Handikappanpassning för personer med ... - Vårdalinstitutet

Handikappanpassning för personer med demenssjukdom
Eva Arntzen
Teamchef inom Kristianstad kommun
[2004-11-17]
Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte.
Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats.

2004-11-17 1
Handikappanpassning för personer med demenssjukdom
När man i dagligt tal pratar om handikappanpassning leds tankarna in på miljöer som är anpassade till
fysiska handikapp, t.ex. rullstolsramper, borttagning av trösklar, elektrisk dörröppnare, syn och hörsel
hjälpmedel. Personer som drabbas av demenssjukdom har andra handikapp och svårigheter i sin vardag.
Det handlar inte om ett ”för tidigt” eller för ”snabbt” åldrande, utan snarare en allvarlig neurologisk
sjukdom som leder till stora handikapp utöver övriga åldersrelaterade sjukdomar och
funktionsnedsättningar. Demenssjukdomens utveckling leder till att den enskilde får allt svårare att klara
sin vardag, vilket i sin tur leder till behov av stöd och hjälp av andra människor för att klara av sin
livssituation.
En person med demens:
• uppfattar omgivningen otydligt
• har svårt att tolka sina sinnesintryck
• har svårt lära sig behärska ”nya” vardagsföremål; ett vardagsföremål är nytt om det inte redan
finns inlagrat i långtidsminnet
• har svårt att förstå instruktioner
• reagerar med ångest och oro när han/hon utsätts för stress och överkrav
Personer med demens har ofta svårt att anpassa sig i nya situationer och omgivningar. Detta innebär att
miljön kring den demensdrabbade måste anpassas efter den enskildes behov – det vill säga,
handikappanpassas. Genom en anpassning av miljön minskas risken med att utsätta personer med demens
för onödiga misslyckanden i vardagslivet och onödiga tillrättavisningar från personalen.
Handikappanpassning i vardagsmiljön kan på så vis bidra till ökad självkänsla och självständighet för den
enskilde. Vidare kan handikappanpassning innebära att försöka anknyta till sådant som är välkänt sedan
tidigare i livet för att på så vis skapa trygghet i den nuvarande situationen. Olika yrkesprofessioner kan
bidra med sin specifika kunskap och det är viktigt att involvera t.ex. kan både arbetsterapeuter och
sjukgymnaster genomföra bedömningar av den enskildes funktionella förmåga och prova ut lämpliga
individuella hjälpmedel.
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

2004-11-17 2
Målsättningen med handikappanpassning inom demensomsorgen kan vara att:
1. ”stödja” minnet
2. skapa en tydligare vardagsmiljö för att minska risken att utsätta sig själv och andra för fara
3. värna om den enskildes integritet
4. bibehålla möjligheten till självständighet
5. öka möjligheten till att kunna orientera sig
6. skapa möjlighet till delaktighet
7. känna sig ”hemma”
8. skapa trygghet och gemenskap
9. stimulera till aktivitet
Inredningstips
Allmänna utrymmen
• Ingångspartiet/hallen
- På väggen eller ytterdörren bör det stå ”Välkommen” och information om var man
befinner sig.
- Lägg gärna en ”låg” och ljus dörrmatta vid ytterdörren för att torka av skorna på.
– En gemensam klädhylla i hallen förstärker ”hemma känslan” . Klädhängare från gamla herr- och
damekiperingsaffärer kan vara en minnesväckare.
– Placera en stol eller bänk vid dörren som man kan sitta på när man tar på sig skorna, se även till att
det finns ett rejält skohorn tillgängligt.
• Korridoren
– Långa korridorer kan brytas med hjälp av gröna växter med en lampa över, tavlor, lampetter och
taklampor. Sittgrupper längs med korridorens vägg kan bidra till både social gemenskap och
möjlighet till vila under promenaden.
– Möblera med byråar, skåp samt tavlor och saker som hjälper den enskilde att orientera sig/känna
igen sig. Skapa små ”öar” i gemensamutrymmer med saker och föremål som den enskilde känner
igen, kan fungera som s.k. minnesväckare.
– Ledstänger bör framhävas, t.ex. genom att väggen bakom målas i en annan färg som bryter.
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

2004-11-17 3
• Köket
– Diskhanddukar, diskmedel, diskborste, diskställe och pluggar till disk hoarna bör finnas synliga för
att stimulera till aktivitet. Ett förkläde kan med fördel hänga synligt tillgängligt i anslutning till
diskbänken.
– Markera kylskåp och frys tydligt.
– Inred med gamla saker, ex kaffekvarn, kryddsätt, durkslag, paraffinlampa, mortel m.m. Dekorera
väggarna med kända föremål och saker, så som tallrikar och föremål av koppar.
– Det dukade bordet skall förmedla lugn och harmoni och vara inbjudande. Tänk på att inte ha för
många saker på bordet.
– Porslin och dukar bör vara i lugna färger utan för mycket mönster, samt vara i kontrastfärger till
underlaget.
- Placeringskort vid matbordet hjälper personer med demenshandikapp att orientera sig, till att ge
identitetsförstärkning och trygghet.
– En tydlig almanacka kan hjälpa den enskilde att hålla reda på årstiden.
- God belysning är nödvändigt.
• Vardagsrummet
– Möblera rymligt och tydligt för att skapa trygghet.
- En väggklocka som slår varje hel- och/eller halv timme kan hjälpa den enskilde att hålla reda på
tiden.
– God belysning är nödvändigt. Taklampa över sittgrupper ”håller ihop” möbleringen.
– Väggamplar ger ett bra ljus samtidigt som det ger hemkänsla.
– Musik från en gammal grammofonspelare kan väcka minnen
– Undvik ljusrör.
• Låsta dörrar
– Låsta dörrar inom ”boendet” kan utlösa ångest, oro och misstänksamhet hos personer med demens.
Låsta dörrar bör därför så långt det är möjligt ”kamoufleras”.
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

Individuella utrymmen
2004-11-17 4
• Lägenhetsdörren
– Varje boende bör ha en egen individuell dörrskylt på sin lägenhetsdörr. På dörrskylten skall det stå
både för och efternamn. Dörren = Stopp! Det är viktigt att knacka på dörren och invänta svar innan
man går in.
• Lägenheten
– Möblera rymligt och tydligt för att skapa trygghet. Möblera med egna saker som man känner igen
från innan demenssjukdomen debuterade. Kom ihåg minnessaker t.ex. tavlor av personer och annat
som den enskilde känner igen.
- En väggklocka som slår varje hel- och/eller halv timme kan hjälpa den enskilde att hålla reda på
tiden.
- Placera gärna en skylt med ”Här bor…” synligt i lägenheten för att förstärka känslan av att vara
”hemma” (se placeringskort i kök).
– Fotografier med kända ansikten och ställen/motiv förstärker den enskildes identitet. Ett bra
fotoalbum med kända motiv och personer är ytterligare en hjälp att förstärka identiteten.
– God belysning är nödvändigt. Undvik ljusrör.
• Sovrum
– Gardinerna i sovrummet skall kunna dras för helt, för att minska oönskade speglingseffekter kvällsoch
nattetid som kan leda till oro och förvirring.
– God belysning är nödvändigt, samt extra belysning vid sängen. Nattbelysning vid behov.
– Höj och sänkbar säng i det särskilda boendet bör inte vara obligatoriskt utan skall bedömas utifrån
den enskildes individuella behov.
– Sängkläderna och överkast bör ha en kontrastfärg mot väggen, så att sängen blir lätt att urskilja i
rummet.
• Badrum/toalett
– Det bör klart framgå att ”detta är dörren till toaletten”. Markera gärna med bokstäverna WC.
– Använd helst tvålstycke, ej flytande tvål då det kan vara svårt att veta vad det är och hur det skall
användas. Vita tvålstycken kan med fördels läggas på vasken i en färgad tvålkopp eller t.ex. en
wettexduk för att skapa kontrast mot den vita vasken
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

2004-11-17 5
- Handdukarna i tydlig färg (gärna röd, blå, grön eller gul) skall placeras så att de syns och är
tillgängliga efter det att man har tvättat sig.
– Endast ett fåtal saker får ligga framme. Ex tandborste, tandkräm, kam och tvål.
– Dörren ska kunna låsas, men kunna öppnas utifrån om någon skulle låsa sig inne.
- Tvåhandsgreppsblandare är att rekommendera, eftersom det är enklare att tolka hur de ska användas
än en engreppsblandare.
– Toalettpapperet skall synas och vara lättillgängligt.
– Det bör finnas en spolnings ”knopp” att dra för spolning efter toalettbesök. Markera gärna
”knoppen” med avvikande färg.
– Se till att det är varmt i badrummet.
- God belysning är nödvändigt.
Färgsättning
Undvik:
• mörka färger på väggar och skarpa övergångar mellan mörka och ljusa partier i golven
• blanka golv
• Stänkfärg eller marmorering
• Glasdörrar och glasväggar
Använd:
• kontrastfärger för att markera dörrar och handtag
• klara färger (rott, grönt, gult och blått).
• olika färger i bostadens olika rum för att underlätta orienteringen
• fondväggar för att öka rumsuppfattningen
Övrigt
• Musik med ca 60 slag per minut har en lugnande inverkan. Musik som går i snabbt tempo kan utlösa
oro och aggression.
• Personer som har drabbats av en demenssjukdom har behov av kontakt med andra människor men
behöver vara i en miljö som ger lagom mycket stimulans till hjärnan.
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

2004-11-17 6
• Personalen bör äta med de boende för att öka möjligheten för den enskilde att uppfatta
måltidssituationen. Den enskilde stimuleras till egen aktivitet genom att identifiera sig med andra
personer som också utför den aktivitet som skall utföras, t.ex. äter med kniv och gaffel, dricker ur
glaset och sitter i lugn och ro tills maten är uppäten.
• Reminiscensmetoden kan användas i vardagen för att väcka minnen hos den enskilde. Metoden kan
användas både i grupp och individuellt. Lika så kan den användas vid planerade aktiviteter eller
spontant i mötet.
Referenser
Almberg B & Jansson W (2003). Fånga stunden. Hur man bemöter och förhåller sig till personer med
demenshandikapp. Trelleborg: Berlings Skogs.
Bang Olsen R & Melin E (1999). Handbok i demens. Stockholm: Kommentus.
Brun C & Månsson I (2002). Man kommer inte ihåg det man vill. En bok om demens, hjälpmedel och
boende. Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm.
Ericsson I-K (1991). Känna sig som hemma. Värnamo: Fälts tryckeri.
Isacs L & Wallskär H (2004). Låt minnena leva – en handbok i Reminiscensmetoden. Stockholm: Gothia.
Wijk, H (2004). Att anpassa vård- och boendemiljöer för personer med demenssjukdom [Elektronisk].
Vårdalinstitutets Tematiska rum : Demens : Människa och miljö
Tillgänglig: www.vardalinsitutet.net, Tematiska rum.
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.