningsorganisationens 

ledningsfunktion och inrätta en tjänst som kommunchef. 

Syftet var att öka helhetssynen inom kommunen, förbättra styr- 


ningen och på så sätt effektivisera och öka medborgarnyttan. 

0,1% Revision 

Under hösten 2011 hölls en ”framtidsverkstad” med ledande kontoret 


politiker 

och chefer. På den tydliggjordes ett antal utvecklingsområden. 

0,2% VA 



Uppdrag lämnades i slutet av året till kommunchef och kommunfullmäktiges 

ordförande att ta fram förslag till ny politisk- och förvaltningsorganisation 

samt förslag till nya arbetsformer. 

Osby kommun ingår 36,6% för Socialnämnden andra året i det nationella projektet 

“Kommunens kvalitet i korthet”, vilket innebär nyckeltalsjämför- 

0,1% Revision 

elser med cirka 160 andra kommuner i Sverige. 











Kommunen deltar även i ett treårigt nationellt forskningsprojekt 

0,2% VA 

(2010-2012) 0,0% om Valnämnden hur kommunerna bland annat hanterar ekonomiska 

kriser. 0,0% Rapporter Fastighetsnämnden finns att hämta på www.natkom.se. 


näringslivsutveckling 

Osby kommun rankades mycket glädjande topp 50 för fjärde 

året i rad bland landets 290 kommuner när Svenskt Näringsliv 

presenterade sin attitydundersökning 36,6% Socialnämnden i maj avseende företagsklimatet 

i Sverige. En stor företagsenkät är genomförd under 

hösten. Ett 70-tal företag 0,1% Revision har besökts i syfte att bland kontoret annat få 


in synpunkter på kommunens verksamhet, samt få uppslag till 

nya utvecklingsprojekt. Osby kommun och Osby Näringsliv har 

0,2% VA 

under projektparaplyet 0,0% Valnämnden “Framgång Osby” startat ett antal delprojekt 


i syfte att utveckla industri, handel och turism. Delprojekten 

är bland annat Kvinnligt nätverk (Queenia), Osby Shopping, 

Företagskuvös och Osby Outlet. 






kommunikation och medborgardialog 

Medborgarträffar 36,6% som Socialnämnden samråd för den kommande fördjupade 

översiktsplanen har genomförts i Lönsboda och Killeberg. Med- 

0,1% Revision 

borgarträffar har även arrangerats kopplat till framtagande kontoret av LIS- 


områden (Landsbygdsutveckling i strandskyddade områden) Bo- 

Dagar hölls i början av september med inriktning på 0,2% byggklara 

VA 

tomter i Osby 0,0% kommun Valnämnden och mässa på Borgen. Osby kommun har 


nu fyra officiella konton på Facebook (Osby kommun, Kommunchef 

Osby kommun, Fritidsgård EttBe och Fritidsgård Pulsen) och 






ett offíciellt Twitter-konto. Medborgarundersökning i SKL:s regi 

(Sveriges kommuner och landsting) har genomförts under året. 

Det var tre år sedan förra medborgarundersökningen. (Resultatet 

finns på www.osby.se.) 

Utsikt från bron över Helge å på Tvärleden. 

Infrastruktur och kollektivtrafik 

Vägbygget Tvärleden Osby - Markaryd invigdes den 30 juni 2011, 

med medverkan från grannkommunerna Älmhult, Markaryd och 

Olofström, Region Skåne och Trafikverket. Den nya sträckningen 

av vägen innebär att restiden förkortats betydligt på sträckan och 

att den tunga trafiken har ökat markant genom Osby kommun. 

Den sträckning som ännu ej är ombyggd är mellan Osby och Vilshult. 

Förstudie avseende förbifart Lönsboda påbörjas 2012. 

Järnvägsutredningen Sydostlänken (sträckning Älmhult - Karlshamn) 

påbörjas våren 2012. Pågatågsprojektet i Skåne Nordost 

och södra Kronoberg fortgår enligt plan. 


Kommunen har tagit fram tågtidtabell för Osby station inför tabellskiftet 

i december. Införandet av fria resor för seniorer 70 år 

och äldre, innebar färre resande än väntat. Kommunen har i samarbete 

med Trafikverket rustat upp gångtunneln under järnvägen i 

Osby. Samarbete har pågått mellan kommunerna Osby, Älmhult 

och Växjö med projektidé kring utveckling av nya stationsorterna 

Killeberg, Diö och Gemla, som får Påga-/Krösatågstrafik 2013. 

Internationella kontakter 

Osby kommun deltar i SIDA-projektet “Spinning Twinning” 

tillsammans med sex andra skånska kommuner samt respektive 

baltiska vänorter under ledning av Kommunförbundet Skåne. 

I september tog kommunen emot besök av vietnamesiska statstjänstemän 

under en eftermiddag, för att berätta om kommunens 

verksamhet, inklusive studiebesök på fjärrvärmebolaget. Studiebesöket 

i Osby kommun var en del av den två månaders utbildning 

som statstjänstemännen deltog i vid Lunds Universitet. Vår vänort 

i Danmark, Gribskovs kommune, var på besök i Osby i maj. 

trygghet och hälsa 

Kommunen har finansierat Cykelmästarens cykelutbildning för 

alla 5:e-klassare i kommunen. Osby kommun är anmäld till tävlingen 

”Årets grannsamverkanskommun” som arrangeras av stöldskyddsföreningen. 

Skolavslutningsfolder har i samarbete med 

Skåne Nordost skickats till alla vårdnadshavare i årskurs 6-9, samt 

gymnasieklasser årskurs 1 och 2. Folder “Om droger” har lämnats 

till alla vårdnadshavare i årskurs 6 i samband med utvecklingssamtalen. 

bostadsanpassning 

Under året har 69 anpassningsärenden handlagts (2010: 76 ärenden). 

78% (2010: 80%) av ärendena har inneburit kostnader under 

20 tkr per ärende. Tre ärenden har inneburit kostnader mellan 100 

och 186 tkr. 

Personal 

Kommunen har arbetat med att förtydliga Osby kommun som en 

attraktiv arbetsgivare. Under hösten arrangerades “Framtidståget” 

för samtliga elever i årskurs 9 inför gymnasie- och yrkesvalet. 

Kommunen deltog även i mässan “Framtidsdagen” i Kristianstad. 

”Årets värdskapspris” tilldelades Rönnebackens kök. Priset skall 

inspirera medarbetare och ledare att arbeta med inriktning på bra 

bemötande och ett gott värdskap. 

It-verksamhet 

Trådlöst nätverk med över 100 accesspunkter har installerats i alla 

skolenheter inom grundskolan. För närvarande har kommunen 

totalt drygt 1500 datorer i kommunens nätverk varav 500 i admin- 

istrativa nätet, 335 i utbildningsnätet och 680 one-to-one-datorer. 

It-nämnd skåne nordost 

I gemensam IT-nämnd Skåne Nordost deltar kommunerna Bromölla, 

Hässleholm, Hörby, Höör, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. 

Nämnden har ansvar för uppbyggnad och drift av gemensam 

IT-infrastruktur och internetanslutning. De totala driftskostnader- 



24 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 0,1% Överförmyndaren 

0,1% Revision 






OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 | 25 

0,1% Revision 






0,2% VA


na uppgick till 1.481 tkr mot budgeterat 2.207 tkr. Överskottet 

har bland annat uppkommit då IT-chefsrekryteringen avbrutits. 

Utvecklingen av bibliotekssystemen fortsätter och Hässleholms 

kommun har anslutit sig under året. Den gemensamma drift och 

supportorganisationen för Hässleholms, Kristianstads, Osby och 

Östra Göinge kommuner är försenad. 

har vI UPPFYllt våra mål? 

För kommunfullmäktiges verksamhetsmål utifrån god ekonomisk 

hushållning se förvaltningsberättelsen. 

nYCkeltal oCh statIstIk 

kostnadsuppföljning personal 

tkr 2011 2010 

Kostnad för arbetskraft 22 198 22 514 

Varav kostnad för sjuklön 111 247 

Personalstatistik 

2011 2010 

Tillsvidareanställda 35 32 

Summa årsanställda 35 35 

Sjukfrånvaro i % 1,6 1,2 

ekonomI 

tkr redov 2010 redov 2011 budget 2011 avvik 

Intäkter 11 698 11 449 10 528 921 

Kostnader 42 769 45 975 44 112 -1 863 

resUltat -31 071 -34 526 -33 584 -942 

Pendlare i Osby kommun. 

Budgetramen “Kommunledningskontoret” visar totalt ett överskridande 

med 942 tkr. De största avvikelserna redovisas avseende 

kommunstyrelsens verksamhet som överskridits med ca 1 

mkr. Budgetavvikelsen hänförs främst till rekryteringskostnader 

för kommunchef och socialchef, framtidsverkstaden och budgetupptakten. 

Bostadsanpassningsbidragen har kostat 587 tkr mer 

än budgeterat och den totala kostnaden blev 1.488 tkr år 2011. 

Kansliet har överskridit budgeten med 426 tkr p g a främst rekryteringskostnader 

avseende kommunsekreterare/jurist mm. Ekonomiavdelningen 

och personalavdelningen har överskott jämfört 

med budget med 312 tkr respektive 325 tkr på grund av vakanser. 

Investeringsbudgeten 

IT-investeringar har genomförts med 1mkr (budget 1,5 mkr). 

FramtIden 

n Kommunens ekonomi kommer att vara i fokus även under de 

kommande åren. Kommunen påverkas snabbt genom förändringar 

i konjunkturer och därmed sysselsättning, vilket bland 

annat påverkar kommunens skatteintäkter. I flerårsplaneringen 

ingår att kostnadsnivån skall minskas med 2%. 

n Uppdrag finns att ta fram förslag till ny politiker- och förvaltningsorganisation 

under 2012. 

n Genomförande av förnyelse- och utvecklingsarbete inom 

kommunen planeras utifrån framtidsverkstaden som genom- 

fördes hösten 2011. 

n Järnvägsutredningen Sydostlänken påbörjas i januari 2012. 

n Förstudie avseende förbifart Lönsboda påbörjas första 

kvartalet 2012. 

n Under 2012 kommer Osby kommun att påbörja arbetet med 

en lokal bredbandsstrategi. 

n Fördjupad samverkan inom Skåne Nordost fortsätter. Konsolidering 

av IT-verksamheterna i Skåne Nordost pågår. 




räddnIngstJänsten 

n Förebyggande brandskydd 


n Operativ räddningstjänst 


n Extern och intern självskyddsutbildning 

0,1% Revision 


n Beredskap och säkerhet 

kontoret 



n IVPA (I Väntan På Ambulans) 


0,2% VA 

0,0% ledning Valnämnden 


Anders Pettersson (Kommunstyrelsens ordförande) 49,4% Utbildningsnämnden 

Lars-Anders Svensson (räddningschef) 


0,1% Revision 










0,2% VA 


n Under året 0,1% har Revision Räddningstjänsten anslutit sig kontoret till den regionala 


strategin i Skåne att ingen skall omkomma, 2,0% skadas Räddningstjänsten eller drabbas 


av brand i sin bostad (nollvision). I ett första skede ska man 

0,2% VA 

0,0% arbeta Valnämnden för att öka förekomsten av brandvarnare och att öka 


den enskildes förmåga att förebygga 49,4% och hantera Utbildningsnämnden brand. Samarbete 

kommer att ske bland annat med socialförvaltningen, 

sotningsverksamheten och bostadsföreningar. 

n Förvaltningen tog under året ett nytt grepp för att rekrytera 

nya brandmän. En personlig inbjudan skickades ut där urvalet 


togs fram med hjälp av GIS-program. Tack vare detta kunde 


personalbristen i Lönsboda lösas. Tillvägagångssättet rönte 

0,1% Revision 


också stort intresse bland övriga räddningstjänster kontoret 


i Sverige. 

n Nya samarbetsområden mellan räddningstjänsterna 0,2% VA i Skåne 

0,0% Nordost Valnämnden är gemensam stab vid större händelser samt gemen- 


samma riktlinjer för arbete, metoder 49,4% och Utbildningsnämnden 

utbildningar med 

höjdfordon. Samarbete har också skett med att revidera 

kommunernas handlingsprogram för en säkrare och tryggare 

kommun. 

n Vid årsavslutningen avtackades två förmän som varit anställda 

inom räddningstjänsten under tillsammans närmare 90 år. 

Detta torde sakna motsvarighet och uppmärksammades även 

nationellt inom räddningstjänsten. 


VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | RÄDDN I NGStJÄNStE N 




0,1% Revision 





mål: Främja olycks- och skadeförebyggande verksamhet genom 

0,2% VA 

extern utbildning 0,0% Valnämnden och information. 




mål: Under läsåret ge alla elever i årskurs 2 och 5 utbildning i 

brandskydd. 




0,1% Revision 


kommentar: Målet uppnås under vårterminen 2012 kontoret 




0,2% VA 

mål: Alla 0,0% elever Valnämnden i årskurs 8 ska ges utbildningen ”Självskydd brand”. 




kommentar: Målet uppnås under vårterminen 2012 



0,1% Revision 


mål: Extern information till allmänheten vid större arrangemang kontoret i 


kommunen. 



0,2% VA 

är målet 0,0% uppfyllt? ValnämndenJa 


kommentar: Har givits vid fyra tillfällen 


mål: Räddningstjänsten 36,6% Socialnämnden skall kunna ge grundläggande och kvalificerad 

utbildning inom brandskydd, hjärt- och lungräddning 0,1% Överförmyndaren 

och 

sjukvård till kommuninvånare, 0,1% Revisionförvaltningar 

och företag. 6,0% Kommunledningskontoret 





kommentar: Utbildning har getts till totalt 880 personer 0,2% VA 






0,1% Revision 






kontoret 



0,2% VA 







0,1% Revision 








0,2% VA 


mål: Att hålla de i handlingsprogrammet angivna ankomsttiderna 




0,1% Revision 




mål: Förvaltningen ska klara av de tillsyner som finns upptagna i 4,6% Gatukontoret 

0,2% VA 

tillsynsplanen 




är målet uppfyllt? Delvis

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | RÄDDN I NGStJÄNStE N 











antal utryckningar 

2011 2010 2009 2008 

Osby 187 232 216 220 

Lönsboda 111 125 91 51 

Hökön 19 16 12 11 

sUmma 317 373 319 282 

Antal insatser helår 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Totalt antal insatser uppgick till 293 st. Ovan redovisas antal 

utryckningar från respektive station (en del larm föranleder 

utryckning från flera stationer, så kallat förstärkningslarm). 

Insatserna minskade med 16% jämfört med 2010. Minskningen 

består bland annat av mindre antal insatser vid Automatlarm ej 

brand, Brand ej i byggnad och Assistans till hemhjälp/hemsjukvård. 

Larm till IVPA (I Väntan På Ambulans) och Sjukvårdslarm uppgick 

till 75 styck, varav Lönsboda larmades till 66. Normala kriterier 

för att räddningstjänsten skall larmas till IVPA är att tidsvinsten 

vid Prio 1-larm i förhållande till ambulans bedöms överstiga 15 

min. För Lönsbodaområdet har dock RSPC beslutat att larmning 

skall ske utan speciell hänsyn till tidsvinsten. Vid Sjukvårdslarm 

larmas räddningstjänsten ut vid hjärtstopp eller svårt trauma, då 

man förväntas vara på plats före ambulans. 

År 

ekonomI 


Intäkter 1 309 1 305 1 245 60 

Kostnader 12 379 12 633 12 103 -530 

resUltat -11 070 -11 328 -10 858 -470 

Den negativa avvikelsen beror på felaktigt budgeterat personalomkostnadspålägg 

med 250 tkr, kostnader för brandpostsystem med 

40 tkr samt att intäkter för 2011 förts på 2012 med 135 tkr. 

FramtIden 

n Under 2012 kommer en utredning att startas upp för att utreda 

förutsättningar och kostnader att förse brandstationerna i Osby 

och Lönsboda med reservkraft och åtgärdsförslag till utformning 

av ledningscentral och allmän upprustning av Osbystationen 

n Räddningstjänstens övningsplats uppfyller inte de miljökrav 

och teknisk utformning som är nödvändig. Under 2012-2013 

kommer därför en översyn att ske när det gäller utformning 

och lokalisering 

n För att uppfylla den i Skåne antagna regionala strategin att 

ingen skall omkomma, skadas eller drabbas av brand i sin bostad 

kommer vi gemensamt under 2012 ta fram koncept över hur 

vi ska arbeta för att uppfylla strategin 

Emma Martinsson, deltidsbrandman i Osby. 



0,1% Revision 




gatUkontoret 


n Skötsel och underhåll av kommunens gator och 2,0% vägar Räddningstjänsten 


n Skötsel och underhåll av parker och lekplatser 0,2% VA 


n Skötsel och underhåll av kommunens skogar 


n Skötsel och underhåll av kommunens VA-anläggningar 


(redovisas separat) 

0,1% Revision 


n Offentlig belysning när det gäller gator, GC-vägar och parker 


n Renhållning 



n Försäljning och inköp av kommunal mark 


n Arrendefrågor 

n Trafiksäkerhetsfrågor 

0,1% Revision 


n Parkeringstillstånd 


n Vägbidrag 


0,2% VA 


0,0% ledning: Fastighetsnämnden 



Mats Jansson (gatuchef) 



0,1% Revision 







kontoret 



0,2% VA 









0,2% VA 




Under året har gatukontoret börjat bygga ut ett nytt bostadsom- 

0,1% Revision 

6,0% Kommunledningskontoretråde 

1,0% i Miljö- den och nordvästra byggnämndendelen 

av Osby (Nya Holmö). Ett bostadshus 


är redan under uppförande i området. Söder om 4,6% stationen Gatukontoret i Osby 

har en ny parkeringsplats anlagts. Vissa planteringar 0,2% VA återstår och 


kommer 0,0% Fastighetsnämnden att utföras under våren 2012. Arbetet med att tillgäng- 


lighetsanpassa det offentliga rummet har avslutats under året. 

Flera busshållplatser har byggts om under året, som delvis finansierats 

med statliga bidrag. En ny samåkningsplats i östra delen av 

Kristianstadsvägen i Osby har anlagts och tagits i bruk. Även denna 

har delvis finansierats med statliga bidrag. I Lönsboda har gatukontoret 

påbörjat arbetet med den nya bussterminalen. I Killeberg 

har gatukontoret arbetat med att lösa markfrågorna till den nya 

Pågatågsstationen. 

Under året har det varit fler vattenläckor än normalt, vilket gjort 

att andra arbetsuppgifter fått stå tillbaka. 


0,1% Revision 


VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | Gatu kONtOR Et 


0,1% Revision 






Uppnått 0,0% Fastighetsnämnden 

Delvis uppnått Ej uppnått 

mål: Gatukontoret ska se till så att gatunätet förbättras och blir 

av sådan standard att det stärker trafiksäkerheten och motverkar 

trafikolyckor. 




0,1% Revision 


kommentar: Med de resurser som ställts till förfogande har kontoret 


ga- 


tukontoret delvis kunna leva upp till målet 


0,2% VA 



mål: Gatukontoret ska se till så att parkerna sköts på 49,4% ett Utbildningsnämnden 

sådant 

sätt att våra tätorter upplevs positivt. 


kommentar: Vi har fått positiva kommentarer från kommuninvånare 


0,1% Revision 


mål: Gatukontoret ska verka för att kommunens markpolitik 2,0% drivs Räddningstjänsten 


aktivt. 

0,2% VA 


är målet 0,0% uppfyllt? Fastighetsnämnden Ja 


kommentar: Flera strategiska fastighetsförvärv har skett under året 


mål: Gatukontoret ska senast den 1 april redovisa förslag 0,1% till Överförmyndaren 

plan 

för hur cirkulationsplatserna 0,1% Revision 


vid väg 23 ska skötas under 2011. 

kontoret 



är målet uppfyllt? Nej 


0,2% VA 

kommentar: 0,0% Valnämnden Vi är beroende av att Trafikverket medverkar. Trafikverket 

har 0,0% prioriterat Fastighetsnämnden annan verksamhet före rondellerna i Osby 


mål: Gatukontoret ska genom bevakning av tätortsnära mark- 


områden och fastighetsförsäljningar ta initiativ till åtgärder från 

kommunens sida. 

0,1% Revision 






0,2% VA 






0,2% VA 









kommentar: Gatukontoret har varit mycket aktivt och tagit 0,2% initiativ VA 


till olika fastighetsförvärv 


49,4% Utbildningsnämnden

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | Gatu kONtOR Et 








Tillsvidareanställda 17,9 18,7 

Summa årsanställda 20,0 20,7 

Sjukfrånvaro i % 1,1 * 0,7 * 

* Uppdelning av gatukontorets personal och VA-personalen har ej kunnat 

göras. I ovanstående siffra ingår även VA-personal. 

ekonomI 


Intäkter 16 528 18 069 14 098 3 971 

Kostnader 41 700 44 396 40 319 -4 077 

resUltat -25 172 -26 327 -26 221 -106 

Personal från gatukontoret anlägger en ny lekplats. 

Gatukontorets verksamhet kom att bli mer omfattande än vad 

som budgeterats. Tyvärr har inte de ökade kostnaderna kunnat 

kompenseras fullt ut. Detta har medfört att gatukontoret redovisar 

en negativ avvikelse med 106.000 kr. Räknat på den totala 

omsättningen blir avvikelsen ungefär 2 promille. När det gäller 

vinterväghållningen har verksamheten visat ett överskott på grund 

av den milda förvintern (oktober, november och december). Detta 

överskott har använts för att kompensera att gatukontoret har asfalterat 

i en större omfattning än planerat. 

FramtIden 

Gatukontoret kommer att arbeta med flera större projekt. Bland 

de projekt som kommer att utföras under det närmaste året kan 

nämnas ny bussterminal i Lönsboda och fortsatt ombyggnad av 

Östra Järnvägsgatan i Osby. Gatukontoret kommer att tillsammans 

med Trafikverket bygga en ny Pågatågsstation i Killeberg. 

Bland de projekt som ligger ytterligare något år fram i tiden kan 

nämnas gång- och cykelväg runt Osbysjön och ett nytt bostadsområde 

i södra delen av Hasslaröd. 

Eftersom IKEA gör stora satsningar i Älmhult måste Osby kommun 

följa upp genom att ordna boende i form av tomter för villor 

och flerfamiljshus. Detta berör i huvudsak Killeberg och Loshult. 

Killeberg bedöms bli mycket attraktivt eftersom man får tillgång 

till Pågatåg 2013. Detta kommer på olika sätt att beröra gatukontoret. 

0,1% Revision 






vatten- oCh avloPPsverksamhet 

n Produktion 0,1% Revision 


och leverans av dricksvatten till abonnenter. kontoret 


n Avledning och rening av abonnenternas spillvatten. 2,0% Räddningstjänsten 


n Avledning av dagvatten från tätorter till recipient. 0,2% VA 



ledning: 



Mats Jansson (gatuchef) 








va-taxa 

Under året ändrade Osby kommun sin struktur för VA-taxan i enlighet 

med förslaget från Svenskt Vatten, dessutom höjdes taxan, 

beräknat till 12%, i 2 steg under året. Ändringarna genomfördes 

den 1 januari samt 1 juli. Vi har under året ökat antalet debiteringstillfällen 

per år från tre till fyra. 

ledningsnät 

Dricksvattenledning mellan Gamleby och industriområdet Nordost 

har ”relinats” med en ny plastledning. Under arbetet med detta 

har även ett antal större ventiler bytts ut. 

Spillvattenledningen mellan Naturbruksgymnasiet och Driveån 

har ”relinats” på grund av stort inläckage. Detta bör spara en del 

energi då detta spillvatten skall pumpas i ett antal pumpstationer, 

innan det når reningsverket. 

Ovidkommande vatten i Lönsboda har inventerats och en åtgärdsplan 

är upprättad för att prioritera insatserna. 

Brandposter i Lönsboda och Killeberg har inventerats under hösten 

och dessutom har dessa funktionstestats med flöde och tryck. 

dricksvattenproduktion 

Utbyte av pumpar i Maglaröd för dricksvatten till Osby tätort har 

genomförts under sommaren. 

Riskinventering mot sabotage och inbrott i Maglaröd är genomförd 

av två oberoende experter, åtgärder som följd av detta är vid- 

0,1% Revision 

tagna och förändringar i hotbild och det allmänna säkerhetsläget 

kontoret 


diskuteras med säkerhetsansvarig kontinuerligt. 

Energiförbrukningen 0,0% Valnämnden har minskat sett över perioden januari 2010 


till och med december 2011 som en följd av fokusering på ”Livscykelkostnad” 

sett över en 10-års period istället för att “bara” titta 

på inköpspriset. 

rening av spillvatten 

Osby reningsverk har 0,1% fått Revision ny analysutrustning för att effektivisera 

kontoret 


driften av reningsverket i syfte att uppfylla krav som ställs på 

verket av tillståndsgivande myndighet. 

Även reningsverket 0,0% Fastighetsnämnden i Osby har minskat sin energiförbrukning under 

perioden januari 2010 till och med december 2011 som en 

följd av energibesparingsarbetet. 

Reningsverket i Lönsboda har fått ny utrustning till det biologiska 

reningssteget och denna bör spara stora mängder energi men det 

0,1% Revision 

kontoret 

har gått för 1,0% kort Miljö- tid och för byggnämnden att kvantifiera besparingen. 


VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | Va-VE R kSam h Et 


mål: Gatukontoret ska se till så att dricksvattennätet inom kommunen 

är av sådan standard att vattenkvaliteten kan säkras. 


kommentar: Inga problem med dricksvattenkvalitet på nätet 

under året. Vid ett antal större läckor är förbrukningen större än 

produktionen vilket i de fall där vi inte hittar läckorna kan bli ett 

problem. 

mål: Gatukontoret ska senast den 1 juni 2011 redovisa hur dricksvattennätet 

ser ut med angivande av var brister föreligger. 


kommentar: Inventering påbörjad, för stort åtagande med dagens 

bemanning. 





0,1% Revision 




0,2% VA 






0,2% VA 



0,1% Revision 














0,2% VA 






0,2% VA 






0,2% VA 






0,2% VA 












Sjukfrånvaro i % 

VA-verksamhetens sjukfrånvaro ingår i gatukontorets redovisning. 

dricksvatten 

Producerad mängd debiterad mängd svinn 

Maglaröd 635 500 432 834 32 % 

Lönsboda 128 923 88 776 31 % 

Killeberg 42 620 32 315 24 % 

Hökön 7 195 5 351 26 % 

Inventering av läckor har påbörjats. Vid en första utvärdering 

verkar svinnet bero på både större läckor (huvudledningar med 

diameter >100 mm där kommunen är ledningsägare) och mindre 

läckor på servisledningar (fastighetsägaren äger ledningen från 

tomtgräns). Otillåtna vattenuttag från brandposter står för en relativt 

liten volym men desto större bekymmer med missfärgning till 

följd av hastiga flödesändringar. 

Nyckeltal att jämföra med är 1,03 kWh/producerad kubikmeter 

dricksvatten för Maglaröd. Utbytestakten av ledningsnätet är svår 

att exakt beräkna då det visar sig att GIS-systemet har stora brister 

med avseende på ledningar som fortfarande inte finns inlagda “i 

systemet”. Det man kan konstatera är att utbytestakten bör ligga 

på max 100 år medan vi i Osby kommun har en utbytestakt på 

600 till 2 000 år, vilket är ohållbart i längden som alla förstår. Lösningen 

på detta kan bara finnas i mer resurser. Hur detta skall organiseras 

bör diskuteras snarast. 

spillvatten 

Producerad mottagen ovidkommande 

mängd mängd ggr 

Maglaröd, Osby tätort 635 500 1 137 942 1,8 

Lönsboda 128 923 523 533 4,1 

Killeberg 42 620 163 032 3,8 

För att uppskatta mängden ovidkommande vatten jämför man 

producerad mängd dricksvatten och den mängd som kommer 

“tillbaka” till reningsverket. Av tabellen att döma ovan, kan man 

konstatera att Lönsboda och Killebergs ledningsnät har störst 

inflöde av ovidkommande vatten, vilket bör rättas till. En inventering 

av ledningsnätet i Lönsboda är utförd under 2011 och ett 

antal punktkällor är identifierade. Fastighetsägare har blivit vidtalade 

och fått en tidsfrist fram till maj månad 2012 att åtgärda 

inläckaget. 

Energiåtgång: 

n Osby reningsverk 0,54 kWh/behandlad kubikmeter spillvatten. 

n Lönsboda reningsverk 0,28 kWh/behandlad kubikmeter spillvatten 

(skillnaden beror på att allt slam behandlas i Osby och 

det drar mycket energi och kemikalier). 

ekonomI 


Intäkter 16 900 17 751 18 829 -1 078 

Kostnader 17 974 19 120 18 829 -291 

resUltat -1 074 -1 369 0 -1 369 

Avvikelsen bland intäkterna beror på återbetalning av tidigare 

debiteringar på grund av utebliven avläsning under några år. Nya 

rutiner för avläsning ska tas fram. 

Den nya taxekonstruktionen fick inte det genomslag som 

beräknats på intäktssidan. På kostnadssidan har löne- och konsultkostnader 

ökat mer än budget. Verksamheten har fått minskade elkostnader 

med ca 200 tkr på grund av energibesparande åtgärder. 

FramtIden 

dricksvatten 

Fortsatt arbete med att säkra vattenförsörjningen i Osby tätort 

planeras. Maskinparken i Maglaröd måste bytas ut/renoveras 

under året då det mesta uppnått sin tekniska livslängd. Ytterligare 

en grundvattenborra bör övervägas för att möta krav på både 

kvalitet och kvantitet i framtiden. Mängden vatten som skall tas ut 

kan styras bättre med en femte borra, för att uppnå den faktiska 

uppehållstiden som krävs för att verket skall klassas som ett grundvattenverk. 

Utbytestakten av ledningsnätet för dricksvatten måste 

öka då läckor till följd av ledningsbrott kan leda till problem med 

vattenförsörjning i framtiden. 

“Fortsatt arbete med att säkra vattenförsörjningen 

i Osby tätort planeras.” 

Pumpar, kompressorer, luthantering har havererat och dessa kommer 

att ersättas under första halvåret 2012. Säkerhetsarbetet 

fortsätter och under året kommer larmsystem, på bland annat 

Lönsboda vattenverk, bytas ut. 

Metoder för ”bakteriologisk screening” kommer att provas under 

året. Denna “screening” är en del i vår önskan om att lära känna 

vårt råvatten som är rekommendationen från Svenskt Vatten och 

Livsmedelsverket. Detta som en direkt följd av utbrottet av cryptosporidium 

i dricksvattnet som drabbade bland andra Östersund. 

spillvatten 

Reningsverket i Osby har stora investeringsbehov, dels för att uppfylla 

kommande krav från myndigheter, dels för att hålla energiförbrukningen 

nere på en hanterbar nivå. Dessutom har i princip 

hela elcentralen dömts ut av Elsäkerhetsverket. Detta kom inte 

som någon överraskning utan det har vi tagit med i beräkningarna 

för budget 2012. 


Lönsboda reningsverk måste moderniseras och byggas om för att 

uppfylla arbetsmiljökrav samt för att minska driftkostnader i framtiden. 

Detta kan bara lösas genom att arbeta på flera fronter samtidigt 

med investeringar i övervakning samt ledningsarbeten för att 

minska det ovidkommande vattnet. Inläckaget av ovidkommande 

vatten måste även reduceras av försäkringsskäl, då det är risk för 

översvämning av källare om inget görs för att förebygga det. Skälet 

till den stora mängden ovidkommande vatten i Lönsboda beror 

bland annat på att det fortfarande finns gamla kombinerade ledningar 

(endast en ledning i gatan för både spill- och dagvatten). 

Detta bör åtgärdas men det är komplicerat och tidskrävande och 

bör utföras som ett projekt vid sidan av den ordinarie verksamheten. 

För övrigt har VA-avdelningen inventerat och identifierat 

stora delar av felkopplingarna från fastigheter som finns i Lönsboda 

och information om dessa fel rapporteras fortlöpande till 

fastighetsägare. 

dagvatten 

Dagvattenhantering från tätorter med bland annat krav på behand- 

ling av dagvattnet, innan det når vattendrag som tar emot vattnet, 

kommer som en följd av de nya kvalitetskraven i det nya Vattendirektivet 

från EU. 

Detta kommer att påverka många kommuner i landet och hur 

regelverket ska tolkas återstår att se i prejudicerande fall. Framför 

allt måste samarbetet mellan kommunens olika avdelningar/ 

förvaltningar bli bättre, då många av dessa frågor måste lösas i en 

planprocess med många inblandade parter. 


VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | m I lJÖ- OCh BYGG NÄm N DE N 

Miljö- och byggnämnden 

n Fysisk planering, detaljplaner och områdesbestämmelser 

n Bygglovhantering enligt plan- och bygglagen 

n Miljö- och hälsoskydd inom kommunen 

n MBK (mätning, beräkning, karthantering) inmätning 


n Samordnar kommunens miljöskyddsplanering 


n Utgör kommunens naturvårdsorgan 

0,1% Revision 


1,0% n Miljö- Kalkning och byggnämnden av sjöar och vattendrag 



ledning 

0,2% VA 


Mats Bentzer (nämdens ordförande) 


Annika Wijk (förvaltningschef) 




0,1% Revision 







0,1% Revision 




bygg 



Ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011 med ökade 

0,2% VA 

krav 0,0% på Valnämnden kontroll från kommunens sida. Ny plan- och bygglovstaxa 


antogs och en förstärkning gjordes med en 49,4% byggnadsinspektör Utbildningsnämnden från 

och med augusti månad. 

Under 2011 har detaljplaner för Killebergs stationsområde och 

Hököns sågverk färdigställts. 17 stycken planer är för närvarande 

pågående. 36,6% Förstärkning Socialnämnden behövs på planarkitektsidan och samarbete 

kring rekrytering har påbörjats tillsammans 0,1% Överförmyndaren med Älmhults 

kommun. Samarbetet 0,1% Revision 


med Hässleholms kommun på plan- och 

kontoret 


byggsidan har inte kunnat fullföljas på grund av 2,0% brist Räddningstjänsten på personal. 

Energideklaration 0,0% Valnämnden av fastigheter: Det finns idag 347 fastigheter 

som 0,0% är Fastighetsnämnden 

deklarationsskyldiga. 

På varje fastighet finns en eller flera byggnader. Hittills är 102 fastigheter 

klara. 


47 klagomålsärenden angående ovårdade fastigheter och skym- 

0,1% Revision 

6,0% Kommunledningskontoretmande 

1,0% Miljö- växtlighet och byggnämnden har inkommit, varav 22 har åtgärdats hittills. 







0,2% VA 



0,2% VA 





0,2% VA 


Miljö- och byggnämndens beredning sitter i Ledningsgruppen för 

planarbete. Båda bygginspektörer och miljö- och byggchefen sitter 

i arbetsgruppen för planer. Under 2011 har följande arbete kring 

frågor som ägs av kommunstyrelsen bedrivits: 

n Fördjupad översiktsplan för Killeberg/Loshult och Lönsboda 

har påbörjats. 

n Vindbruksplanen har ställts ut, beräknas behandlas av fullmäktige 

under våren 2012. 

n Deltagit i översyn av avgränsning av det utökade strandskyddet 

inom Osby kommun, ska rapporteras till länsstyrelsen senast 

maj 2012. Förslag för samråd är klart. 

gIs 

Övergång har skett till en ny version av grundprogramvara ”Topobase 

2010”, vilket innebar konvertering av hela databasen till ett 

nytt format. Det är klart med anpassningar till våra arbetsbehov 

och kopplingar till andra system, t.ex. verksamhetssystem och interna 

och externa kartsystem. 

Inventering av byggnader och kommunens VA-nät fortgår. 

SkolGIS-projektet: Projektet är ett samprojekt mellan Hässleholm, 

Osby samt Östra Göinge och har pågått en tid men är nu 

inne i ett nytt skede med önskemål om ett skolskjutsprogram anpassat 

till befintligt GIS. 

Löpande underhåll under 2011. SkolGIS-projektet driftssätts i 

samband med övergång till Windows 7 under 2012. 

Målet med digitala detaljplaner blev inte verklighet under 2011, 

målsättningen kvarstår. 

I Balk, ett registreringssystem som ägs av lantmäteriet, för vi in 

byggnadspunkter (XY), byggnadsstatus, adresser, adresstatus. Programmet 

ersattes under våren 2011 av ny programvara Lina. Här 

läggs bland annat in och sammankopplas byggnadspunkter med 

adresspunkter. Adressregistret används till Skånekartan. 

Ny programvara för parkmark, lekplatser, diverse grönområden 

med mera har införskaffats av gatukontoret. Kart/GIS har varit 

behjälplig vid nedläggning av ytorna .Arbetet är påbörjat och fortsätter 

under 2012. 

miljö 

Rekrytering gjordes för att ersätta miljöinspektör som slutade i 

juni. Ny energirådgivare började i maj, en tjänst som delas mellan 

Hässleholm, Östra Göinge och Osby. Förutom ordinarie tillsynsarbete 

har miljömålsarbete för de åtgärder som faller under Miljö- 

och byggnämndens ansvar fortgått. 




mål: Utveckla samarbete med Hässleholms kommun angående 

stadsarkitekttjänst. 

kommentar: Både Osby och Hässleholm har haft personell resursbrist 

vilket lett till att reellt samarbete ej kunnat uppnås. Östra Göinge 

kommun, plansidan, tillfrågades om möjlighet att dela arkitekttjänst. 

De har inte haft möjlighet att avlämna något svar. Älmhults kommun 

kontaktade Miljö- och byggförvaltningen i december, med en förfrågan 

om intresse fanns kring rekrytering av en arkitekttjänst. Gemensam 

rekrytering och intervjuer har genomförts (januari 2012) 

mål: Hantera vindkraftsärenden med en positiv grundsyn (lokalt Miljömål). 

Medverka vid framtagande av Vindbruksplan för Osby kommun. 

kommentar: Under 2011 har en förhandsförfrågan om etablering 

I Loshults-området inkommit. Myndighetssamråd, med tjänstemän 

från Älmhults och Osby kommun, har hållits. Ansökan förväntas under 

2012. 

Vindbruksplanen har varit på utställning och av kommunstyrelsen 

projektanställd resurs arbetar med sammanställning av inkomna yttranden 

( januari 2012) 

mål: Medverka i projekt avseende elektronisk arkivering. 

kommentar: Digital arkivering har påbörjats. Utbildning med personal 

är inplanerad i februari 2012. 

mål: Medverka vid fördjupad översiktsplan för Killeberg och Lönsboda. 

kommentar: Dialogmöten med medborgarna har hållits i november 

vid byamöten i Killeberg och i Lönsboda. Arbetet fortgår och 

underlättas med förstärkning på arkitektsidan 


mål: Medverka vid framtagande av LIS-områden (Landsbygdsutveckling 

i strandnära område). 

kommentar: En av kommunstyrelsen projektanställd har tagit fram 

ett förslag, som varit ute på samråd. Samrådsmöten har hållits i Osby 

och i Lönsboda (januari 2012). Det kvarstår bearbetning av inkomna 

synpunkter och beslut om utställning i två månader med efterföljande 

sammanställning av inkomna yttranden och beslut om antagande. 

mål: Miljömålsarbete, inventering av enskilda avlopp. 

kommentar: Osby kommun har cirka 1.770 enskilda avlopp. År 

2010 påbörjades, genom projektanställning, inventering inom vattenskyddsområden 

och längs Drive å. Möjlighet till gemensamhetsanläggning 

vid Skeingesjöns östra strand, alternativt anslutning till 

kommunalt avlopp, har utretts av gatukontoret. Ännu är inget beslut 

fattat om fortsättning. 

Under 2011 har 168 enskilda avlopp inventerats. Av dessa hade 

103 avlopp någon form av anmärkning eller brist. Totalt har 368 avlopp 

inventerats under 2010-2011, av dessa har cirka 195 st någon 

form av brist. 

Kvicksilvermätning i fisk från sjöarna Vesslarpssjön, Skeingesjön, Örsjön 

och Immeln påbörjades 2010 och avslutades 2011. Då projektet 

byggde på frivillig inlämning av gädda och abborre och intresset 

hos allmänheten var litet kan resultat lämnas endast från Skeingesjön 

och Örsjön. En gädda från Skeingesjön och en abborre från 

Örsjön överskred gränsvärdet på 0,5 mg/kg. 

Under 2011 analyserades 10 enskilda vattentäkter avseende radon 

i dricksvatten. Av dessa var en belägen inom nästan högriskområde. 

Analysresultat var halter långt under riktvärdet 1.000 Bq/l enligt Socialstyrelsens 

råd för åtgärd. Inom hela kommunen har 25 fastighetsägare 

analyserat radon i dricksvattnet fram till 2011. Av dessa var 

det en dricksvattenbrunn, som överskred Socialstyrelsens riktvärde 

för åtgärd. 



0,1% Överförmyndaren











Sjukfrånvaro i % 1,3 

ekonomI 


Intäkter 2 763 3 392 2 937 455 

Kostnader 7 765 8 917 8 546 -371 

resUltat -5 002 -5 525 -5 609 84 

0,1% Revision 





För planverksamheten har det uppstått ett underskott beroende 

på miljöteknisk markundersökning 0,1% Revision i kvarteret Gjutaren i Lönskontoretboda, 

översiktlig 1,0% Miljö- geoteknisk och byggnämnden markundersökning av Killeberg 1:1 

samt uppdatering av bullerutredning för västra Gamlebyområdet 

0,2% VA 

(kv norr om Lyran). 






0,2% VA 






FramtIden 

På plansidan sker en förstärkning med 0,5 arkitekttjänst för att 

möta de politiska målen avseende tillgänglig mark för verksamheter 

och attraktiva boendeområden. 



På miljösidan bedrivs idag tillsyn och så långt som möjligt miljömålsarbete 

inom nämndens egna ansvarsområden. När det gäller 

0,1% Revision 

arbetet med lokala miljömål för kommunen i övrigt samt antagen kontoret 


klimatstrategi ligger frågan hos kommunledningen. 




0,1% Revision 








0,2% VA 






0,2% VA 


0,1% Revision 




Fastighetsnämnden 


0,1% Revision 




n Lokalresursplanering utifrån verksamheternas 

lokalförsörjningsprogram 

n Underhåll, drift och förvaltning av fastigheterna 


n Ny-, till- och ombyggnader 


n Central städfunktion 

0,1% Revision 



ledning 



Torsten Johansson (nämndens ordförande) 0,2% VA 

0,0% Ingvar Valnämnden Wimhed (fastighetschef) 



andel av nettokostnader: 0% 



0,2% VA 

städ 0,0% Valnämnden 

Städenheten 0,0% Fastighetsnämnden svarar för städningen på de flesta av kommunens 


lokaler, det är bara en del av de särskilda boendena som inte ingår. 

Städningens omfattning har bestämts i dialog med kunderna. 

Städenheten har arbetat med att ytterligare minska användandet 

av kemikalier. 

Fastigheter 

Fastighetsförvaltning innebär en ständig dialog mellan förvaltare 

och brukare med en hög grad av verkställighet under året och underhållsplanering 

på lång sikt. 

Arbete med skydd mot olyckor för person och egendom samt åtgärder 

beträffande fastighetsägarens ansvar och skyldigheter mot 

myndigheter, försäkringsbolag, hyresgäster och tredje part sker 

fortlöpande. 

De största underhållsprojekten har varit: 

kontoret 



0,2% VA 


n Målning och renovering av Naturbruksskolan 1,1 milj kr. 

n Målning, golvomläggningar och badrumsrenoveringar på Lind- 

hem 780 tkr. 

n Omläggning tak, fönsterbyte samt asfaltering av skolgård och 

parkeringar 720 tkr. 

n Målning, utbyte ventilationsaggregat mm 570 tkr. 

n Byte tak på Vävstugan 380 tkr. 

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | faStIG h EtSNÄm N DE N 

n Omläggning vattenledningar på Klintgården 370 tkr. 

n Renovering målning toaletter Hemgården 200 tkr. 

De största investeringsprojekten har varit: 

n Rönnebackens tillbyggnad som fortsätter under 2012, inflyttning 

december 2012. 

n Hasselgårdens nya förskoledel med inflyttning april 2012. 

n Klockarskogsskolans ombyggnad och renovering. Uppdelad i 

tre etapper där förskolans renovering är först och ska vara klar 

till våren 2012. 

n Utemiljön på Hasslarödsskolan är nu färdigställd. 

Följande energieffektiviseringar har utförts : 

n Tilläggsisolering vindbjälklag Medborgarhuset i Lönsboda. 

n Tilläggsisolering vindbjälklag Vårdcentralen Lönsboda. 

n Tilläggsisolering vindbjälklag, ventilationsombyggnad Vårdcentralen 

Osby. 

n Fasadisolering på elevhemmet Carraposca, Naturbruksskolan. 

n Isolering av maskinhallens tak på Naturbruksskolan. 




0,1% Revision 





0,1% Revision 





0,2% VA 







0,2% VA 






De nyrenoverade lokalerna i Ekelund.

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | faStIG h EtSNÄm N DE N 



mål: Samordnad fastighetsförvaltning av kommunens bebyggda 

fastigheter i en förvaltningsorganisation med förvaltning av Osbybostäder 

ABs fastigheter. Förvaltningen ska präglas av en övergripande 

koncernnytta och ett långsiktigt bevarande av fastighetskapitalet 


kommentar: Kommunstyrelsen tog i januari 2011 beslut om att 

samordnad fastighetsförvaltning inte skulle genomföras. Genom ett 

väl planerat underhåll bibehåller vi fastigheternas värde över tiden. 











energi och vatten 

ekonomI 

analys av utfallet 




0,1% Revision 





0,2% VA 






0,2% VA 



Intäkter 97 348 100 857 104 404 -3 547 

Kostnader 96 742 101 078 105 418 4 340 

resUltat 606 -221 -1 014 793 



Anledningen till det positiva 0,1% Revision resultatet på 793 tkr är att 6,0% en Kommunlednings- 

del av 

kontoret 


årets investeringar inte har varit klara att slutredovisas enligt 2,0% Räddningstjänsten 

plan. 

Därigenom har kapitalkostnaderna blivit mindre än budgeterat. 4,6% Gatukontoret 

0,2% VA 


FramtIden 0,0% Fastighetsnämnden 


Investeringsbudgeten för 2012 är på 74 mkr och kommer att ställa 

stora krav på effektiv projektledning. 

De stora projekten är den fortsatta byggnationen på Rönnebacken 

(klart december 2012) och ombyggnaden av Klockarskogsskolan 

som fortsätter över till 2013. 

Enligt investeringsplanen kommer investeringarna för 2013 att 

uppgå till cirka 51 mkr per år. 

2 010 kvm kWh/kvm 2 011 kvm kWh/kvm kommentar 

Olja 1 791 143 18 586 96,37 1 765 444 18 406 95,92 -Bulten 

Fjärrvärme 8 467 118 68 009 124,50 8 330 756 69 396 120,05 +Ekebo 

Elvärme 487 504 11 593 42,05 509 487 11 571 44,03 

Värme totalt 10 745 765 90 252 119,06 10 605 707 91 459 115,96 +Ekebo-Bulten 

Övrig el 6 475 761 90 252 71,75 6 337 562 91 459 69,29 

VA 45 611 90 252 0,51 43 590 91 459 0,48 

Elvärme kan vara både värmepumpar och elradiatorer. Elvärmen på Ängsgården, Klintgården och Gamlebygården är inte skild från övrig 

el. Örkenedskolan, Killebergsskolan och Lönnegården har både olja och värmepumpar. 



Valnämnden 




n Nationella val till kommun, landsting och riksdag 

0,1% Revision 


1,0% n Miljö- Folkomröstningar 

och byggnämnden 



ledning 

0,2% VA 


Sonja Svenle Pettersson (nämdens ordförande) 



andel av nettokostnader: 0% 

andel av antalet anställda: 0% 


Den 11 april höll Valnämnden konstituerande sammanträde i Kulturhuset. 

Nya ledamöter informerades om Valnämndens framtida 

arbete. Inga allmänna val eller folkomröstningar har hållits under 

året. Därför har inga fler nämndssammanträden varit aktuella. 


ekonomI 


0,1% Revision 





0,1% Revision 





0,2% VA 





0,2% VA 






0,2% VA 



Intäkter 168 0 0 0 

Kostnader 335 27 30 3 

resUltat -167 -27 -30 3 

FramtIden 

Under 2014 kommer både val till EU-parlamentet och det nationella 

valet att genomföras under ett och samma år. 

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | ValNÄm N DE N 

valresUltatet 

arbetarpartiet-socialdemokraterna 

Andel 36,91% 

Mandat 16 

Centerpartiet 

Andel 17,7% 

Mandat 7 

moderata samlingspartiet 

Andel 14,57% 

Mandat 6 

sverigedemokraterna 

Andel 12,90% 

verigedemokraterna 

Mandat 5 

Trygghet & Tradition 

kristdemokraterna 

Andel 5,42% 

Mandat 2 

miljöpartiet de gröna 

Andel 4,35% 

Mandat 2 

göingepartiet kommunal samling 

Andel 4,13% 

Mandat 2 

Folkpartiet liberalerna 

Andel 3,36% 

Mandat 1 

vänsterpartiet 

Andel 1,15% 

Mandat 

övriga partier 

Andel 0,05% 

Mandat

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | utB I lDN I NGSNÄm DE N 

Utbildningsnämnden 

n Förskola 

n Pedagogisk omsorg 

n Grundskola 

n Gymnasieskola 

n Vuxenutbildning 

n Kultur 

n Fritid 

ledning 

Mats Ernstsson (nämndens ordförande) 

Agneta Malm (förvaltningschef) 



0,1% Revision 







0,1% Revision 

n 1,0% Ny utbildningsnämnd Miljö- och bygg- tillträdde. 

nämnden 

n Beredning för kultur- och fritidsfrågor tillsattes. 0,2% VA 








0,2% VA 






En politisk beredning för kultur- och fritidsfrågor tillsattes den 1 

januari 2011 med målsättning att öka fokus på kultur- och fritidsfrågorna. 

Förvaltningen har sedan 2009 haft ett uppdrag att minska med 

fem tjänster i chefsorganisation och administration. I december 

2010 gick verksamhetschefen för förskola i pension. Tjänsten tillsattes 

inte, vilket innebär att organisationen har reducerats med 

fem tjänster. 

Under året har förvaltningen lagt mycket arbete på att rekrytera 

rektorer till gymnasieskolorna, rektor till Örkenedskolan, förvaltningssekreterare 

och utvecklingsstrateg. Rekryteringsarbetet har 

gått bra vilket är av betydelse för förvaltningen, då tjänsterna som 

rekryterats är strategiskt viktiga i det fortsatta utvecklingsarbetet. 

Implementeringen av nya skollagen och nya läroplaner har en 

omfattande påverkan på verksamheten. De nya styrdokumenten 

ställer ökade krav på lärare inom såväl förskola, grundskola som 

gymnasieskola. En viktig uppgift framöver är att ge verksamheten 

det stöd som behövs för att säkerställa målsättningen i styrdokumenten 

beträffande kunskapsmål samt lärande och utveckling. I 

det sammanhanget är rektorer och förskolechefer nyckelpersoner 

som måste få utrymme för att utöva det pedagogiska ledarskapet. 

Utbildningsförvaltningen flyttade i november in i de lokaler 

som gatukontoret lämnade när man tillsammans med bygg- och 

miljöförvaltningen, fastighetskontoret och Osbybostäder flyttade 

till gemensamma lokaler i Ekelund. För utbildningsförvaltningen 

innebär flytten billigare lokaler samt att kontoret nu finns i en 

kommunägd fastighet. Ytterligare en vinst är närheten till övriga 

förvaltningar med ökade möjligheter till samverkan och samarbete. 

Inom målområdet “förskolans pedagogiska uppdrag” angav nämnden 

att samarbete skulle utvecklas mellan grundskolorna och förskolorna 

kopplade till områdena språklig och kommunikativ utveckling, 

matematiskt tänkande, naturvetenskap och teknik. 

Under året har samarbete startat mellan grundskolorna och förskolorna 

med syfte att hitta samarbetsområden. Två olika temaområden 

har valts. Några grundskolor och förskolor har valt språk 

och kommunikation med ”Bornholmsmodellen” som pedagogisk 

utgångspunkt och andra har valt värdegrund och teknik. Inom värdegrund 

och teknik finns ett samarbete med läromedelsföretaget 

Skellefteteknik och vårt arbete utgör pilotprojekt tillsammans 

med två övriga deltagare i landet. 

Samtliga förskolor har under året arbetet fram handlingsplaner 

för det hälsofrämjande arbetet på förskolorna. Syftet med handlingsplanerna 

är dels att öka medvetenhet kring sambandet mellan 

hälsa och barns utveckling och lärande samt att säkerställa ett 

aktivt arbete med hälsofrämjande insatser. I handlingsplanerna 

säkerställs daglig utevistelse, barns behov av rörelse och aktivitet, 

näringsrik kost med frukt och grönsaker, ett uppmuntrande och 

respekterande förhållningssätt med mera. 


I förvaltningens IT-plan 2011 tas första steget i att bygga ut IT i 

förskolan med syfte att datorn ska bli en naturlig och integrerad 

del i verksamheten och underlätta och bidra till barns utveckling 

och lärande. Samtliga förskolor får trådlöst nätverk och minst en 

bärbar dator per avdelning och en läsplatta per förskola. 

Under året har det varit fortsatt hög efterfrågan på förskoleplatser 

och särskilt under våren har det varit svårt för föräldrar som har 

anmält behov att få en placering inom de lagstadgade fyra månader- 

na. Alla föräldrar har inte heller kunnat få placering på den förskola 

man har önskat. Andelen småbarn har varit hög i grupperna 

på förskolorna vilket har bidragit till hög arbetsbelastning. 

“Det finns ett klart samband mellan 

ett hälsofrämjande arbete och barns 

lärande.“ 

Arbetet med att renovera och bygga om Klockarskogsgårdens 

förskola, samt tillbyggnad vid Hasselgårdens förskola med två 

avdelningar, påbörjades 2011. Insatsen innebär att Rönnegårdens 

provisoriska förskola tas ur bruk under våren 2012 och förskoleverksamheten 

utökas med 20 nya platser. Klockarskogsgårdens 

ombyggnad är en del av Klockarskogsskolans renovering och ombyggnad, 

som på sikt kommer att innebära ett utökat samarbete 

mellan förskola och grundskola. 

Vid pensionsavgång hösten 2010 tillsattes inte verksamhetschefen 

för förskola vilket innebär en helt ny arbetssituation för förskolecheferna. 

De är nu direkt underställda utbildningschefen, med ett 

ökat ansvar för verksamhet, budget och personal. Förändringen 

har genomförts inom befintliga resurser. Förskolecheferna ingår nu 

i förvaltningens ledande chefsgrupp, vilket skapar förutsättningar 

för ansvar och delaktighet utifrån ett helhetsperspektiv. Detta ökar 

möjligheter till samarbete över förvaltningens olika verksamhetsgränser. 

n Ny skollag och nya läroplaner trädde 49,4% i kraft. Utbildningsnämnden 

n Ombyggnad av Klockarskogsskolan och Klockarskogsgården 

samt tillbyggnad av Hasselgården påbörjades. 

n Kommunens 36,6% Socialnämnden första uteförskolor öppnade i anslutning till 

Klintgården i Osby och Trulsagården i Killeberg. 


0,1% Revision 


n 1,0% RFID Miljö- och (självbetjäning) byggnämnden infördes på huvudbiblioteket 2,0% Räddningstjänsten i Osby och 

på Lönsboda bibliotek. 


0,2% VA 



nämnd och förvaltning 


Utbildningsnämndens verksamhet har organisatoriskt sedan 2009 

varit underställd kommunstyrelsen med ett utbildningsutskott. I 

januari 2011 tillträdde en ny utbildningsnämnd. Under året har 

utbildningsnämnden besökt de olika verksamheterna inom sitt 


ansvarsområde i syfte att öka ledamöternas kunskap och kompe- 


tens. 

0,1% Revision 





0,2% VA 


Förskolan 

Osby kommun har under 2011 öppnat en uteförskola kopplad till 

Klintgårdens förskola och en uteprofil kopplad till Trulsagården i 

Killeberg. På så sätt har 20 nya förskoleplatser kunnat tas i bruk 

från och med hösten vilket ökar förutsättningarna att klara placeringar 

inom de lagstadgade fyra månaderna. Uteförskola och 

uteprofil innebär också en utveckling av förskoleverksamheten i 

Osby kommun och ger fler valmöjligheter för föräldrar. 

Under året har förskolan arbetet med att ta fram handlingsplaner i 

enlighet med de åtaganden som är kopplade till utbildningsnämndens 

mål inom områdena 

n Förskolans pedagogiska uppdrag 

n Hälsofrämjande arbete 

n Tidig upptäckt tidig insats 

Inom området ”tidig upptäckt och tidig insats” har samtliga förskolor 

tagit fram handlingsplaner, som säkerställer och skapar 

struktur och rutin i arbetet med att identifiera barn i behov av 

stöd samt analysera problemen och åtgärda. Samarbetet med 

elevhälsan har utvecklats och de deltar nu vid kartläggning, samt 

vid fördelning av resurser till barn i behov av stöd. Under 2012 

anställs en specialpedagog inom förskolan, för att ytterligare utveckla 

verksamhetens arbete med barn i behov av stöd. 

Stor fokus har legat på arbetet med att implementera de nya styrdokumenten 

i förskolan. Den nya läroplanen har varit tema på 

gemensamma studiedagar och diskuterats på planeringsdagar och 

arbetsplatsträffar. Under hösten startades en gemensam implementeringsgrupp 

med deltagare från alla förskolor, för att skapa mer 

enhetlighet i arbetet med den nya läroplanen. Samtliga förskolor 

har bildat föräldraråd i enlighet med intentionerna i nya skollagen 

och även byggt upp en gemensam rutin för klagomålshantering, 

som nu finns på kommunens hemsida. 

grundskolan 

Grundskolan har arbetat med att ta fram handlingsplaner i enlighet 

med de åtaganden som är kopplade till utbildningsnämndens 

mål inom områdena 

n Samarbete med förskolan 

n Hälsofrämjande arbete 

n Skapande skola 

n Tidig upptäckt tidig insats 

Samtliga grundskolor har under året arbetat fram samarbetsprojekt 

med förskolan där förskolans pedagogiska uppdrag fokuseras 

i en röd tråd mellan de båda skolformerna. Se utförlig beskrivning 

under förskolor 


40 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 


OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 | 41


Det finns ett klart samband mellan ett hälsofrämjande arbete och 

barns och elevers lärande. Det hälsofrämjande arbetet ska bidra 

till förbättrade skolresultat och under året har grundskolorna tagit 

fram handlingsplaner för det hälsofrämjande arbetet. 

Utbildningsnämndens målsättning är att ”Skapande skola”- projektet 

ska utvecklas ytterligare och erbjudas fler elever och åldersgrupper 

inom grundskolan. Projektet finansieras med hjälp av 

statligt stöd och är ett samarbete mellan kommunens grundskolor 

och kulturutvecklaren. Samarbetet startade under 2010 och har 

under 2011 omfattat fler elever och åldersgrupper. I projektet 

erbjuds eleverna att arbeta med tre olika kulturformer, dans, konst 

och film. Förutom att producera egen kultur har eleverna även 

tillägnat sig föreställningar och utställningar av professionella kulturarbetare. 

”Skapande skola”-projektet flätar samman kultur och 

undervisning med målsättningen att ge eleverna fler verktyg i sitt 

lärande. 

Utbildningsnämndens målsättning är att ett mer systematiskt arbetssätt 

ska utvecklas, för att tidigt upptäcka barn och elever i behov 

av stöd. Inom grundskolan har en rutin skapats som innebär 

att alla elever från förskoleklass till år 9 varje år genomgår en för 

åldern anpassad screening, som därefter utgör underlag för insatser 

och åtgärder. I enlighet med kommunfullmäktiges mål har årskurs 

2 genomgått screening beträffande läsförståelse. 

Utöver att arbeta med åtgärder i förhållande till varje elevs 

behov pågår regelbundet ett utvecklings- och förbättringsarbete på 

organisationsnivå. Kunskapsresultat och betygsnivåer analyseras 

regelbundet efter läsårets slut och förbättringsåtgärder arbetas 

fram. På någon av skolorna kom man till exempel fram till att 

pedagogerna måste bli bättre på att synlig- och tydliggöra målen 

för eleverna inom olika arbetsområden och förbättra möjlig- 

heterna för elever att studera på sitt modersmål. 

Det kommunövergripande samarbetet mellan lärare i form av 

ämnesträffar och sambedömning har fortsatt under året. Träffarna 

syftar till utveckling och förbättring och bidrar till att nå en likvärdighet 

inom kommunen. 

Samtliga skolområden har rutiner för anmälan av risk för att elev 

inte når målen samt för utredning och åtgärdsprogram. För att ytterligare 

kvalitetssäkra arbetet påbörjades under hösten ett arbete 

med att skapa en enhetlig rutin för de tre skolområdena. 

Barns och elevers behov av olika former av stöd har ökat under 

året och för att möta detta har antalet elevassistenter och pedagoger 

anställda för enskilda elever utökats. 

Skolområdena har under året fortsatt arbetet med att implementera 

de nya styrdokumenten. Såväl rektorer som pedagoger har deltagit 

i skolverkets olika konferenser. Implementeringsarbetet har 

pågått dels grundskoleövergripande med ämnesfördjupning inom 

kursplanerna och dels lokalt inom skolområdena relaterat till områdenas 

egna behov. 

Ombyggnationen av Klockarskogsskolan startade vid höstterminens 

början. Verksamheten flyttades ut i moduler, en lösning som 

föräldrar, elever och personal efter omständigheterna har varit 

nöjda med. 

Arbetet med att utveckla IT som administrativt stöd för pedagogerna 

har fortsatt under året med hjälp av det digitala verktyget 

Infomentor. Under hösten påbörjades arbetet med att ge föräldrar 

tillträde till Infomentor för att på så sätt utveckla och underlätta 

kommunikationen mellan hem och skola. Under året har alla grundskollärare 

tilldelats en bärbar dator. 

Projektet Entris startade i Skåne och alla skolområden i Osby 

kommun deltar. Entris är ett kompetensutvecklingsprojekt som 

är EU-finansierat med målsättningen att utveckla det entre- 

prenöriella lärandet. 

En skolbibliotekarie har återigen anställts som fördelar sin tid mellan 

de tre skolområdena. Inom skolområdena har man tagit fram 

handlingsplaner och arbetet med att utveckla skolbibliotekens roll 

som pedagogiska verktyg är i full gång. 

Osby kommun och Visseltoftaskolan är samverkanspart i ett leaderprojekt 

som ägs av föräldraföreningen i Visseltofta. Projektets 

målsättning är en levande landsbygd med en aktiv byskola. Inom 

ramen för projektet erbjuds elever från tätorten Osby att välja 

skolskjuts till Visseltofta. Inför läsåret 2011/2012 var det 11 osbyelever 

som valde Visseltoftaskolan. 

Klagomålsrutiner har tagits fram i enlighet med intentionerna i 

skollagen. Klagomålsrutinerna finns på kommunens hemsida. 

Under året har rektorsorganisationen inom grundskolan förstärkts 

med 0.5 tjänst på Örkenedskolan. Detta innebär att det idag finns 

1.5 rektorstjänster inom Örkeneds skolområde. En utredning 

kring framtida organisation och lokalbehov i Örkened påbörjades 

under året, för att möta ett minskande elevunderlag. 

gymnasieskolan 

Läsåret 2011/2012 är första läsåret med den nya gymnasieskolan 

och med ny programstruktur på såväl Ekbackeskolan som Naturbruksgymnasiet. 

Fram till och med läsåret 2013/2014 bedrivs 

gymnasieverksamhet såväl inom det gamla programmet som inom 

det nya vilket innebär att skolorna jobbar med elever i både den 

gamla och den nya programstrukturen. 

Arbetet med att implementera de nya styrdokumenten har varit 

en levande process under hela året både på Naturbruksgymnasiet 

och på Ekbackeskolan. Skolorna har jobbat i ämnesgrupper, i 

programgrupper och på arbetslagsträffar, i kommunövergripande 

nätverk, för att utbyta erfarenheter samt planera och lägga upp 

en verksamhet i linje med den nya gymnasieskolan. I det fortsatta 

arbetet kommer bedömning och betygssättning att fokuseras. 

Införandet av den nya gymnasieskolan har inte gått helt smärtfritt 

särskilt för de praktiska programmen som har tappat i antal sökan- 

de. Detta har också märkts på Ekbackeskolan och Naturbruksprogrammet 

där det är färre sökande till de praktiska programmen. 

Antalet sökande till gymnasieskolorna läsåret 2011/2012 

har förändrats något. På Ekbackeskolan ligger i princip det totala 

elevtalet kvar på samma nivå läsåret 2011/2012 som läsåret innan. 

En orsak är att ungdomar som läser Svenska för invandrare (SFI) 

från och med läsåret 2011/2012 har flyttat från SFI inom Vuxenutbildningen 

till det nya Introduktionsprogrammet inom GY11. 

Det kan också noteras att antalet elever från andra kommuner som 

söker till Ekbackeskolan successivt ökar. På Naturbruksprogrammet 

är det färre elever detta läsår än tidigare. 

Den stora utmaningen för gymnasieskolorna framöver blir att 

hantera ett fallande elevtal, eftersom befolkningen i åldersgruppen 

16-19 år sjunker till en avsevärt lägre nivå. Det är en situation 

som gäller för hela landet vilket också gör att konkurrensen mellan 

skolorna ökar. 

Ekbackeskolan har under året inlett ett samarbete med Jonas 

Thern, Calcio fotbollsutbildning, för att utveckla och förstärka arbetet 

inom fotbollsprofilen med syfte att öka skolans attraktivitet. 

Skolan har också under hösten påbörjat ett arbete med att ta fram 

en pedagogisk IT-strategi, bildat programarbetsgrupper, utsett ämnessamordnare 

med budgetansvar med mera. 

Ekbackeskolan har utvecklat sitt samarbete med näringslivet genom 

att bygga upp programråd kopplade till de praktiska programmen. 

Programråden startar sitt arbete under våren 2012. 

De båda gymnasieskolorna har under året samarbetat om att återuppbygga 

elevhälsoarbetet och nu finns det återigen skolsköterska 

och kurator på plats och rutiner för arbetet är framtagna. 

Båda skolorna har satsat kraft och resurser på att utveckla sitt 

marknadsföringsarbete, ett arbete som startar i att kvalitetssäkra 

den egna verksamheten för att vara trovärdiga i marknadsföringen. 

Skolorna har tagit fram strategier och handlingsplaner för sitt 

marknadsföringsarbete och flera åtgärder och aktiviteter genomfördes 

redan under hösten. 

På såväl Ekbackeskolan som på Naturbruksgymnasiet har det under 

året rekryterats och anställts nya rektorer. De två nya rektorerna 

har på ett mycket positivt sätt tagit sig an uppgiften att leda 

kommunens gymnasieskolor. 


vuxenutbildningen 

Under året har verksamheten omfattat yrkesvux, omvårdnadsprogram, 

barnskötarprogram och svetskurser samt grundläggande och 

gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskild utbildning 

för vuxna. Det har också bedrivits två stycken yrkeshögskoleutbildningar, 

internationell svetsare och internationell företagssäljare/marknadsförare. 

Tre nya ansökningar till yrkeshögskoleutbildningar har lämnats in. 

Det var omsök på de två utbildningarna som redan finns, internationell 

svets och internationell försäljare och ny ansökan till en 

utbildning inom e-marknadsföring. 

Ett omfattande analys- och kvalitetsarbete har inletts inom 

verksamheterna med syfte att utveckla och förbättra samt öka antalet 

elever som når minst godkänt. Vissa åtgärder har redan vidtagits. 

Bland annat är målsättningen att utveckla särskild undervisning 

för vuxna (särvux) genom att stärka upp och öka omfattning 

av undervisning. Ambitionen är att en ny organisation ska vara klar 

till höstterminen 2012. 

Svenska för invandrare (SFI) har delvis organiserats om genom 

inrättandet av en introduktionsgrupp där alla elever börjar med 

syfte att snabbt identifiera elevens behov och vilken nivå eleven 

ska utbildas på. Ambitionen är att snabba upp utbildningstakten. 

Under 2010 övertog Arbetsförmedlingen ansvaret för de nyanlän- 

“Under året har biblioteket firat 25-årsjubileum 

i nuvarande lokaler. “ 

da i den så kallade etableringsreformen. I samarbetet med Arbetsförmedlingen 

har rutiner och samarbetsformer utvecklats under 


Under hösten inrättades en studiehall som är bemannad av lärare. 

Tanken är att vuxenutbildningens elever kan gå till studiehallen 

utanför lektionstid för att få hjälp i sina studier. 

Arbetet med att implementera de nya ämnesplanerna, som ska 

gälla från och med halvårsskiftet 2012 för kommunal vuxenutbildning, 

påbörjades under hösten 2011. Lärarna har deltagit i 

Skolverkets konferenser, i ämnesgemensamma träffar inom Skåne 

Nordost samt jobbat med frågan på hemmaplan. Implementeringsarbetet 

fortsätter under 2012 med fokus på lärande bedömning 

och den nya betygsskalan som ska införas. 

Inom ramen för EU-projektet Leonardo da Vinci har 12 yrkeshögskolelever 

kunnat bedriva sin praktik utomlands vilket har varit 

mycket positivt och uppskattat av eleverna. 

kultur och fritid 

Inom området kultur och fritid har verksamheten under året varit 



positiv och omfattande såväl i de delar som riktar sig till allmänheten 

i form av samarbete med föreningar som i egen verksamhet. 

Samarbetet mellan kultur och fritid och övriga verksamheter 

inom förvaltningen har utvecklats i en fortsatt positiv riktning. 

En politisk beredning inom utbildningsnämnden har tillsatts för 

kultur- och fritidsfrågor vilket har lett till att kultur och fritidsfrågorna 

har fått mer uppmärksamhet under året. 

Under året har biblioteket firat 25-års-jubileum i nuvarande lokaler. 

Biblioteksverksamheten har bedrivits i enlighet med framtagna 

verksamhetsplaner för 2011 och flera välbesökta och uppskattade 

arrangemang har genomförts. 

Bibliotekets ”barn och unga”-verksamhet har genomfört olika aktiviteter 

i samarbete med förskolan, grundskolan, kulturutvecklaren, 

vårdcentralen och Osby teaterförening. Gåvoböcker har delats 

ut, förskoleklasser besöker biblioteket, sagostunder genomförs, 

föräldramöten hålls på biblioteket, bokpåsar för barn och föräldrar 

finns på förskolorna, sommarlovsbok erbjuds, bokfika finns på biblioteket 

och mycket mera. 

Under året har självbetjäning införts på biblioteken i Osby och 

Lönsboda. I samband med införandet har mycket tid lagts på gallring 

av media, visning och information till allmänheten. Efter hand 

som systemet varit igång har arbetsbelastningen i lånedisken minskat, 

vilket ger mer tid till ytterligare förbättring och utveckling av 

service och verksamhet inom biblioteken. 

I samarbete med hemtjänsten har biblioteket ytterligare utvecklat 

servicen för äldre genom “Hembiblioteket”, vilket innebär att 

hemtjänsttagare kan få hem bokpåsar med de böcker som de önskar 

läsa. 

En skolbibliotekarie har anställts under året vilket skapar 

förutsättningar att utveckla kommunens skolbibliotek. Se text i 

samband med grundskola. 

Antalet besökare till biblioteken har ökat något i förhållande till 

2010. Även antal utlån har ökat och procentuellt mest i Killeberg 

vilket är positivt med tanke på tidigare nedgång i utlåning där. 

Musikskolan har fortsatt samarbetet med kommunens skolområden 

och genomför projekt som musiklek, stråkklass, sångklass 

och bleckblåsklass. På Ekbackeskolan finns ett samarbete inom 

ramen för elevens individuella val. Ett omfattande och positivt samarbete 

finns också med Östra Göinge musikskola och under året 

har olika konsertprojekt genomförts. Musikskolans utåtriktade 

verksamhet är ett uppskattat inslag i Osby kommuns kulturliv. 

Under 2011 genomförde elever och lärare 67 stycken framträdanden 

i olika sammanhang. 

Kulturutvecklarens samarbete med kommunens grundskolor har 

fortsatt under året i form av ”Skapande skola”, skolbio och skolteaterverksamhet 

med syfte att integrera kultur i skolan. 

I Osby konsthall har flera välbesökta utställningar genomförts. 

Många av årets kulturarrangemang genomfördes i samarbete med 

biblioteket inom ramen för 25 års-jubileet. 

I samarbete med kulturföreningar och studieförbund tas en kulturkalender 

fram som beskriver kulturaktiviteter och arrangemang 

i Osby kommun. Kalendern delas ut halvårsvis och gavs ut första 

gången våren 2011. Kalendern bidrar till att synliggöra kommunens 

kulturutbud. 

Under 2011 har Osby kommun åter varit i topp när det gäller simkunnighet. 

Alla tre skolområdena placerade sig bland de 10 bästa 

i landet. Hasslarödsskolan kom på första plats i landet bland stora 

skolor och Parkskolan på första plats bland mellanstora skolor. 

Fritidsledarna har under året utökat samarbetet med grundskolorna. 

Skolklasser besöker fritidsgårdarna och jobbar med samarbetsövningar 

och äventyrsbana. Fritidsledarna har samverkat med 

polis, socialförvaltning och elevhälsa i syfte att dela erfarenheter 

och vid behov tillsammans vidta åtgärder. 

Antalet besök på fritidsgårdarna har ökat. Utöver den vanliga 

verksamheten har också teater, konserter och olika temakvällar 

förekommit. Under året har fritidsgårdarna gått med i Facebook 

och är kommunens pilotprojekt på Facebook. 

Innebandyföreningen Lönsboda IBK har jobbat starkt under året 

och lyckades gå upp i division 1 vilket också har ökat kravet på 

förbättring och renovering av Lönsboda idrottshall. 




hushållning se förvaltningsberättelse. 

mål: Samarbete mellan förskola och grundskola 

åtagande: I samarbete mellan förskoleenheterna och grundskolan 

inom respektive skolområde startas projekt inom förskolan 

som stimulerar språklig och kommunikativ utveckling, matematiskt 

tänkande, naturvetenskap och teknik. Arbetet redovisas i 

samband med delårsbokslutet. 


kommentar: 100%. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk 

verksamhet som lockar till lek och aktivitet, där omsorg, fostran 

och lärande bildar en helhet. Stor vikt läggs vid språklig och kommunikativ 

utveckling, matematiskt tänkande, naturvetenskap och 

teknik. 

Samtliga förskolor har tillsammans med grundskolan startat projekt 

inom något av de aktuella områdena. 

De projekt som startats kommer att fortsätta och redovisas under 

2012. 

har vI UPPFYllt våra mål? (forts.) 

mål: Utveckling av Skapande skola 

Skapande skola projektet ska utvecklas ytterligare och erbjudas 

fler elever och åldersgrupper inom grundskolan. Skapande skola 

ger möjlighet för pedagogerna att fläta samman kultur och undervisning 

med målsättningen att så många elever som möjligt 

ska få arbeta med film, dans och konst som verktyg i sitt lärande. 

åtagande: Skolområdena i samarbete med kulturutvecklaren redovisar 

arbetet i samband med delårsbokslut och årsredovisning. 


kommentar: Fler elever har erbjudits att delta i projektet. 

Projektet har utvecklats i en positiv riktning och erbjudits fler 

elever och åldersgrupper. Projektet har varit framgångsrikt och 

fortsätter under 2012. 

mål: Hälsofrämjande arbete 

Det finns ett klart samband mellan hälsa och inlärning. Det hälsofrämjande 

arbetet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan 

ska prioriteras med fokus på kost, lek, rörelse och motion samt 

åtgärder som bidrar till förbättrad självkänsla, självtillit och självbild. 

åtagande: Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan arbetar 

fram handlingsplaner för hälsofrämjande arbete. Arbetet redovisas 

i samband med delårsbokslut och årsredovisning. 


kommentar: Handlingsplaner har tagits fram 

Samtliga enheter inom förskola, grundskola och gymnasieskola 

har tagit fram handlingsplaner för hälsofrämjande arbete. 

Arbetet med hälsofrämjande arbete fortsätter och redovisas under 

2012. 

mål: Tidig upptäckt - tidig insats 

Ett mer systematiskt arbete ska utvecklas inom förskola, grundskola 

och gymnasieskola för att tidigt fånga upp barn och elever 

i behov av särskilt stöd. 

Åtagande: Rutiner arbetas fram och redovisas vid nämndens 

sammanträde i augusti. 


kommentar: Arbetet pågår 

Inom grundskolan har en rutin skapats som innebär att alla elever 

från förskoleklass till årskurs 9 genomgår en screening, som 

utgör underlag för åtgärder och insatser. Alla skolområden har 

dessutom rutiner för anmälan av risk att elev inte når målen samt 

för utredning och åtgärdsprogram. 

Förskolan har tagit fram handlingsplaner för tidig upptäckt och 

tidig insats för att skapa struktur och rutin i arbetet med barn i behov 

av särskilt stöd. Samarbetet mellan förskolan och elevhälsan 

har ökat i samband med kartläggning av behov och fördelning av 

resurser till barn i behov av stöd. 

Arbetet med att säkerställa att barn och elever i behov av stöd 

fångas upp tidigt fortsätter. Under 2012 kommer en specialpedagog 

att anställas i förskolan. Hösten 2011 fick utbildningsförvaltningen 

ett uppdrag från utbildningsnämnden att se över 

organisation och arbetsformer kopplat till barn i behov av stöd 

för att ytterligare förbättra verksamheten. Resultatet kommer att 

redovisas under 2012. 





Varav kostnad för sjuklön 1 572 1 433 






Förskoleverksamhet 1-5 år, förskola, integrerad förskola 

redov 2011 budget 2011 redov 2010 

Antal inskrivna barn 

Kostnad/barn (tkr) 

516 540 515 

-brutto 98 93 93 

-netto 83 79 78 

Redovisat antal inskrivna barn 2011 genomsnittligt antal under året. Antal 

barn 2010 inkluderar integrerade fritidshemsbarn i Visseltofta. Ny beräkningsgrund 

kostnad per barn för samtliga redovisade år. 

Familjedaghem 


Antal inskrivna barn 

Kostnad/barn (tkr) 

38 54 43 

-brutto 85 72 84 

-netto 75 64 74 

Redovisat antal inskrivna barn 2011 genomsnittligt antal under året. Ny beräkningsgrund 

kostnad per barn för samtliga redovisade år 


• 

grundskolan 



Antal elever 1 168 1 178 1 191 

Kostnad tot per elev (tkr) 79 78 73 

Lokaler/inventarier per elev (tkr) 20 20 19 

Undervisning per elev (tkr) 37 38 36 

Ny beräkningsgrund för nyckeltal samtliga redovisade år


ekbackeskolan 


Antal elever 304 289 305 



Ny beräkningsgrund för nyckeltal samtliga redovisade år. I antal redovisade 

elever 2011 ingår språkintroduktion som 2010 var budgeterat som en del av 

vuxenutbildningen. 

naturbruksgymnasiet 


Antal elever 198 203 198 



Ny beräkningsgrund för nyckeltal samtliga redovisade år 

biblioteks- och kulturverksamhet, utlåningsstatistik 

enhet antal utlån 2011 antal utlån 2010 Förändring i % 

Huvudbiblioteket, Osby 62 232 60 990 2,04 

Lönsboda 10 937 11 387 -3,95 

Killeberg 5 671 4 606 18,78 

Totalt 78 840 76 983 2,41 

Varav fjärrlån 1 323 1 683 -21,39 

besöksstatistik 2011 2011 Förändring i % 

Huvudbiblioteket, Osby 76 065 75 250 1,08 

Fritidsverksamhet 

antal bad/besök simhallar 2011 2010 Förändring i % 

Allmänhet Osby 9 741 9 802 -0,62 

Allmänhet Lönsboda 16 296 14 854 9,71 

Skolbad Osby 16 553 16 280 1,68 

Skolbad Lönsboda 6 235 6 042 3,19 

Simsällskap Osby 8 816 10 077 -12,51 

Simsällskap Lönsboda 1 701 1 658 2,59 

Total 59 342 58 713 1,07 

besökare fritidsgårdar 

antal besökare 2011 2010 Förändring i % 

Pulsen, Osby 8 472 7 266 16,60 

Ettbe, Lönsboda 4 169 3 398 22,69 

Total 12 641 10 664 18,54 

musikskola 

vt2011 ht2010 

Antal elever 288 281 

Antal uthyrda instrument 71 67 

ekonomI 


Intäkter 74 083 78 472 73 363 5 109 

Kostnader 348 377 364 002 362 636 -1 366 

resUltat -274 294 -285 530 -289 273 3 743 

Utbildningsnämnden redovisade 2011 ett överskott på 3 743 tkr 

vilket motsvarar en avvikelse från budget på 1,3%. 

Det är framförallt intäkterna som avviker från budget då redovisade 

intäkter är 5 109 tkr högre än budgeterat. Att intäkterna är 

högre än budget beror bland annat på att vuxenutbildningen fått 

högre statsbidrag än budgeterat för yrkesvux och YH-utbildningarna. 

Även Ekbackeskolan har haft högre intäkter än beräknat för 

interkommunal ersättning och Elevhälsans intäkter för asylsökande 

barn och ungdomar är högre än budgeterat. Detta är intäkter 

som kan variera kraftigt mellan åren och ofta är svåra att förutsäga. 

En bidragande orsak till det redovisade överskottet var att arbetsgivaravgifterna 

för 2011 i december sänktes retroaktivt och nämndens 

kostnader minskade med 700 tkr. Det var inte känt tidigare 

under året att nämnden skulle få del av en sådan kostnadsminskning. 

Under året har ett antal aktiviteter blivit försenade och vissa 

planerade aktiviteter har inte genomförts. Det gäller bland annat: 

n Ytterligare en rektor inom gymnasieskolan anställdes inte då 

det länge var osäkert hur kostnaden för interkommunala 

ersättningar utvecklades. 

n De nya avdelningarna på Hasselgårdens förskola skulle enligt 

planen öppnats i början av 2011, men projektet har blivit 

försenat och avdelningarna kommer att tas i bruk först under 

2012. 

n Uteprofilen på förskolan i Killeberg har inte varit bemannad 

enligt den ursprungliga planen under hösten 2011, men en 

utökning av antalet förskoleplatser kommer att krävas i 

Killeberg under 2012. 

n Förstärkning central förvaltning tillsattes inte på grund av 

osäkerheten kring kostnader för interkommunal ersättning 

under våren. 

Investeringar genomfördes generellt senare än planerat under 

2011, vilket bland annat berodde på att upphandlingar överprövades. 

Investeringsbudgeten uppgick till 5 210 tkr varav 3 264 

tkr användes för investeringar under 2011. Detta har inneburit att 

redovisade kapitalkostnader var drygt 700 tkr lägre än budgeterat. 

De allra flesta av de investeringar som inte genomfördes 2011 

kommer att genomföras i början av 2012. 

Kostnaderna för interkommunal ersättning för gymnasieskolan 

blev 1 300 tkr högre än budgeterat. Det fanns länge en stor 

osäkerhet kring hur kostnaden för interkommunal ersättning 

skulle utvecklas. I slutändan blev kostnaden något lägre än de prognoser 

som gjordes under våren då fler elever valde att söka sig till 

Ekbackeskolan under sommaren. 

Under 2012 kommer flera av de aktiviteter som inte genomförts 

enligt planeringen 2011 att genomföras. Hasselgården kommer 

att öppna 2 nya avdelningar, försenade investeringar kommer att 

genomföras och förskolan kommer att utökas i Killeberg. Det 

innebär att driftskostnaderna kommer att öka under 2012. 

FramtIden 

En stor utmaning de närmsta åren för utbildningsnämndens 

verksamhet inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning 

är att leva upp till målsättningen som staten slagit 

fast i den nya skollagen och de nya läroplanerna. Det kommer att 

krävas såväl tid som resurser för att säkerställa ambitionen i styrdokumenten 

beträffande kunskapsmål och lärande och utveckling. 


I det fortsatta arbetet behöver följande områden fokuseras 

n Arbetsformer för ökat stöd till elever och barn i behov av stöd 

samt till nyanlända elever behöver stärkas och utvecklas. 

n Metoder och rutiner för tidig åtgärd tidig insats. 

n Resursklasser/grupper och pedagoger med specialistkompetens. 

n Stärka och tydliggöra rektorers och förskolechefers roll som 

pedagogiska ledare. 

n Samverkan och samarbetet mellan förskola, grundskola, 

gymnasieskola och vuxenutbildning. 

n Extra satsning på tal, språk och läsutveckling. 

n Använda olika kulturformer som redskap i kunskapandet. 

n Utveckling av IT som pedagogiskt verktyg. 

Arbetet framöver kommer också att handla om att skapa trygga 

och socialt utvecklande miljöer för barn och ungdomar såväl i den 

egna verksamheten som i samhället i stort. 

I det korta perspektivet har utbildningsnämnden en stor och 

krävande uppgift i genomförandet av det anpassningsuppdrag som 

kommunfullmäktige ålagt nämnden och som innebär att budgetramen 

för 2013 ska minska med cirka 6 miljoner kronor. Anpassningsarbetet 

kommer att försvåra och fördröja genomförandet av 

de nya styrdokumenten. 

I januari 2012 lämnade yrkeshögskolemyndigheten besked om 

att Osby kommun endast beviljades rätt att bedriva utbildning 

för internationell försäljare. Detta innebär att kommunen inte 

längre kan driva yrkeshögskoleutbildningen internationell svets, 

en utbildning som kommunen bedrivit under många år med stor 

uppskattning från branschen och med erkänt goda resultat. Den 

närmsta tiden måste kraft och kreativitet läggas på att säkerställa 

den gedigna lärarkompetens som finns genom att utveckla nya 

former för svetsutbildning samt på att ta fram en ny ansökan för 

yrkeshögskoleutbildning inom svetsområdet. 

Läsåret 2011/2012 är andra läsåret med den nya gymnasieskolan 

och den programstruktur som beslutades för Osby kommun ska 

ses över och vid behov justeras inför läsåret 2013/2014. Den 

kanske svåraste uppgiften i detta sammanhang är att möta det 

elevtapp som gymnasieskolan i Sverige och i Osby kommun står 

inför. Antal bokförda ungdomar i Osby kommun i åldersgruppen 

16 - 19 år minskar från i dagsläget 521 till som lägst 360 läsåret 

2018/2019. Konsekvenserna för kommunens gymnasieskolor i anledning 

av detta behöver utredas. 

Konsekvenserna av IKEAs expansion i Älmhult samt det planerade 

Pågatågsstoppet i Killeberg behöver belysas för planering av 

säkerställande av nödvändiga åtgärder inom utbildningsnämndens 

verksamhetsområde. 


VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | SOCIalNÄm N DE N 

Socialnämnden 

Socialnämnden ombesörjer bland annat 

n Vård- och omsorgsboende 

n Hemtjänst 

n Hemsjukvård 

n Rehabilitering 

n Betalningsansvar 


n 


Handikappomsorg 

0,1% Revision 


n Hjälpmedel 

kontoret 


n Ekonomiskt bistånd 



n Insatser för barn 

0,2% VA 

0,0% n Valnämnden Insatser för missbrukare 


n Hem för ensamkommande flyktingbarn 49,4% Utbildningsnämnden 

n Anhörigstöd 

n Dagverksamheter 

n Arbetsmarknadsprojekt 


n Resurshuset 

n Familjehuset 

0,1% Revision 

n 1,0% Psykiatri Miljö- och byggnämnden 

n Skuldsanering 

n Budgetrådgivning 


0,0% n Fastighetsnämnden 

Familjerätt 

n Familjerådgivning 

n Dödsboanmälan 

n Serveringstillstånd 

ledning36,6% 

Socialnämnden 

Januari-juni 


Margareth 0,1% Engdahl Revision(nämndens 

ordförande) 6,0% Kommunledningskontoret 

1,0% Thomas Miljö- och Rosendahl byggnämnden(socialchef) 



Juli-december 

0,2% VA 


0,0% Margareth Fastighetsnämnden Engdahl (nämndens ordförande) 


Helena Ståhl (tf socialchef) 








0,2% VA 



n En extern genomlysning av verksamheten har genomförts. 

n Tillbyggnaden av Rönnebacken har påbörjats. 

n Kommunala boendet Villa Eken, för ensamkommande barn, 

har öppnat. 

n I ”Öppna jämförelser 2011” är Osby kommun bäst i Sverige på 

att göra riskbedömningar av äldre. 

n Valfrihetssystem har införts inom hemtjänsten. 

n Arbetsmarknadsprojekten Växthuset och Biltvätten har startats 

upp. 

nämnds- och ledningsorganisation 

Under våren genomfördes en extern genomlysning av socialnämndens 

verksamhet med anledning av utvecklingen inom ekonomiskt 

bistånd, hemtjänst, barn och familj samt insatser enligt LSS. 

En slutrapport från konsulterna lämnades i maj och en politisk 

beredningsgrupp bildades för att vägleda verksamheten i arbetet 

med att nå en budget i balans. Med utgångspunkt från ett utredningsuppdrag 

från beredningsgruppen, det så kallade ”10-punktsprogrammet”, 

arbetade förvaltningen under hösten fram förslag på 

förändringsåtgärder för 2012, vilket bland annat innebär organisationsförändring, 

förändrade riktlinjer för biståndsbedömning och 

ekonomiskt bistånd, samt fortsatt utveckling av det förebyggande 

arbetet. 

Förvaltningschefen lämnade sin anställning under sommaren och 

en tillförordnad socialchef tillsattes. 

mottagningen 

Vuxen- och ekonomienheten 

På Vuxenenheten har året präglats av starten av ”Biltvätten” 

och ”Växthuset” som praktik/arbetsträningsplatser. Från försörjningsstödsgruppen, 

men även från Missbruk/psykiatri har alla med 

någon form av funktionssvårighet skrivits in på Resurshuset för 

coachning. Under året har flera personer blivit resursanställda på 

”Biltvätten” och “Växthuset”. 

klienter. Flera klienter med långvarigt bidragsbehov har fått praktik 

på ”Biltvätten” och ”Växthuset”, vilket sedan övergått i anställningar. 

Missbruksvård 

Handläggningen görs helt enligt ASI, vilket innebär att den enskilde 

själv är aktiv i att utforma beskrivningen av sin situation till- 

sammans med handläggaren. På Resurshuset har behandlings- 

pedagog bland annat arbetat med Återfallsprevention och Motivationsarbete 

(MI). Genom att förvaltningen hyr ut lägenheter i 

andra hand till personer och skapar stöd i form av behandlingspedagog, 

boendestöd och sysselsättning vid Resurshuset, finns 

grunderna för att personer kan arbeta för en tillvaro utan missbruk. 

Psykiatri 

På Träffpunkten har utvecklingsarbetet i samarbete med regionens 

öppenvård i Osby fortsatt. 

Gemensamma aktiviteter för brukarna har skapats. Boendestödet 

behöver utvidgas, då det finns fler personer i behov av denna insats. 

Biståndshandläggning 

Under 2011 har förvaltningen tagit fram riktlinjer för biståndshandläggning. 

I riktlinjerna definierar man vad som menas med skälig 

levnadsnivå i vår kommun. Riktlinjerna utgår från bestämmelserna 

i Socialtjänstlagen samt gällande praxis. Verksamheten har minskat 

med 0,25 årsarbetare. 

Barn- och familjeenheten 

Barn- och familjeenheten har haft hög arbetsbelastning under hela 

året. Barn- och familjeenheten flyttade till nya lokaler i april, vilket 

förbättrade arbetsmiljön. De har fått permanent licens för utredningsmodellen 

BBIC (Barns behov i centrum) 

På Familjehuset har projektet ”Spiran”, gruppverksamhet för barn 

med föräldrar med känslomässiga svårigheter, genomförts. Antal 

ärenden har ökat kraftigt under året för Familjehuset. 

Familjerätt 

Antalet vårdnads-, umgänges- och boendeärenden har varit 

stigande under året. Många separerade föräldrar har sökt 

samarbetssamtal. 

Lagen om stöd och service (LSS) 

Under våren tillsattes tjänsten som LSS-handläggare inriktad mot 

vuxna, och under året har samarbetet med Barn- och vuxenhandläggaren 

utarbetats. Behovet av nya boendeformer för målgruppen 

är stort, då det saknas trapphus- och sattelitboendeformer 

inom insatsen ”Boende med särskilt stöd”. 


Under hösten har Dagcenter och Örkenedskolan haft ett samarbete. 

Det har de senaste månaderna testats att ha en liten kiosk 

öppen en dag per vecka på skolan. Verksamheten har hittills fallit 

väl ut, en utvärdering kommer att göras under 2012. 

All personal inom daglig verksamhet och personlig assistans har 

fått brandutbildning på brandstationen. 

Öppna insatser 

Utifrån genomlysningen och ”10-punktsprogrammet” har nya riktlinjer 

för äldreomsorgen tagits fram. Den nya organisation, som 

införs 2012, påverkar samtliga verksamheter inom Öppna Insatser. 

Uppsökande verksamhet 

Under året har det genomförts hembesök hos cirka 350 medborgare 

som är 75 år eller äldre. En studie inom näring och nutrition, 

som bedrivs i samarbete med Högskolan i Kristianstad, fortsätter. I 

samarbete med Region Skåne har det under året påbörjats arbete, 

som går ut på att hitta människor som är i riskzonen för att få 

stroke. Distriktssköterskorna tar så kallat ”hem-EKG” i syfte att 

upptäcka hjärtflimmer, som är en riskfaktor för stroke. 

Hemsjukvård 

Under året har vi haft problem med att rekrytera sjuksköterskor 

till semestervikariat. Genom att erbjuda stimulansåtgärder till fast 

anställd personal kunde semesterplaneringen genomföras på ett 

patientsäkert sätt. En samordning av scheman för nattpersonal 

inom hemsjukvården och särskilda boenden har genomförts under 

året. Samordningen möjliggör mer flexibel användning av personal. 

Hemtjänst 

Året har präglats av hög belastning på hemtjänsten. Förvaltningen 

föreslår i ”10-punktprogrammet” en övergång till mer flexibla arbetstidsmodeller 

(till exempel årsarbetstid), för att kunna använda 

personalresurser mer kostnadseffektivt. Hemtjänsten har konkurrensutsatts 

genom Lag om valfrihet (LOV). Från och med oktober 

2011 är det möjligt för andra entreprenörer att anmäla intresse för 

att bedriva hemtjänst i kommunen. Som ett led i arbete med LOV 

införs insatsregistrering, det vill säga man registrerar tiden ute hos 

vård- och omsorgstagare. Denna tid utgör grunden för ersättning 

till utförarna. 

Under året har ett nytt sätt att hantera larm införts. Larmet administreras 

numera i högre grad av hemtjänstpersonal. 

0,1% Revision 






0,1% Revision 







0,2% VA 






0,2% VA 

FINSAM-projektet ”Respaldo” startade i juni. Inriktningen är 

utredning och insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden 

och där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, 

regionen och kommunen ansvarar för insatserna. 

Försörjningsstöd 

Antal hushåll med försörjningsstöd har inte stigit under året, förutom 

en kort uppgång i juni. Flera av bidragshushållen har försörjningsstöd 

under längre tid. På grund av att Arbetsförmedlingen i 

februari fördröjde arbetslöshetstiden tills man var berättigad till 

aktivitetsstöd, har detta inte kunnat vara en del i försörjningen för 

Från och med september har LSS-verksamheterna organisatoriskt 

flyttats från Öppna insatser till Mottagningen. Målet är att knyta 

samman LSS inom ett område. 

Under hösten 2011 har personal i den dagliga verksamheten i samarbete 

med riksförbundet FUB sökt pengar hos HSO från projektet 

”Uppdrag Hälsa”. Brukare tränar en gång i veckan på Aktivcenter 

och har fått individuellt utarbetade träningsprogram. 

Lag om valfrihetssystem (LOV) 

Från oktober månad har Osby kommun öppnat möjlighet för 

privata entreprenörer att bedriva hemtjänst i kommunen. Privata 

företag ska kunna erbjuda såväl personlig omvårdnad som serviceinsatser 

alternativt en av dessa. Kommunen behåller myndighetsansvar, 

det vill säga insatserna som utförs av såväl kommunens 

hemtjänst, som övriga aktörer ska vara biståndsbedömd. Övriga 

aktörer har dock möjlighet att erbjuda andra insatser, men dessa 

ska inte subventioneras av kommunen utan eventuell subventionering 

sker genom skatteavdrag för hushållstjänster (RUT). 




OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 | 49


De aktörer som anmäler intresse av att bedriva hemtjänst i kommunen 

granskas av kommunens tjänstemän och beslut fattas av 

Socialnämnden. 

Anhörigstöd 

På grund av det ekonomiska läget minskade tjänsten anhörigsamordnare 

med 0,5 årsarbetare och slogs ihop med tjänsten 

demenssköterska. Den viktigaste uppgiften för anhörigsamordnaren 

är att ta fram strategier för anhörigstöd i vår kommun. Det 

handlar om att definiera och politiskt förankra vad anhörigstöd i 

vår kommun ska innehålla. Det handlar om alla segment inom 

socialnämndens verksamhetsområde; såväl inom äldreomsorg som 

verksamheterna inom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) och Individ- och familjeomsorg (IFO). 

Särskilt boende 

Början av 2011 innebar hög belastning på särskilt boende, dels på 

grund av särskilt vårdkrävande vårdtagare, dels på grund av många 

ansökningar som under den senare delen minskade. Nybyggnation 

av en del av Rönnebacken har påbörjats under året och beräknas 

vara klar för inflyttning i december 2012. Nybygget är anpassat 

för personer med demenssjukdom och möjligheterna blir stora 

till utevistelse. När det är färdigställt kommer samtliga boende 

på Rönnebacken att erbjudas egen dusch och toalett på rummet, 

vilket för närvarande inte är fallet i den gamla delen av huset. Lokalerna 

i den gamla delen av Rönnebacken kommer att ge plats 

för samlokalisering av hemtjänst, hemsjukvård och rehabpersonal. 

De kan då flytta ut från nedre plan på Lindhem där det istället blir 

plats för dagverksamhet för personer med demenssjukdom. 

Vård- och omsorgsboende 

Under året har arbetet fortsatt med att förbättra det sociala innehållet. 

En projektledare har varit anställd med hjälp av stimulansbidrag 

för att driva förbättringsarbetet på samtliga särskilda 

boenden i kommunen. Såväl större evenemang har genomförts såsom 

till exempel ”Kalaset”, ett samarbete med kultur i Skåne, som 

social samvaro i vardagen med de vardagsnära sysslorna. Arbetet 

med att förbättra maten har också fortsatt under året vilket gett 

gott resultat i de uppföljningar som skett. Vårdtyngden på särskilt 

boende ökar till följd av att vårdnivån förskjuts så att svårare sjuka 

vårdas i kommunen. Det ökar kraven på all omsorgspersonal men 

framförallt på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. 

Demensboende 

Personal har under året utbildats i demens-ABC, en webbaserad 

utbildning kring demens och demenssjukdomar. Personal från 

såväl Lindhem som Soldalen deltar i en vidareutbildning inom 

demensområdet för undersköterskor. 

LSS-boenden 

Ett antal gemensamma aktiviteter har genomförts i samarbete 

med övriga handikappomsorgen. Internationellt utbyte har skett 

genom besök på det ”Danske boende” i Köpenhamn. 

Arbetet under året har präglats av prestigelöst samarbete över alla 

gränser och med mycket fokus på information, kommunikation, 

delaktighet och begriplighet. 

Gruppbostaden Väktaren är nominerad till ”Värdskapspriset 

2011”. 

hjälpmedelsnämnden östra skåne (hös) 

Ett antal upphandlingar avseende hjälpmedel har under året genomförts 

i samverkan. 

Ett antal incidenter med en typ av rollator har rapporterats till 

Läkemedelsverket och resulterat i att avtalet med leverantören har 

sagts upp 2011-12-31. Aktuella rollatorer ska genomgå en besiktning. 





mål: Alla som har en behandlingskontakt vid Familjehuset skall 

uppleva att de är väl bemötta. 


kommentar: 100% 

Resultatet grundar sig på en enkät som lämnats ut till klienter 

på Familjehuset. Svarsfrekvensen är 65% och av frisvaren framgår 

bland annat att man är särskilt nöjd med att personalen visar 

medkänsla, empati och är ”mänskliga”, man får ett bra mottagande 

och personalen är nästan alltid anträffbara. 

De klienter som kommer i kontakt med Familjehuset är mycket 

nöjda. Att få ett gott bemötande i ett utsatt läge är troligtvis mycket 

viktigt för att skapa en förtroendefull relation och bidrar med 

stor sannolikhet till ett gott behandlingsresultat. 

mål: Öka livskvalitén med 20% för alla brukare med psykisk 

ohälsa, som har insats med boendestödjare eller Träffpunkten. 


kommentar: Ökad livskvalitet med minst 20% 

Målet har mätts med enkäter under våren och hösten. Skillnaden 

i statistik har visat ökad livskvalitet med minst 20%. Inom 

Träffpunktens verksamheter och Boendestöd har aktiviteterna 

och brukarnas delaktighet ökat. Samarbete sker med Regionens 

öppenvård. Då det finns fler aktiviteter att välja på, och att dessa 

görs i gemenskap ökar upplevelse av bättre livskvalitet. 

Livskvalitet är en subjektiv upplevelse. Genom att människor blir 

delaktiga, som på Träffpunkten, och egna idéer blir genomförda 

ser vi att människor mår bättre. 


Träffpunktens samarbete med Regionens öppenvård ska fortsätta 

och önskemål finns om att samlokalisera. Träffpunkten är 

idag biståndsbedömd, men behov finns av att ha någon form av 

öppen verksamhet också. 

Boendestöd behöver utvecklas. 

mål: Alla försörjningsstödstagare med någon form av funktionsnedsättning 

ska få fördjupad utredning och vägledning på Resurshuset. 


kommentar: 100% inskrivna 

Under årets början har alla personer som har någon form av 

funktionsnedsättning skrivits in på Resurshuset, eftersom detta 

har varit målet. I och med att Biltvätten/servicegrupp och Växthuset 

startade kunde praktikplatser erbjudas för arbetsträning och 

utredning. Det är viktigt att ha målet att erbjuda coachning och 

vägledning till personer som står långt från arbetsmarknaden. 

Nu sker detta arbetet genom EU-projektet ”Fler i arbete”. Det 

behövs nu fler arbetsplatser för dessa personer att anställas på, 

både i kommunen och hos privata arbetsgivare. Detta kommer vi 

att arbeta med under 2012. 

mål: När beslut om rätt att flytta in på särskilt boende fattats, 

skall väntetiden inte vara mer än 2,5 månader. 



Under 2011 fattades 56 gynnande beslut om särskilt boende 

varav 6 st inte är verkställda per den 31/12. 9 gynnande beslut 

som fattades under 2010 har också verkställts under 2011. 4 

ansökningar har dragits tillbaka av den enskilde och 4 personer 

har avlidit under väntetiden. Genom ett aktivt arbete har 77% 

eller 39 personer av 51 aktuella kunnat erbjudas boende inom 

2,5 månad. Genomsnittlig väntetid har varit 32 dagar för dessa 

personer. Samtliga av de 12 personer som har väntat längre 

än 2,5 månad har haft önskemål om ett specifikt boende och 

några har haft önskemål om en specifik enhet inom ett boende. 

Drygt hälften har haft specifikt önskemål om Soldalen/Bergfast. 

Antalet beviljade ansökningar har minskat något under den senare 

hälften av 2011, vilket delvis kan förklaras av förändrade 

riktlinjer för biståndsbedömning. Det i kombination med att ett 

antal lägenheter blivit lediga har inneburit att det är ett minskat 

behov av särskilt boendeplatser och för tillfället är det ett litet 

överskott av lägenheter. Målet torde uppnås under 2012. 


mål: Maten som serveras på särskilt boende och ordinärt boende 

skall upplevas vällagad, näringsriktig, smaka gott och se aptitlig 

ut. Alla vårdtagare skall vara nöjda eller mycket nöjda med maten. 



Genom strategiskt kvalitetsarbete i köksverksamheterna anser 

sig 93% av vårdtagarna vara nöjda eller mycket nöjda med maten, 

vilket får betraktas som ett gott resultat. Resultatet avspeglas 

också i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) undersökning 

”Öppna jämförelser” där andelen som är mycket nöjda 

har fördubblats sedan 2010. Osby kommun har också förbättrat 

sin placering från plats 282 till plats 39 i den ranking som görs 

av landets alla kommuner. Resultatet skiljer sig åt mellan olika 

verksamheter som får samma mat. Det är därför inte säkert att 

7% är missnöjda med själva maten utan det kan vara sjukdom, 

hur maten serveras, måltidsmiljön eller någon annan faktor som 

påverkar. Under våren 2012 planeras en studiecirkel tillsammans 

med all omvårdnadspersonal och enhetschefer för att ytterligare 

förbättra måltidsmiljön. 

mål: Ingen vårdtagare ska ha en ofrivillig nattfasta som överstiger 

11 timmar. 


kommentar: 60,3% uppnår målet 

60,3% av vårdtagarna har en kortare nattfasta än 11 timmar. Resultatet 

har ständigt förbättrats sedan vi startade mätningarna. 

Verksamheten fortsätter arbetet med kunskapsspridning och information 

kring riskerna med undernäring samt arbetar för att 

förkorta nattfastan. 

mål: Alla vårdtagare ska erbjudas en individuellt efterfrågad aktivitet 

minst en gång per vecka. 



Genom målinriktat arbete inom ramen för projektet ”Det sociala 

innehållet” har 95% av vårdtagarna på särskilt boende erbjudits 

en individuellt efterfrågad aktivitet. Projektet har tydliggjort vikten 

av den individuella aktivitetens betydelse. Under året har all personal 

genomgått utbildning i social dokumentation som ligger till 

grund för det sociala innehållet. Verksamheten planerar fortsätta 

arbetet att förbättra det sociala innehållet på särskilda boenden. 

Projektledaren, som finansieras av stimulansbidrag, är anställd 

för att arbeta extra intensivt med detta vilket gör att det sociala 

innehållet har förbättrats ständigt och arbetet fortskrider enligt 

planering. 




mål: Alla vårdtagare inom hemtjänsten ska genom genomförandeplan 

erbjudas möjlighet att påverka när och hur servicetjänster 

skall utföras. 



Analysen har gjorts via genomgång av genomförandeplaner i 

vårt planeringssystem. Genomgången omfattade genomförandeplaner 

för alla vårdtagare i Lönsboda samt 60 slumpvis utvalda 

genomförandeplaner för vårdtagare i Osby, Killeberg och Visseltofta. 

Att målet inte är uppnått beror på en stor genomströmning 

av ärenden inom hemtjänsten. 

Det finns en hel del att göra när det gäller den enskildes möjlighet 

att påverka när och hur hjälpen ska utföras. Enhetscheferna 

inom hemtjänsten har haft genomförandeplaner som en punkt 

på sina medarbetarsamtal. Under 2011 har man arbetat väldigt 

aktivt med att stärka kontaktmannaskap som ses som en förutsättning 

att öka den enskildes delaktighet och möjlighet att 

påverka sin vardag. 

mål: Beslut om serviceinsatser ska verkställas senast 10 dagar 

efter biståndsbeslut. Beslut om hjälp med personlig omvårdnad 

skall verkställas senast inom 3 dagar. 


kommentar: 99% av beslut har verkställts inom uppsatt tid 

Under 2011 har 222 beslut om hjälp i hemmet fattats. 162 personer 

har antigen fått nytt beslut om hjälp i hemmet eller fått 

sitt tidigare beslut ändrat. Analysen av måluppfyllelse visar att 

målet inte är uppnått i 2 fall; båda två handlar om verkställighet 

av städinsats (förseningen handlar om 2 respektive 5 dagar). 

Vi kan konstatera att verkställigheten fungerar väldigt bra. Vikten 

av att verkställa insatser snabbt blir ännu mer påtaglig nu när 

hemtjänsten konkurrensutsätts genom LOV. För att ännu mer 

betona denna vikt kommer förvaltningen att föreslå nämnden att 

detta mål skrivs in i ”Kvalitetsdeklaration för hemtjänsten”. 

mål: Alla omsorgstagare verksamma inom daglig verksamhet 

LSS skall ha en individuell genomförandeplan. 



Under året har fler omsorgstagare fått en individuell genomförandeplan, 

men det behövs ytterligare tid tills samtliga har det. 

Därför kommer detta mål att finnas med under 2012. Målet behöver 

tid för att uppnås och det skall därför finnas kvar tills önskat 

mål är uppfyllt. 





Varav kostnad för sjuklön 1 608 1 834 






vård och omsorg 

särskIlt boende 

Genomsnittlig bruttokostnad 

2011 2010 2009 

per plats exklusive fastighet (tkr) 

Genomsnittlig fastighetskostnad 

407 411 367 

brutto per plats 115 120 112 

Antal platser 155 158 178 

Sökande 63 72 48 

Avslag 7 0 5 

Bifall 43 60 43 

Inflyttade 51 56 35 

Antal dagar med betalningsansvar 0 0 0 

ordInärt boende 2011 2010 2011 

Genomsnittligt antal hemtjänst 220 220 204 

Bruttokostnad per person (tkr) 125 123 123 

Beviljade hemtjänsttimmar 117 912 113 385 112 399 

Beviljade timmar/vårdtagare 536 515 483 

särskilt boende 

För särskilt boende ser vi, trots en minskning av antalet platser, en 

viss minskning av kostnaden per plats. Detta får i huvudsak anses 

hänga samman med att den ansträngda ekonomin lett till stor återhållsamhet 

med kostnader, som inte varit absolut nödvändiga. Till 

en del handlar det om att vissa inköp har skjutits upp och att dessa 

kommer att behöva göras längre fram. 

Under hösten har vi noterat att efterfrågan på platser gått ner markant. 

De nya riktlinjer nämnden antagit har sannolikt bidragit till 

denna nedgång. 

öppna insatser 

Såväl kostnaden som antalet timmar per person har ökat något 

under året. Utvecklingen är sannolikt en följd av att inträdet i särskilt 

boende, bland annat som en följd av nya riktlinjer, sker senare. 

Därmed får vi fler personer med relativt stora vårdbehov i hemtjänst. 

Parallellt med ovanstående ser vi mot slutet av året ett minskat 

antal även inom hemtjänsten. Om detta håller i sig skulle det vara 

ett trendbrott då vi de senaste åren haft en stadig ökning. 

mottagningen 

Familjehem 2011 2010 2009 

Placeringsdygn 6 172 6 333 4 789 

Kostnad per dygn (kr) 593 492 585 

hem för vård eller boende, barn 

Placeringsdygn 1 767 2 058 672 

Kostnad per dygn (kr) 2 268 3 142 5 410 

hem för vård eller boende, vuxna 

Placeringsdygn 1 364 1 790 2 093 

Kostnad per dygn (kr) 

Försörjningsstöd 

314 414 1 295 

Antal bidragshushåll 187 186 244 

Totalt utbetalt per hushåll 45 951 49 080 47 668 

Antal bidragsmånader per hushåll 

Introduktionsersättning flykting 1) 

6,8 5,2 4,8 

Antal hushåll 54 75 29 

Totalt utbetalt per hushåll 36 611 50 123 

Antal bidragsmånader per hushåll 4,4 5,3 

1). Från 2010 ej jämförbart bakåt på grund av byte av redovisningsmetod. 

En viss minskning av antalet placeringar av barn och unga har skett 

under året. 

På vuxensidan ser vi en markant minskning av placeringsdygn de 

senaste åren, vilket till en del bör hänga samman med en ökad 

satsning på egna resurser inom ramen för Resurshusets verksamhet. 

Försörjningsstödet ligger kvar på en relativt hög nivå även om en 

minskning skett detta år. Satsningen på bland annat ”Växthuset” 

och ”Biltvätten” har bidragit till denna minskning. 

Introduktionsersättning till flyktingar minskade stadigt under året 

och kommer under 2012 helt att upphöra. 

lagen om stöd och service (lss) 

lss 2011 2010 2009 

Antal personer med personlig assistans 22 23 23 

varav LSS 7 7 7 

Antal personer med ledsagning 32 28 25 

Antal personer med daglig verksamhet 47 46 45 

Antal personer med boende 16 16 15 

Samtliga siffror är genomsnitt för respektive år 

På detta område ser vi framförallt en stadig ökning av antalet personer 

med ledsagning och i daglig verksamhet. Detta, tillsammans 

med ett framtida ökat behov av olika boendeformer, gör att vi 

förväntar oss såväl volym- som kostnadsökningar på detta område. 


ekonomI 



Intäkter 47 938 46 832 43 024 3 808 

Kostnader 251 997 258 171 246 072 -12 099 

resUltat -204 059 -211 339 -203 048 -8 291 

Negativa budgetavvikelser återfinns bland annat inom hemtjänsten 

där det är fortsatt högt tryck. Under årets sista månader ser 

det dock ut som om en nedgång kan vara på väg. Denna nedgång 

beror sannolikt till stor del på nya riktlinjer. Om denna tendens 

håller i sig kan man tänka sig att kostnaden för hemtjänst kommer 

att minska framöver. En viss osäkerhet råder dock då de nya 

riktlinjerna för särskilt boende kan medföra en ökad vårdtyngd hos 

de personer, som betjänas av hemtjänsten. Detta skulle kunna innebära 

ökade kostnader per person och därmed verka i motsatt 

riktning. 

Ett annat område med negativ avvikelse är våra LSS-verksamheter 

(Lagen om stöd och service). Här ser vi sedan flera år stadigt ökade 

kostnader. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta och 

vi ser framtida behov av ytterligare insatser inom detta område. 

Kommunens totala kostnader för denna verksamhet beror, på 

grund av det interkommunala utjämningssystemet, på den totala 

kostnaden i hela riket. Det vi gör och framgent kan göra för att 

hålla nere kostnaderna är att bedriva vår verksamhet på ett så 

effektivt sätt som möjligt. 

Inom Individ och Familjeomsorg (IFO) är det främst försörjningsstöd 

och placering av barn och unga, som står för de negativa 

siffrorna. För försörjningsstödet såg vi under stora delar av året 

tecken på nedgång. Denna stannade dock upp något under sista 

kvartalet. Satsning på åtgärder för att få ut människor i arbete har 

gjorts under året med bland annat våra egna verksamheter ”Växthuset” 

och ”Biltvätten”. Satsningen på dessa har varit framgångsrik 

och kommer att fortsätta framöver. Inom ramen för Resurshusets 

verksamhet och med hjälp av projektpengar från EU, kommer under 

2012 ytterligare satsningar att göras med målet arbete i stället 

för försörjningsstöd.


Kostnaden för placering av barn och unga har även den överskridit 

det budgeterade. Detta är en verksamhet där framtiden är extra 

svår att spå. Då vi är en liten kommun med relativt få placeringar 

gör varje tillkommande placering stor skillnad, på samma sätt 

som det gör stor skillnad om en placering skulle upphöra. För att i 

möjligaste mån hålla kostnaderna nere har det under året tagits 

fram nya alternativ, som ger en lägre kostnad per dygn än tidigare. 

Det effektivaste sättet, ur såväl monetärt som mänskligt perspektiv, 

torde dock vara en fortsatt och intensiv satsning på den förebyggande 

verksamhet, som bedrivs inom ramen för Familjehusets 

verksamhet. 

Förändringen av organisationen, med bland annat neddragningar 

på ledningsnivå, som nu genomförs ska förhoppningsvis bidra till 

minskade kostnader inom samtliga områden ovan. 

FramtIden 

Verksamheten har under det senaste året varit kraftigt inriktad på 

ett arbete med att få budget i balans. Med tanke på det allmänna 

finansiella läget måste arbetet präglas av en fortsatt stor budgetmedvetenhet 

inom alla nivåer under de kommande åren. 

Socialförvaltningen genomför en stor organisationsförändring under 

2012 och ytterligare en övergripande organisationsförändring 

är att vänta under 2013. 

Nya Rönnebacken beräknas vara klart för inflyttning i slutet på 

året och därefter planeras hemtjänst, hemsjukvård och rehabgruppen 

kunna samlokaliseras på andra våningen i den gamla delen. I 

bottenplanet kommer det att öppnas ett Familjens hus i samverkan 

med Region Skåne och socialförvaltningen. 

Antalet äldre människor förväntas öka markant under de närmaste 

tio åren, då livslängden generellt ökar i riket. Eftersom risken att 

insjukna i en demenssjukdom ökar med stigande ålder är det troligt 

att även antalet demenssjuka ökar. Den framtida utvecklingen av 

särskilt boende bör därför fokusera på en utvecklad demensvård. 

För att minska kostnadsökningar i framtiden bör de förebyggande 

verksamheterna fortsätta att utvecklas. Ett ökat antal alternativa 

bostadsformer för äldre, såsom centralt belägna trygghetsbostäder, 

kommer att behövas för att undvika ett ökat behov av särskilt boende 

som medför att kostnaderna för vård och omsorg ökar. 

Socialstyrelsen förväntas under 2012 presentera bindande regler 

för kommunernas bemanning av demensvården. Föreskriften kan 

komma att medföra behov av förändrad bemanning på gruppboende 

för demenssjuka. 

Kravet på medborgarens delaktighet, inflytande och självbestämmande 

ökar ständigt. Sedan den 1 januari 2011 finns det inskrivet 

i socialtjänstlagen att verksamheten ska inriktas på att den äldre 

får leva ett värdigt liv, känna välbefinnande. Den äldre personen 

ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp 

ska ges. Förvaltningen kommer att utarbeta värdighetsgarantier 

för äldreomsorgen under 2012. Även inom socialnämndens övriga 

verksamhetsområden är kravet på inflytande stort, vilket kräver 

särskilt anpassade arbetssätt och samverkan med brukarorganisationer. 

Insatser för såväl barn som vuxna kommer att fortsätta att ha inriktningen 

att i första hand erbjudas genom hemmaplanslösningar. 

Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning tenderar att öka i samhället 

och det finns en stark koppling mellan psykisk ohälsa och 

missbruk. Det kommer därför framöver att vara nödvändigt att 

fokusera på utvecklingsarbete inom dessa områden. För att kunna 

erbjuda hemmaplanslösningar för personer med psykisk ohälsa 

och funktionsnedsättningar är det t ex angeläget att tillskapa 

bostäder med särskilt stöd och service. 

Antalet vuxna som tillhör personkretsen för LSS och som kommer 

att ha behov av olika insatser enligt LSS kommer med all 

säkerhet att öka inom de närmaste åren. Det kommer framförallt 

att behövas alternativa boendeformer och sysselsättning/arbete 

för dessa personer. Osby kommun betalar idag en stor andel till 

utjämningssystemet eftersom de egna kostnaderna är mycket låga. 

Ur ett ekonomiskt och rättssäkerhetsperspektiv bör resurserna 

istället läggas på att utveckla den egna verksamheten med sysselsättningsmöjligheter 

och bra boendealternativ. 

Under de kommande åren kommer förvaltningen fortsätta arbetet 

med att förebygga att enskilda hamnar i utanförskap och öka möjligheterna 

för den enskilde att leva ett självständigt liv t ex genom 

aktiviteter som minskar beroendet av ekonomiskt bistånd. 

Överförmyndaren 

n Utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare 

ledning 

Krister Weidenmark (överförmyndare) 

Margot Malmqvist (ersättare) 



0,1% Revision 




andel av antalet anställda: 0% 



0,1% Revision 



Under året har antalet årsräkningar och sluträkningar 2,0% Räddningstjänsten som granskats 

varit totalt 249. Arvoden till gode män 4,6% och Gatukontoret förvaltare har 

0,2% VA 

uppgått 0,0% Valnämnden till 1 352 tkr. Kommunens del av dessa arvoden är 838 

tkr 0,0% och Fastighetsnämnden 

huvudmännens andel är 514 tkr. 49,4% I kommunens Utbildningsnämnden del ingår 

även arvoden till gode män för ensamkommande barn och ungdomar. 

Totalt har 23 ärenden avseende ensamkommande barn 

och ungdomar handlagts. Återsökning hos Migrationsverket och 

placerande kommuner har medfört intäkter om 450 tkr. 


Under året har överförmyndarens expedition 0,1% Överförmyndaren flyttat från Ekebo 

0,1% Revision 


till kommunhuset på Västra Storgatan. Tillgången kontoret till en mer än- 


damålsenlig lokal har gynnat verksamheten. 2,0% Räddningstjänsten 









0,2% VA 




0,2% VA 



mål: Alla ställföreträdare, gode män, förvaltare 0,1% och Överförmyndaren förmyndare 

med redovisningsskyldighet 0,1% Revision 


har erbjudits delta i en utbildningsträff. 

kontoret 





0,2% VA 

0,0% 

kommentar: 

Valnämnden 

Deltagandet är frivilligt men cirka 40% av ställfö- 

0,0% reträdarna Fastighetsnämnden har deltagit i aktuell informationsträff. Målet avseende 


utbildning och information har därmed uppnåtts. 


ärenden 

tillkommande Utgående Utgående 

ärenden 2011 ärendebalans 2011 ärendebalans 2010 

Godmanskap 45 126 131 

Förvaltarskap 

Ensamkommande 

3 12 12 

barn & ungdomar 12 10 12 

Andra ärenden 36,6% 8 Socialnämnden 48 53 

Totalt 68 196 208 

65 ärenden avslutades under året. 

ekonomI 


Intäkter 158 454 75 379 

Kostnader 

resUltat 

847 


-689 

1 252 

-798 

650 -602 

-575 -223 


0,1% Revision 


Verksamheten 1,0% har Miljö- bedrivits och byggmed 

223 tkr mer resurser än budgetnämnden 


erat på grund av att kostnaderna för arvoden och granskning 4,6% Gatukontoret har 

ökat. 

0,1% Revision 






FramtIden 

Det ökande antalet ärenden medför att kraven på administrativt 

stöd till Överförmyndaren också ökar. Den organisationsöversyn 

som pågår i kommunen kan förhoppningsvis medföra erforder- 

liga förändringar i detta avseende. 

VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | ÖVE R fÖR mYN DaR E N 


0,1% Revision 





0,1% Revision 








0,2% VA 







0,2% VA 




0,1% Revision 







54 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG 2011 0,1% Revision 







OSBY ÅR SR E DOVISN 0,2% I NG VA 2011 | 55 


0,2% VA 





0,2% VA 


VE R kSam h EtSB E RÄttE lSE | kOm m u Nala B OlaG E N 

Kommunala bolagen 

osbYbostäder ab 

UPPdrag 

Förvärva, äga, uppföra, förvalta och försälja fastigheter eller tomträtter 

med bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar. 


Osbybostäder AB har ökat sin uthyrningsgrad från föregående år. 

Antalet lediga lägenheter har under året legat på i snitt 0,9%, vilket 

är en förbättring med 0,4% från förra året och första gången 

som vi går under 1%. Bolaget har idag en efterfrågan på lägenheter 

i centrala Osby. 

Bolaget är inne i en kostsam förvaltningsperiod med behov av renoveringar 

och moderniseringar av det äldre fastighetsbeståndet. 

Omläggning av yttertak, utbyte av fönster och utvändig målning 

har påbörjats och kommer att fortsätta inom ramen för en långtidsplan. 

I samband med PCB-sanering på Skolgatan/Torvgatan 

byter vi ut alla tvåglasfönster mot treglas. 



mål: Målsättningen för bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjningen 

i kommunen och härigenom bidra till att utveckla 

kommunen till en attraktiv och efterfrågad bostadsort. Bolaget ska 

vidare verka för en aktiv samordning av fastighetsförvaltningen i 

den kommunala koncernen. Genom samordning av fastighetsförvaltningen 

ska effektiviteten och servicen förbättras för enskilda, 

företag och kommunala förvaltningar. 


kommentar: Målen är uppfyllda, dock är uppdraget att ha en gemensam 

förvaltningsorganisation mellan Fastighetskontoret och 

Osbybostäder AB borttaget genom ett kommunstyrelsebeslut i 

januari 2011. 

ekonomI 


Intäkter 44 895 45 264 45 441 -546 

Kostnader 43 831 44 585 44 811 378 

resUltat 1 064 679 630 -168 

Resultatet för helår är 462 tkr före bokslutsdispositioner. 

FramtIden 

Planeringen för nybygget i Osby, Bergmanska tomten vid vattentornet, 

fortsätter. Coop bygger en ny affär på parkeringsplatsen 

nedanför vår tomt och vi har sålt en del av tomtmarken till Coop. 

VI har därför blivit tvungna att flytta huskroppen längre upp på 

tomten samt ändra tillfarten till fastigheten från Bergmansgatan 

till Furugatan. Miljö- och bygg håller på med förändring av detaljplanen 

och blir det inga överklaganden kan bygget troligtvis 

komma igång under 2013/2014. 

Ett långsiktigt arbete med att minska driftkostnader samtidigt som 

vi minskar koldioxidutsläppen, för att spara miljön för våra efterkommande, 

har hög prioritet. 

Bolaget är med i SABO:s energi- och miljösatsning Skåneinitiativet. 

IndUstrIhUs I osbY ab 

UPPdrag 

Industrihus i Osby AB ska uppföra, anskaffa och tillhandahålla lämpliga 

lokaler för närservice åt hushåll, hantverk och småindustri. 


Bolaget äger vid årets slut bara fastigheten Killeberg 3:1. I fastigheten 

finns två definierade lokaler med normalt en hyresgäst i 

vardera. Den mindre av lokalerna är uthyrd med korttidskontrakt 

till en ideell förening medan den andra lokalen varit uthyrd med 

långtidskontrakt. 

Någon försäljning eller något förvärv har inte skett under året. 

Smärre underhållsarbeten har utförts på fastigheten under året. 

Det väsentligaste är tätning av läckande tak och en allmän uppsnyggning 

av tomten. 



mål: Målsättningen för bolagets verksamhet är att uppföra, anskaffa 

och tillhandahålla lämpliga lokaler för närservice åt hushåll, 

hantverk och småindustri. 



ekonomI 


Intäkter 357 225 223 2 

Kostnader 337 269 219 -50 

resUltat 20 -44 4 -48 

Det negativa resultatet 2011 beror på de underhållsarbeten som 

var tvungna att vidtas på grund av det läckande taket. 

FJärrvärme I osbY ab 


UPPdrag 

Fjärrvärme i Osby AB ska skapa en bekväm, trygg och miljöförbättrande 

uppvärmning av bostäder och lokaler i Osby tätort. 


Omsättningen under verksamhetsåret uppgick till 26 476 tkr, vilket 

är 1 604 tkr. eller 5,7% mindre än under år 2010. Produktionen/leveranserna 

av värme låg under år 2011 c:a 14% lägre än under 

år 2010. Under 2011 såldes 42 246 MWh mot 47 886 MWh 

under år 2010. 

Vid årets slut uppgick den abonnerade effekten till 31 210 kW 

att jämföras med 32 751 kW vid utgången av 2010, en minskning 

med 1 541 kW. Nyanslutningen under 2011 uppgår till 428 kW. 

Att abonnerad effekt inte proportionerligt följer nyanslutningen 

beror på att denna korrigeras varje år beroende på att varje enskild 

abonnent räknas om med hänsyn till faktisk förbrukning. Hos 

abonnenterna gjorda energibesparingar medför en lägre abonnerad 

effekt. 

Under 2011 har fastbränslepanna 2 tagits ur drift och sålts. Anledningen 

till detta är dels att pannan skapat problem såväl vid drift 

som utsläpp till luft och dels dess begränsade kapacitet. Arbete är 

under året inlett med förberedelser för investering i en ny större 

panna.




mål: Målsättningen för bolagets verksamhet är att skapa en bekväm, 

trygg och miljöförbättrande uppvärmning av bostäder och 

lokaler i Osby tätort. 


ekonomI 


Intäkter 28 080 26 586 24 000 2 586 

Kostnader 24 452 22 884 22 400 -484 

resUltat 3 628 3 702 1 600 2 102 

Resultatet är trots ökade råvaru- och underhållskostnader tillfredsställande. 

FramtIden 

Ägaren till bolaget, Osby kommun, har i sin av den 2008-10-20 

antagna klimatstrategin fastslagit en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme 

i Osby tätort. Styrelsen startade under 2007 arbetet med 

att utforma en strategisk plan för utvecklingen av bolaget. Under 

2011 har strategifrågor varit en permanent punkt på dagordningen 

till styrelsemötena. Arbetet med planen kommer att fortsätta 

kontinuerligt. 

östra göInge renhållnIngs ab 

UPPdrag 

Bolaget bedriver insamling, transport och återvinning av avfall från 

Östra Göinge och Osby kommuner. Målsättningen är att skapa 

lösningar för att åstadkomma kretsloppsanpassade, miljösäkra, 

kostnadseffektiva och transportsnåla avfallslösningar med mesta 

möjliga återvinning av material och energi och minsta möjliga deponering. 


Organiskt avfall har under 2011 omlastats och behandlats på 

NÅRAB:s anläggning i Hyllstofta. Efter upphandling kommer det 

organiska avfallet from 2012-01-01 under tre år att levereras till 

Västblekinge Miljö AB i Mörrum. 

Renhållningstaxan höjdes med index 2,6% inför 2011. 

ÖGRAB har inte haft någon egen personal anställd utan köpt 

tjänsterna av Hässleholm Miljö AB genom avtal, som årligen justerats 

prismässigt. Undantag är VD-tjänsten som upprätthållits på 

konsultbasis genom särskilt avtal. 

ÖGRAB valde, efter flera förhandlingar med Hässleholm, säga 

upp samarbetsavtalet med Hässleholms Miljö AB tecknat 2001- 

06-26. Överenskommelse om avtalsslut på samarbetsavtalet har 

träffats 2011-11-02. 

Styrelsen har beslutat om en ny organisation innebärande bland 

annat anställning av personal, upphandling drift av återvinningscentral 

i Osby, Lönsboda, Knislinge och Sibbhult samt upphandling 

av vissa delar av kundtjänst. 

Tillbyggnad av handikapptoalett och vilrum på kontoret i Kattarp 

har beslutats. 

Återvinningscentralen i Osby har under året byggts om för cirka 

3 miljoner kronor. 



mål: Sluttäckningen av deponin godkänd 


mål: Ombyggnad av ÅVC i Osby 


mål: Ny upphandling av slamtömning 



ekonomI 


Intäkter 32 367 34 609 32 354 2 255 

Kostnader 29 475 34 292 29 607 -4 685 

resUltat 2 892 317 2 747 -2 430 

Resultatet för 2011 efter finansiella poster blev ett överskott på 

317 tkr, vilket är ca 600 tkr sämre än prognos från augusti. I denna 

prognosen ingick dock inte någon avsättning till deponifonden. 

Men efter ny kalkyl har bolaget varit tvungen att avsätta ytterligare 

1,6 miljoner för framtida kalkylerade kostnader. 

Under året har Kattarps anläggning genomgått stora underhållsarbeten 

genom bland annat underhåll av vägar, detta arbete pågår 

fortfarande. Arbetet med upprustning av återvinningscentralerna 

har i princip slutförts under året. Knislinge återvinningscentral 

kvarstår. På grund av att avtalet med Hässleholm Miljö AB 

håller på att avslutas och att driften för bolaget i framtiden kommer 

att ledas av egen personal, har även de administrativa kostnad- 

erna ökat. Renovering av kontor och inhyrning av personal är 

några av de poster som är initiala för uppbyggnad av den nya 

organisationen. 

FramtIden 

Kattarp kommer att fungera som ÖGRAB-regionens omlastningscentral. 

Mindre avfallsbilar kör till Kattarp varefter större 

containerbilar (lastväxlarbilar, vanligen max 3*30 m³) kör de olika 

avfallsfraktionerna vidare till utsedda avfallsanläggningar för hantering 

och slutligt omhändertagande. Den huvudsakliga verksamheten 

är således mellanlagring. Hanteringen på Kattarp innebär att 

man gör viss sorteringsverksamhet av olika avfallsslag före omlastning 

och vidare transport. 

osbYnova ab 

UPPdrag 

OsbyNova AB är ett kommunalt aktiebolag med uppdrag att 

bedriva näringslivsutveckling i Osby-regionen i form av utbildning 

och studieverksamhet av fortbildningskaraktär till gagn för 

näringslivet. Hit hör även uppdragsutbildning för företag och organisationer. 


Utbildningsmäkling mot näringslivet har liksom tidigare år skett 

inom ett antal huvudområden. Trots att siffrorna för 2011 uppvisar 

en förbättring gentemot 2010 har utbildnings- och kursverksamheten 

inte svarat upp mot de uppsatta ekonomiska målen. 

Resultatet för området har blivit mycket sämre än förväntat. 

Under året har OsbyNova varit engagerad i kommunens Yh-utbildningar. 

När det gäller Skåne Nordost-samarbetet kring projektet 

Kompetensutveckling, livslångt lärande, har OsbyNova deltagit 

som Osbys representant och delvis haft projektledaransvaret. 

OsbyNova har haft konsultuppdrag som rektor på kommunens 

gymnasieskola Ekbackeskolan samt som verksamhetschef för Kultur 

och fritid under delar av året. 

I februari startade OsbyNovas ESF-projekt Fortsatt företagsutveckling 

i Göinge. Bolaget har också varit engagerat i projekt som 

Stöd för en lärande infrastruktur, Lärsemester i Osby samt Lokala 

Kompetsrådets företagsintervjuer. 

Ägaren Osby kommun beslutade att sätta ned aktiekapitalet 

med 300 000 kr samt att tillföra ett villkorat aktieägartillskott på 

200 000 kr. 


Trots att siffrorna för utbildningsmäkling 2011uppvisar en förbättring 

mot 2010 har verksamheten inte svarat upp mot de uppsatta 

ekonomiska målen utan resultatet för området har blivit sämre än 

förväntat. 

Uppdrag för Osby kommun: När det gäller måluppfyllelse har 

området uppnått de uppsatta målen och ur ett ekonomiskt perspektiv 

nått det budgeterade målet. 

Totalt har Projekt och övriga konsultuppdrag omfattat drygt 1 200 

timmar vilket var mycket mer än det budgeterade antalet. 

ekonomI 



Intäkter 1 104 1 788 1 945 -155 

Kostnader 1 453 1 768 1 897 127 

resUltat -349 20 48 -28 

Området Projekt- och övriga konsultuppdrag har varit helt avgörande 

för att bolaget visar ett positivt resultat för 2011. 

FramtIden 

Under 2012 avser OsbyNova att fortsätta att utveckla arbetet 

inom samma huvudområden som under 2011. Projektledningen 

av ESF-projektet fortsätter under hela 2012. Under året kommer 

företaget också att mer aktivt bearbeta företagen i kommunen och 

försöka få till en samverkan kring utbildningar och kurser. 

OsbyNova kommer också att ta en aktiv del i arbetet med att förnya 

och utveckla Osby kommuns Yh-utbildningar. Vidare kommer 

tid att avsättas för arbete inom Skåne Nordost med visst fokus 

på tillväxtarbetet.

E kONOm ISk R E DOVISN I NG | R ESu ltatRÄkN I NG 

Ekonomisk redovisning 

resultaträkning 

mkr not kommun 2011 kommun 2010 koncern 2011 koncern 2010 

Verksamhetens intäkter 1 155,6 148,6 222,3 210,9 

Verksamhetens kostnader 2 -692,7 -661,7 -734,7 -698,6 

Avskrivningar 3 -29,6 -31,7 -40,9 -43,0 

Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 

verksamhetens nettokostnader -566,7 -544,8 -553,3 -530,7 

Skatteintäkter 4 436,2 424,5 436,2 424,5 

Statlig utjämning mm 5 142,4 135,4 142,4 135,5 

Finansiella intäkter 6 5,6 4,8 5,0 3,2 

Finansiella kostnader 7 -4,4 -3,5 -12,7 -10,2 

resultat efter skatteintäkter och finansnetto 13,1 16,4 17,6 22,3 

Årets skattekostnad 0,0 0,0 -1,2 -1,8 

FörändrIng av eget kaPItal 9 13,1 16,4 16,4 20,5 

Balanskravsresultat 8 10,9 14,0 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 97,9 % 97,3 % 

kassaflödesanalys 


den löPande verksamheten 

Resultat 9 13,1 16,4 16,4 20,5 

Justering för ej rörelsekapitalpåverkande poster 10 24,1 25,5 36,9 36,9 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 37,2 41,9 53,3 57,4 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 17 -7,1 -20,6 -4,8 -23,4 

Ökning/minskning förråd och varulager 0,2 0,0 -0,2 0,1 

Ökning/minskning kortfristiga skulder 22 2,2 -4,9 -1,3 -1,2 

kassaflöde från den löpande verksamheten 32,5 16,4 47,0 32,9 

InvesterIngsverksamheten 

Investering i materiella anläggningstillgångar 11 -58,2 -35,9 -86,0 -53,2 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,5 3,6 0,7 11,9 

Investering i finansiella anläggningstillgångar 11, 14 0,0 -0,3 0,0 0,0 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3,5 2,2 3,7 2,2 

Investeringsnetto -54,2 -30,4 -81,6 -39,1 

FInansIerIngsverksamheten 

Ökning/minskning långfristiga fordringar 15 0,0 33,8 50,0 - 2,2 

Ökning/minskning långfristiga lån 21 50,0 -35,0 12,0 -4,1 

Finansieringsnetto 50,0 -1,2 62,0 -6,3 

årets kassaflöde 18 28,3 -15,2 27,4 -12,5 

likvida medel vid årets början 44,2 59,4 67,3 79,8 

likvida medel vid årets slut 72,5 44,2 94,7 67,3 


balansräkning 


tIllgångar 

anläggnIngstIllgångar 

Mark och byggnader 12 511,5 481,6 748,9 699,6 

Maskiner och inventarier 13 31,1 32,5 86,3 89,3 

Värdepapper, andelar mm 14 118,6 116,8 108,6 106,5 

Långfristiga fordringar 15 22,5 22,5 2,6 2,6 

summa anläggningstillgångar 683,7 653,4 946,4 898,0 

bIdrag statlIg InFrastrUktUr 16 12,0 0,0 12,0 0,0 

omsättnIngstIllgångar 

Exploateringsfastigheter 0,7 0,8 0,6 0,8 

Varulager mm 0,0 0,0 3,7 3,4 

Fordringar 17 52,7 45,6 59,9 55,7 

Kassa och bank 18 72,5 44,2 94,7 67,3 

summa omsättningstillgångar 125,9 90,6 158,9 127,2 

sUmma tIllgångar 821,6 744,0 1 117,3 1 025,2 

eget kaPItal, avsättnIngar oCh skUlder 

eget kaPItal 19 519,6 506,5 559,8 542,3 

därav årets resultat 13,1 16,4 16,4 20,5 

Avsättningar 20 15,7 3,7 27,6 14,6 

summa avsättningar 15,7 3,7 27,6 14,6 

Långfristiga skulder 21 156,1 105,8 384,8 321,8 

Kortfristiga skulder 22 130,2 128,0 145,1 146,5 

summa skulder 286,3 233,8 529,9 468,3 

sUmma eget kaPItal, avsättnIngar oCh skUlder 821,6 744,0 1 117,3 1 025,2 

ansvarsförbindelser 


Osbybostäder AB 148,5 150,6 0,0 0,0 

Fjärrvärme i Osby AB 25,0 25,0 0,0 0,0 

Medborgarhusföreningen Osby 4,8 4,3 4,8 4,3 

Förlustansvar egnahem 0,3 0,4 0,3 0,4 

Kommuninvest 2,3 6,2 2,3 6,2 

Övriga borgensåtaganden 4,7 4,3 3,0 2,9 

summa borgensåtaganden 185,6 190,8 10,4 13,8 

övrIgt 

Ansvarsförbindelse pensionsskuld 25 301,6 272,1 301,6 272,1 

Ansvarsförbindelse pensionsskuld förtr. valda 1,6 0,0 1,6 0,0 

Fastighetsinteckningar 0,0 0,0 80,5 80,5 

Solidarisk förpliktelse Ö Göinge kommun 

E kONOm ISk R E DOVISN I NG | BalaNSRÄkN I NG 

summa övrigt 303,2 272,1 383,7 352,6 

totalt 488,8 462,9 394,1 366,4

E kONOm ISk R E DOVISN I NG | NOtE R 

Noter 

1. verksamhetens intäkter 

kommun kommun koncern koncern 

2011 2010 2011 2010 

Allm. försäljningsint 8 473 8 252 34 449 9 152 

Taxor och avgifter 22 525 21 596 32 186 51 687 

Hyror och arrenden 16 099 15 968 48 541 46 542 

Vatten och avlopp 17 283 16 158 14 726 16 158 

Statliga driftsbidrag 41 254 40 196 41 254 40 196 

EU-bidrag 145 172 145 172 

Övriga intäkter 49 830 46 241 50 970 47 018 

sUmma 155 609 148 583 222 271 210 925 

2. verksamhetens kostnader 



Löner, soc.avg, ers 420 500 406 148 427 800 413 692 

Övr. kostn anställda 33 160 31 225 33 453 31 436 

Försörjningsstöd 10 654 12 886 10 654 12 886 

Tele, IT, porto 4 061 3 372 4 981 4 269 

Konsulttjänster 6 774 5 652 9 610 8 425 

Bränsle, energi, va 22 915 23 467 22 711 23 478 

Hyra/Leasing 21 985 21 645 10 199 9 402 

Förb.inv/material 36 396 32 590 36 957 33 140 

Entreprenad 86 265 79 123 97 347 85 383 

Övriga kostnader 49 980 45 578 80 988 76 512 

sUmma 692 690 661 686 734 700 698 623 

3. avskrivningar 



Fastigheter 21 441 20 289 27 119 25 780 

Invent o maskiner 8 192 9 122 13 782 14 911 

Nedskrivningar 0 2 315 6 2 315 

sUmma 29 633 31 726 40 907 43 006 

4. skatteintäkter 



Preliminär 

skatteinbetalning 

Preliminär 

425 166 418 377 425 166 418 377 

slutavräkning innev. år 

Slutavräknings- 

9 230 5 762 9 230 5 762 

differens föregående år 1 821 324 1 821 324 

sUmma 436 217 424 463 436 217 424 463 

5. statlig utjämning m.m. 



Inkomstutjämning 117 130 111 997 117 130 111 997 

Kostnadsutjämning 11 313 10 373 11 313 10 373 

Tillfälligt konjunkturstöd 0 12 321 0 12 321 

LSS-utjämning -18 873 -22 066 -18 873 -22 066 

Regleringsavgift 12 996 3 242 12 996 3 242 

Fastighetsavgift 19 860 19 596 19 860 19 596 

sUmma 142 426 135 463 142 426 135 463 

6. Finansiella intäkter 



Räntor likvida medel 1 147 451 1 506 591 

Räntebidrag 61 104 91 162 

Ränteintäkter Fjärrv 1 168 1 899 0 0 

Ränteint långfr. plac. 2 470 2 360 2 470 2 365 

Övriga ränteint 738 0 925 122 

sUmma 5 584 4 814 4 992 3 240 

7. Finansiella kostnader 



Räntor på lån 4 982 4 060 13 253 10 798 

Räntor pensionsskuld 86 96 86 96 

Dröjsmålsränta 20 20 20 24 

Övriga finansiella kostnader -678 -709 -678 -709 

sUmma 4 410 3 467 12 681 10 209 

Övriga finansiella kostnader innehåller en rabatt på förvaltningskostnaderna. 

8. kommunallagens balanskrav 

kommun kommun 


Årets res. enl. resultaträkning 13 103 16 445 

Kapitalförvaltning/reavinster -2 103 -1 679 

Reavinster anläggningstillgångar -144 -802 

JUsterat resUltat 10 856 13 964 

9. Poster av engångskaraktär 



Nedskrivning anlägg.tillg. 0 -2 315 0 -2 315 

JUsterat resUltat 0 -2 315 0 -2 315 

10. Justering för ej rörelsekapitalpåverkande poster 



Avskrivningar 29 633 29 411 40 905 40 692 

Nedskr av anl.tillg 

Upplösn av anläggnings 

0 2 315 0 2 315 

avg o inv.bidrag -182 -93 -182 -93 

Reavinst kapitalförv. -2 718 -1 679 -2 718 -1 679 

Reavinst inventarier 0 0 62 0 

Reavinst fastighet -274 -930 -274 -930 

Reaförlust kapitalförv. 615 0 615 0 

Reaförlust fastighet 130 128 130 128 

Återinv utdelningar -2 477 -2 348 -2 477 -2 348 

Återinv rabatter -696 -735 -696 -735 

Förändring pensionsskuld 35 -621 35 -621 

Övrigt 0 0 1 437 170 

sUmma 24 066 25 448 36 837 36 899 

11. nettoinvesteringar 



Investeringar 70 633 39 269 98 066 56 622 

Investeringsbidrag 0 -1 335 0 -1 335 

Anläggningsavgifter -313 -1 449 -313 -1 449 

Gatukostnadsersättningar -114 -304 -114 -304 

sUmma 70 206 36 181 97 639 53 534 

12. mark och byggnader 



anskaFFnIngsvärde 

Värde vid årets ingång 797 109 764 841 1 076 699 1 038 825 

Årets anskaffning 51 034 34 842 76 693 49 352 

Årets försäljning/utrangering 0 -2 574 -181 -10 870 

Värde vid årets utgång 848 143 797 109 1 153 211 1 077 307 

aCk av- oCh nedskr 

Värde vid årets ingång 315 483 292 695 377 603 351 442 

Årets av- och nedskrivning 21 134 22 788 26 935 28 388 

Årets försäljning/utrangering 0 0 -172 -2 118 

Värde vid årets utgång 336 617 315 483 404 366 377 712 

redovIsat värde 511 526 481 626 748 845 699 595 

13. maskiner och inventarier 



anskaFFnIngsvärde 


Årets anskaffning 6 872 4 127 10 544 7 256 

Årets försäljning/utrangering 0 0 -3 482 0 


aCk av- oCh nedskr 


Årets av och nedskrivning 8 192 9 122 13 781 14 911 

Årets försäljning/utrangering 0 0 -3 199 0 


redovIsat värde 31 120 32 440 86 345 89 256 

14. värdepapper, andelar, m.m. 



Kapitalförvaltning 107 136 105 060 107 136 105 060 

Koncernbolag 10 085 10 385 0 0 

Övrigt 1 410 1 389 1 505 1 484 

sUmma 118 631 116 834 108 641 106 544 

Marknadsvärdet på kapitalförvaltningen var vid årets slut 112.128 tkr (120 

833 tkr 2010). 

15. långfristiga fodringar 



Fjärrvärme i Osby AB 20 000 20 000 0 0 

Kommuninvest 2 500 2 500 2 500 2 500 

Övr. långfr. fordran 0 0 105 0 

sUmma 22 500 22 500 2 605 2 500 

16. bidrag till statlig infrastruktur 




Ingående balans 0 0 0 0 

Årets beslutade bidrag 12 000 0 12 000 0 

Årets upplösning 0 0 0 0 

sUmma 12 000 0 12 000 0 

Bidrag på 12 mkr avser pågatågsstation i Killeberg som beslutades under 

2011. Upplösning/värdeminskning av tillgången kommer att ske under 25 

år från 2012. 



17. kortfristiga fodringar 



Kundfordringar 5 133 7 288 10 237 15 308 

Statsbidragsfordringar 0 67 0 67 

Momsfordringar 8 098 8 178 8 143 8 410 

Förutbetalda kostn/ 

upplupna int 39 392 28 007 40 218 28 430 

Övriga fordringar 51 2 082 1 271 3 472 

sUmma 52 674 45 622 59 869 55 687 

18. likvida medel 



Kassa och bank 72 535 44 207 94 666 67 291 

sUmma 72 535 44 207 94 666 67 291 

I likvida medel ingår 460 tkr (660 tkr 2010) som utgör behållningen i Annie 

Svenssons gåva. Signe Adrians gåva motsvaras av 515 tkr (505 tkr 2010). 

19. eget kapital 



Ing eget kapital 506 562 490 117 542 343 521 873 

Årets resultat 13 103 16 445 16 387 20 470 

Övriga justeringar 0 0 1 048 0 

sUmma 519 665 506 562 559 778 542 343 

En resultatutjämningsfond är inrättad avseende naturbruksgymnasiet. 

Årets resultat är 737 tkr under budget. Nedanstående tabell visar ackumulerat 

resultat. 

naturbruksgymnasiets resultat 

tkr belopp 

1999-2010 4 555 


sUmma 4 733 

20. avsättningar 

avsättningar till pensioner 

kommun kommun 


Ing avsättning före löneskatt 2 942 3 442 

Ränte- och basbeloppsuppr 112 66 

Utbetalningar -636 -1 107 

Arbetstagare pensionerats 0 733 

Nya efterlevandepensioner 12 0 

Övrigt 540 -192 

sUmma 2 970 2 942 

Löneskatt 720 713 

totalt 3 690 3 655 

aktualiseringsgrad 95 % 95 % 

Från och med 1998 ska enligt kommunala redovisningslagen pensioner 

intjänade före denna tidpunkt redovisas som ansvarsförbindelse. Därefter 

betalas hela det årliga intjänandet ut för individuell avsättning och som en 

försäkringslösning med fortlöpande premiebetalning. Som avsättning för 

pensioner redovisas särskild ålderspension (före 65 års ålder), PA-KL pension 

för födda före 1937 samt garantipensioner. 

Osby kommuns samlade pensionsåtagande uppgick till 307 mkr inkl löneskatt 

(276 mkr 2011). Pensionsskulden beräknas efter RIPS. Under året 

har diskonteringsräntan sänkts, vilket lett till en ökning av pensionsskulden. 

Aktualiseringsgraden, det vill säga uppdateringen av samtliga pensioner för 

anställdas pensionsgrundande anställningar, var 95% (95% 2010). 

övriga avsättningar 

kommun kommun 

avsatt för bidrag till statlig infrastruktur 2011 2010 

Redovisat värde vid årets början 0 0 

Nya avsättningar 12 000 0 

Förändring av nuvärdet 0 0 

Utgående avsättning 12 000 0 

21. långfristiga skulder 



Nordea 20 000 20 000 20 000 20 000 

Kommuninvest 130 000 80 000 204 600 122 397 

Sparbanken 1826 0 0 120 258 136 950 

SHB Hypotek 0 0 12 619 12 719 

SBAB 0 0 21 241 23 876 

Anläggningsavgifter mm 6 061 5 816 6 061 5 816 

sUmma 156 061 105 816 384 779 321 758 

Förutbetalda intäkter - del av långfristiga skulder 



Investeringsbidrag, tkr 2 555 2 635 2 555 2 635 

- återstående antal år 32 33 32 33 

Gatukostnadsersättningar, tkr 409 304 409 304 


Anläggningsavgifter, tkr 3 097 2 877 3 097 2 877 


sUmma 6 061 5 816 6 061 5 816 

Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anläggningsavgifter 

periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. 

22. kortfristiga skulder 



Leverantörsskulder 47 050 28 573 52 588 36 261 

Momsskulder 0 0 510 612 

Uppl. kostn/Förutbet. int. 75 512 92 021 80 581 97 072 

Övriga korta skulder 7 637 7 410 11 431 12 505 

sUmma 130 199 128 004 145 110 146 450 

23. leasingåtagande 

kommun 2012 2013-2016 2017- 

Inventarier 3 026 1 714 0 

Fordon 1 730 1 672 0 

sUmma 4 756 3 386 0 

Under året har kommunen betalt 4 003 tkr i leasingavgifter. 

24. ställda panter och ansvarsförbindelser för koncernen 



Fastighetsinteckningar 0 0 80 453 80 453 

Borgensåtaganden 

Pensionsskuld KPA 

185 684 190 783 185 684 190 783 

inkl löneskatt 

Kommunens åtagande 

303 207 272 141 303 207 272 141 

i bolagen 0 0 -175 246 -176 992 

sUmma 488 891 462 924 394 098 366 385 

Osby kommun har i januari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för 

egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 

267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har 

ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner 

har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan 

medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd 

borgensförbindelse. Enligt avtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande 

till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest 

i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas 

respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Osby kommuns ansvar 

kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala 

förpliktelser till 224.781 mkr och totala tillgångar till 223.343 mkr. Kommunens 

andel av de totala förpliktelserna uppgick till 350 mkr och andelen 

av de totala tillgångarna uppgick till 348 mkr. 

25. ansvarsförbindelse kPa inkl löneskatt 




Ing avsättning före 

löneskatt 

Ränte- och basbelopps- 

219 009 227 366 219 009 227 366 

uppr 6 725 2 854 6 725 2 854 

Pensionsutbetalningar 

Sänkning av 

-10 136 -8 854 -10 136 -8 854 

diskonteringsränta 17 100 0 17 100 0 

Övrigt 10 048 -2 357 10 048 -2 357 

sUmma 242 746 219 009 242 746 219 009 

Löneskatt 58 890 53 132 58 890 53 132 

totalt 301 636 272 141 301 636 272 141 

aktualiseringsgrad 95% 95% 95% 95% 

26. va-verksamheten 

kostnad Fördelning summa 

Ekonomiavdelningens personal 3 % 180 000 

Avstängningar Per brev 480 

Mottagaravgifter Per PG 18 300 

Ekonomisystem 3 % 30 000 

Personalavdelningen 0,50 % 44 000 

Kansli, KF, KS 0,50 % 32 000 

Gatukontoret 12 % 417 000 

Förråd 20 % 138 000 

sUmma 859 780 

Ekonomiavdelningen sköter den kreditering och kravverksamhet som är 

kopplad till VA-debiteringen. Bokslut, momsredovisning och ekonomikonsultation 

utförs också från ekonomikontoret och VA-verksamheten belastas 

därför med 3% av ekonomikontorets personalkostnader. Datakostnader 

avseende debiteringssystemet belastar VA-verksamheten direkt. 

Fakturautskrift och portokostnader för ordinarie fakturor belastar också 

VA-verksamheten direkt medan kostnaden för utskick i samband med avstängningar 

fördelas ut internt enligt ovanstående beräkning. 


E kONOm ISk R E DOVISN I NG | Va-VE R kSam h Et 

VA-verksamheten 

Utdrag Ur kommUnens resUltaträknIng 

resultaträkning va-verksamhet 

mkr not redovisat 2011 redovisat 2010 

Verksamhetens intäkter 1 17,8 16,9 

Verksamhetens kostnader 2 -12,3 -11,1 

Avskrivningar 3 -4,4 -4,4 

verksamhetens nettokostnader 1,1 1,4 

Finansiella intäkter 0,0 0,0 

Finansiella kostnader -2,5 -2,5 

resultat efter finansnetto -1,4 -1,1 

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 

FörändrIng av eget kaPItal -1,4 -1,1 

Utdrag Ur kommUnens balansräknIng 

balansräkning va-verksamhet 

mkr not redovisat 2011 redovisat 2010 


Mark och byggnader 4 62,7 62,2 

Pågående mark och byggnader 1,2 0,9 

Maskiner och inventarier 5 0,8 1,0 

sUmma anläggnInstIllgångar 64,7 64,1 

Omsättningstillgångar 0 0,0 

sUmma omsättnIngstIllgångar 0 0,0 

sUmma tIllgångar 64,7 64,1 

Eget kapital -2,7 -2,4 

därav årets resultat -1,4 -1,1 

Avsättningar för pensioner mm 0,0 0,0 

Långfristiga skulder 67,4 66,5 

Kortfristiga skulder 0,0 0,0 

sUmma skUlder oCh eget kaPItal 64,7 64,1 

noter va-verksamhet 

1. verksamhetens intäkter 


Allmänna försäljningsint. 8 18 

VA-avgifter, fasta 5 565 5 908 

VA-avgifter, rörliga 10 441 10 554 

VA-avgifter, dagvatten 1 127 0 

VA-avgifter, övriga 20 11 

Hyror och arrenden 50 61 

Övrigt 540 348 

sUmma 17 751 16 900 

2. verksamhetens kostnader 


Löner 3 239 3 012 

Övriga kostnader anställda 101 56 

Tele, IT, porto 157 97 

Konsulttjänster 183 53 

Bränsle, energi, vatten 2 281 2 480 

Hyra, leasing 280 286 

Förbrukningsinventarier och material 1 715 1 533 

Entreprenad 96 214 

Övriga kostnader 4 199 3 362 

sUmma 12 251 11 093 

3. avskrivningar 


Fastigheter 4 108 4 121 

Maskiner och inventarier 262 325 

sUmma 4 370 4 446 

4. mark och byggnader 

anskaffningsvärde 

kommun kommun 


Värde vid årets ingång 156 524 155 374 

Årets anskaffning 4 617 1 150 

värde vid årets utgång 161 141 156 524 

ack av- och nedskr 


Årets av- och nedskrivningar 4 108 4 121 


redovIsat värde 62 730 62 221 

5. maskiner och inventarier 

anskaffningsvärde 

kommun kommun 




ack av- och nedskr 

E kONOm ISk R E DOVISN I NG | Va-VE R kSam h Et 


Årets av- och nedskrivningar 262 325 


redovIsat värde 790 1 052 


E kONOm ISk R E DOVISN I NG | R E DOVISN I NGSPR I NCI PE R 

Redovisningsprinciper 

god redovIsnIngssed oCh rättvIsande bIld 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal 

redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal 

redovisning vilket bland annat innebär: 

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska 

tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och 

intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 

Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. 

Tillgångar och skulder har tagits upp till anskaffningsvärde där inget 

annat anges. 

Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. 

Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av 

verkligt värde och anskaffningsvärde. 

sammanställd redovIsnIng 

I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag där kommunen 

har minst 20% inflytande. Inga förändringar har skett under året i 

koncernens sammansättning. 

JämFörelsestörande Poster 

Jämförelsestörande poster visas i not till respektive post i resultaträkning 

och/eller kassaflödesrapport. 

Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande 

och överstiger 2 mkr. 

Intäkter 

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på 

SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 

4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos 

i februari som pekar på ett utfall som är 0,5 mkr högre än 

tidigare prognos. 

kostnader 

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den 

beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på 

anskaffningsvärdet. På tillgångar som mark, konst och pågående 

arbeten görs inga avskrivningar. De avskrivningstider som tillämpas 

i kommunen är 3, 5, 10, 20, 25, 33, 50 år. 

Nyttjandeperioden för varje investeringsprojekt bedöms tillsammans 

med verksamheten innan projektet påbörjas. 

I en del investeringar ingår olika komponenter med olika 

avskrivningstider. I samband aktiveringen av investeringsprojekten 

sker en uppdelning utifrån de olika komponenterna i investerin- 

gen. Exempel planområden delas upp på VA-anläggningar och gator/vägar. 

Avskrivning görs linjärt det vill säga med lika stora nominella belopp 

varje år. Avskrivning påbörjas när anläggningen tas i bruk. 

gränsdragnIng mellan kostnad oCh 

InvesterIng 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en nyttjandeperiod 

om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet 

överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har 

satts till ett basbelopp. 

FInansIella tIllgångar 

Kommunens pensionsmedel placerade i fonder är klassificerade 

som anläggningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i av 

fullmäktige antagen policy KF § 79/2008. Medlen är värderade till 

det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. 


Investeringsbidrag och anläggningsavgifter tas från och med 2009 

upp som en förutbetald intäkt och redovisas som en långfristig 

skuld och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare 

redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. 

I anskaffningsvärdet för större investeringar ingår lånekostnader. 

Under året har räntor på 193 tkr aktiverats. 

PensIoner 

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är 

beräknade enligt RIPS. Pensionsåtaganden för anställda i de företag 

som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K2. 

Förtroendevalda som har uppdrag på en betydande del av heltid 

har rätt till pension enligt Bestämmelser om pension och avgångsersättning 

för förtroendevalda (PBF). Dessa ingår i ansvarsförbindelsen 


Osby kommun har inte några visstidsförordnanden som ger rätt 

till särskild avtalspension. 

Kostnads- och intäktsstruktur 

kostnadsstruktur 


Kostnadsstruktur 

Procent 2011 mkr 2011 mkr 2010 

Personal 63 453,7 437,4 

Tjänster 3 24,6 93,9 

Bidrag 14 102,7 26,2 

Material 8 59,5 56,1 

Övrigt 12 86,2 83,3 

totalt 100 726,7 696,9 

Personal 63% 

Tjänster 13% 

Bidrag 4% 

Material 8% 

Övrigt 12% 

Intäktsstruktur 

Intäktsstruktur 

EkONOmISk REDOVISNING | kOStNaDS- & INtÄktSStRuktuR 

Procent 2011 mkr 2011 mkr 2010 

Kommunalskatt 59 436,2 424,5 

Skatteutjämningsbidrag 19 142,4 135,5 

Övriga statsbidrag 6 42,4 41,7 

Avgifter, hyror 15 113,2 106,8 

Övrigt 1 5,6 4,8 

totalt 100 739,8 713,3 

Kommunalskatt 59% 

Skatteutjämningsbidrag19% 

Övriga statsbidrag 6% 

Avgifter, hyror 15% 

Övrigt 1%

EkONOmISk REDOVISNING | DRIftS- & INVEStERINGSREDOVISNING 

Drift- och investeringsredovisning 

driftredovisning 

(tkr) redovisning avvikelse mot budget 

nämnd/Förvaltning kostnad Intäkt netto kostnad Intäkt netto 

Kommunstyrelse 122 124 48 574 73 550 -6 761 3 874 -2 887 

- Kommunledningskontor 45 975 11 449 34 526 -1 863 921 -942 

- Räddningstjänsten 12 633 1 305 11 328 -530 60 -470 

- Gatukontor 44 396 18 069 26 327 -4 077 3 971 -106 

- VA 19 120 17 751 1 369 -291 -1 078 -1 369 

Miljö- och byggnämnd 8 917 3 392 5 525 -371 455 84 

Fastighetsnämnd 101 078 100 857 221 4 340 -3 547 793 

Revision 671 0 671 45 -30 15 

Valnämnd 27 0 27 3 0 3 

Utbildningsförvaltning 364 002 78 472 285 530 -1 366 5 109 3 743 

Socialnämnd 258 171 46 832 211 339 -12 099 3 808 -8 291 

Överförmyndaren 1 252 454 798 -602 379 -223 

sUmma nämnderna 856 242 278 581 577 661 -16 811 10 048 -6 763 

Finansförvaltning 36 281 627 044 -590 763 -15 762 28 133 12 371 

totalt 892 523 905 625 -13 102 -32 573 38 181 5 608 

Investeringsredovisning 

(tkr) redovisning avvikelse mot budget 

nämnd/Förvaltning kostnad Intäkt netto kostnad Intäkt netto 

Kommunstyrelse 25 026 627 24 399 -4 300 627 -3 673 

- Kommunledningskontor 1 362 0 1 362 1 053 0 1 053 

- Räddningstjänsten 763 0 763 110 0 110 

- Gatukontor 18 167 314 17 853 -5 143 314 -4 829 

- VA 4 734 313 4 421 -320 313 -7 

Fastighetsnämnd 41 736 21 41 715 6 385 21 6 406 

Utbildningsnämnd 3 263 0 3 263 1 947 0 1 947 

Socialnämnd 829 0 829 253 0 253 

sUmma nämnderna 70 854 648 70 206 4 285 648 4 933 

Redovisningsmodell 

Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. 

Här framgår att den skall innehålla resultaträkning, 

balansräkning och kassaflödesanalys. För att komplettera analysunderlaget 

används även driftsredovisning och investeringsredovisning. 

Osby kommun har valt att här redogöra lite kort för den 

redovisningsmodell som används i årsredovisningen. Syftet är att 

ge ovana läsare av årsredovisningen ökad förståelse för den kommunala 

redovisningen. 

resUltaträknIng 

Resultaträkningen visar en sammanfattning av årets intäkter och 

kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att 

ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär 

att den ekonomiska ställningen förbättrats. 

Resultaträkningen är indelad i tre delar. Den första delen benämns 

Verksamhetens nettokostnader. Detta resultat fås genom att 

verksamhetens kostnader och avskrivningar minskas med de intäkter 

som genererats i verksamheten, såsom avgifter och hyror. 

Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår 

att finansiera genom skattemedel. 

I nästa steg redovisas kommunens inkomstkällor skatter, generella 

statsbidrag och utjämningar. Här redovisas även kommunens 

finansiella intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader 

minskas med intäkterna och resultatet kallas Resultat före 

extraordinära poster. Detta resultat visar i vilken mån kommunen 

lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten 

med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som bäst 

beskriver kommunens ekonomiska utveckling och verksamhetens 

påverkan på det egna kapitalet. 

I det tredje och sista steget i resultaträkningen redovisas händelser 

som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten 

inom kommunen, dessa kallas för extraordinära intäkter och 

kostnader. När även dessa beaktats i resultaträkningen framgår det 

sammantagna ekonomiska resultatet och kallas Årets resultat. Det 

är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar 

posten Eget kapital – därav årets resultat. 

balansräknIng 

Balansräkningen syftar till att visa den ekonomiska ställningen vid 

bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre delar; tillgångar, 

skulder och eget kapital. I balansräkningen framgår till vilket 

värde tillgångar är bokförda och på vilket sätt de är finansierade. 

Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller 

internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar 

och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar 

avses tillgångar som stadigvarande innehas, till exempel fastigheter 

och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som 

E kONOm ISk R E DOVISN I NG | R E DOVISN I NGSmODE ll 

förväntas förbrukas inom ett år, såsom kassa, fordringar och lager. 

På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga 

skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till 

betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig 

över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det 

exakta beloppet inte är känt och inte när det skall betalas. 

Egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder och 

utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Det egna 

kapitalet visar hur mycket av tillgångarna som finansierats med 

egna medel. 

I en balansräkning skall alltid tillgångs- och skuldsidan vara i balans, 

d.v.s. lika stora. 

kassaFlödesanalYs 

Kassaflödesanalysen beskriver hur medel har anskaffats och hur 

de har använts. I denna analys utgår redovisningen från de faktiska 

inbetalningar (inkomster) och utbetalningar (utgifter) som 

är gjorda under året, till skillnad från resultaträkningen som utgår 

från kostnader och intäkter. 

Förutom förändringar av likvida medel beskriver också kassaflödesanalysen 

hur investeringar och amorteringar av långfristiga skulder 

finansierats. 

Medan resultaträkningen endast fokuserar på den löpande 

verksamheten ger kassaflödesanalysen en mer heltäckande bild 

över verksamhetens flöden; driften, investeringarna och finansieringen. 

drIFtsredovIsnIng 

Driftsredovisningen beskriver budgeterade och redovisade intäkter 

och kostnader för den löpande verksamheten. Här framgår i 

vilken mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade 

utfallet. Driftsredovisningen kan ses som ett komplement till resultaträkningens 

intäkter och kostnader inklusive interna mellanhavanden. 

InvesterIngsredovIsnIng 

Investeringsredovisningen är en förteckning över hur nettoinvesteringarna 

sett ut för de olika verksamheterna under året. Här 

framgår i vilken mån verksamheterna avvikit från den fastlagda 

investeringsbudgeten. Genom investeringsredovisningen erhålls 

ett förtydligande av posten investeringsnetto som redovisas i 

finansieringsanalysen. 


E kONOm ISk R E DOVISN I NG | OR D OCh B EG R E PP 

Ord och begrepp 

anläggningstillgångar 

Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav t ex byggnader och 

inventarier 

avskrivning 

Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela 

anskaffningskostnaden över tillgångens ekonomiska livslängd. 

avsättning 

En förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik men, till 

skillnad från skuld, är osäker till belopp eller till när den ska infrias. 

balansräkning 

Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstidpunkten uppdelad 

på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. 

drift- och investeringsredovisning 

Visar utfallet i förhållande till budgeten på olika ansvars- och 

verksamhetsområden. 

eget kapital 

Skillnaden mellan tillgångar och skulder/avsättningar, dvs kommunens 

förmögenhet. 

Finansiella intäkter 

Intäkter som kommer från placerade medel, t ex ränta på bankkonto 

och intäkter från pensionsförvaltning. 

Finansiella kostnader 

Består främst av kostnader som kommer från upplåning och kostnader 

i pensionsförvaltningen. 

Finansnetto 

Finansiella intäkter minus finansiella kostnader 

kapitalkostnader 

Samlingsbegrepp för avskrivning och intern ränta. 

kassaflödesanalys 

Beskriver hur kommunen fått in pengar under året och hur de har 

använts, uppdelat på löpande verksamhet, investering, finansiering 

och förändring av rörelsekapital. 

kortfristig fordran/skuld 

Fordringar och skulder som förfaller inom ett år efter bokslutsdagen. 

likvida medel 

Kontanter eller tillgångar som kan omsättas direkt t ex banktillgångar. 

långfristig fordran/skuld 

Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år 

från bokslutsdagen. 

nettokostnader 

Driftskostnader inklusive avskrivningar med avdrag för driftbidrag, 

avgifter och ersättningar. 

nettoinvesteringar 

Investeringsutgifter med avdrag för investeringsbidrag. 

omsättningstillgångar 

Tillgångar som på kort tid kan omsättas i likvida medel, t ex förråd, 

fordringar, kassa, bank. 

Periodisering 

Fördelning av kostnader och intäkter till rätt redovisningsperiod. 

resultaträkning 

Sammanfattning av intäkter och kostnader. Visar också årets 

förändring av det egna kapitlet. 

rörelsekapital 

Den del av kapitalet som står till förfogande för finansiering av utgifter, 

dvs skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga 

skulder. 

sammanställd redovisning 

Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för 

kommunen och olika bolag mm där kommunen har ett betydande 

inflytande. Ger en helhetsbild av det ekonomiska läget oavsett 

vilken form verksamheten bedrivs i. 

soliditet 

Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med kommunens 

egna pengar och om det finns framtida betalningsförmåga. 

Beräknas genom att dividera eget kapital med summa tillgångar. 

Revisionsberättelser 

tIll FUllmäktIge I osbY kommUn 

revisionsberättelse för kommunstyrelsen år 2010 

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat kommunens styrelsers och nämnders 

verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer i OsbyNova AB, Osbybostäder 

AB, Osby Fjärrvärme AB och Industrihus i Osby AB och Östra Göinges Renhållnings 

AB (50%) även verksamheten i dessa företag under år 2010. Vi har avlämnat separata 

revisionsberättelser för miljö- och byggnämnden, socialnämnden, fastighetsnämnden, 

valnämnden och överförmyndaren samt de gemensamma nämnderna IT-nämnd Skåne 

Nordost och Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd. 

Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med 

gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De 

ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till 

fullmäktige. 

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om 

verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god 

revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning 

och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. 

Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i 

bilagan ”Redogörelse för revisionen år 2010” och i under året avlämnade revisionsrapporter. 

Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen i Osby kommun har bedrivit verksamheten 

på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 

Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. 

Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. 

Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de finansiella 

mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. 

Vi vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att vi anser att det brister i styrning och 

ledning avseende verksamheterna inom gatukontoret, IT, och räddningstjänsten. 

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelsen ansvarsfrihet. 

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2010 godkänns. 

Ulf Pettersson är vald med undantag för granskning av Kommunstyrelsen, Socialnämnden 

och Valnämnden. Boo Colldin är vald med undantag för granskning av Valnämnden. 

osby den 7 april 2011 

Yngve Lörup Per Johnmark Boo Colldin 

Anneli Handberg Lörup Per-Ola Stensson 

R EVISIONSB E RÄttE lSE R 


R EVISIONSB E RÄttE lSE R 


tIll FUllmäktIge I osbY kommUn 

revisionsberättelse för kommunstyrelsen år 2010 

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat kommunens styrelsers och nämnders 

verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer i OsbyNova AB, Osbybostäder 

AB, Osby Fjärrvärme AB och Industrihus i Osby AB och Östra Göinges Renhållnings 

AB (50%) även verksamheten i dessa företag under år 2010. Vi har avlämnat separata 

revisionsberättelser för miljö- och byggnämnden, socialnämnden, fastighetsnämnden, 

valnämnden och överförmyndaren samt de gemensamma nämnderna IT-nämnd Skåne 

Nordost och Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd. 

Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med 

gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De 

ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till 

fullmäktige. 

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om 

verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god 

revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning 

och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. 

Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i 

bilagan ”Redogörelse för revisionen år 2010” och i under året avlämnade revisionsrapporter. 

Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen i Osby kommun har bedrivit verksamheten 

på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 

Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. 

Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. 

Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de finansiella 

mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. 

Vi vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att vi anser att det brister i styrning och 

ledning avseende verksamheterna inom gatukontoret, IT, och räddningstjänsten. 

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelsen ansvarsfrihet. 

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2010 godkänns. 

Ulf Pettersson är vald med undantag för granskning av Kommunstyrelsen, Socialnämnden 

och Valnämnden. Boo Colldin är vald med undantag för granskning av Valnämnden. 

osby den 7 april 2011 

Yngve Lörup Per Johnmark Boo Colldin 

Anneli Handberg Lörup Per-Ola Stensson

osbY kommUn 

POSTADRESS: Osby kommun, 283 80 OSBy 

TEL: 0479 -52 80 00 vxl | E-POST: kommun@osby.se 

www.osby.se 

Kreation.se

ÅRSREDOVISNING 2011 - Osby Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?