Med nr 4 Oktober 2010 - SFP

MEDBORGARBLADET 

GRUNDAT 1946 •••••••••••••••••••• NR 4 • OKTOBER 2010 

Sverige efter valet 

Den finlandssvenska 

väljaren 

Mat och hur vi äter 

Stefan Wallin | Östersjön | Valkampanj i Sverige | SPF

2 MED 5_09 

[ledare] Johan 

Johansson 

PartisEkrEtErarE 

Sveriges sak är vår 

Sveriges folk har sagt sitt. Det borgerliga regeringsalternativet fick förnyat förtroende och kan fortsätta 

regera, om än som minoritetsregering. Vem skulle ha vågat tro det ännu våren 2008, då det rödgröna 

alternativet ledde i opinionsmätningar med 20 procent över alliansen? Det socialdemokratiska folkhemmet 

har förpassats till historieböckerna. Valresultatet tyder på att samhällsutvecklingen hann i kapp 

och förbi den svenska socialdemokratin. 

Alliansens seger visar än en gång att trovärdig politik och trovärdiga politiker gör det möjligt 

att göra det som ibland verkar omöjligt. Valresultatet är också ett bevis för att man inte kan 

köpa framgång i ett politiskt val. De två partierna som hade de största kampanjbudgeterna, 

Socialdemokraterna (cirka 16 miljoner euro) och Centerpartiet (cirka 8 miljoner) var de som gjorde 

de sämsta valresultaten. Innehållet i politiken är och ska vara viktigare än skalet. 

Smolket i bägaren för Sveriges del stavas Sverigedemokraterna (SD). SD fick 20 platser i riksdagen 

och därmed är det ett faktum att främlingsfientligheten och rasismen har fått inte bara ett 

utan tjugo ansikten i Sveriges riksdag. 

Ännu i valets slutspurt vädjade de övriga partiernas ledare gemensamt till väljarna; ”Tycker man 

om Sverige skall man inte rösta på Sverigedemokraterna”. Budskapet gick inte hem i alla stugor. 

Närmare 340 000 svenskar gav trots vädjan sin röst till SD. 

Hur kan det vara möjligt i ett av världens mest upplysta samhällen? En bidragande 

orsak till SD:s framgång är att de övriga aktörerna i val kampanjen 

inte i tillräcklig stor utsträckning utmanade Sverigedemokraterna till debatt 

om framtidens stora samhälleliga frågor. Som pensionsbomben, arbetslösheten, 

den globala uppvärmningen och tredje världen. I de stora TVdebatterna 

stängdes SD ut eftersom de inte var ett riksdagsparti. Här 

gjordes en felbedömning. Hade SD:s kandidater tentats lika in gående 

som de övriga partierna skulle väljarna ha insett att SD saknar trovärdiga 

svar på de flesta relevanta frågor som kommer att behandlas i Sveriges 

riksdag de närmaste fyra åren. 

Väljarna vill ha politiker som kan presentera trovärdiga lösningar 

också på komplexa frågor. Också inom svensk politik gäller den gamla 

sanningen; det finns inga enkla svar på svåra frågor. 

Vi skall lära av misstaget man gjorde i Sverige då vi går till riksdagsval 

här hemma. Vi skall bjuda in de öviga partierna till debatt och 

diskussion om frågor som är viktiga för våra väljare. Väljarna har rätt 

att vet vad de olika partierna och kandidaterna tycker, innan valet. Som 

ansvarsbärande riksparti skall vi dessutom ha beredskap att diskutera allt 

från utrikespolitik till närheten till svensk dagvård på Drumsö. Samhället 

är för komplext för att vi skall kunna förlita oss på ensaksrörelser. 

Skön fortsättning på hösten!

medborgarbladet 

grundat 1943 

Spr åkrör för SvenSk a 

folkpartiet i finl and rp 

SimonSgatan 8 a , pb 430, 

00101 HelSingforS 

tfn (09) 693 070, 

fa x (09) 693 1968 

CHefredaktör 

Johan Johansson 

adreSSförändringar 

May Myrberg, 

(09) 6930 7245, 

may.myrberg@sfp.fi 

redaktion 

SFP/Viktor Grandell 

045 657 9659 

redaktion@sfp.fi 

layout 

Viktor Grandell 

tryCkeri 

UPC, Vasa 2010 

annonSförSäljning 

Oy Nordinfo Ab 

Lillviksvägen 6, 02360 Esbo 

(09) 888 60 18 

annonSmaterial 

annons@nordinfo.fi 

Utgivningsdatum 2010: 

Nr 5 17.12 (materialdag 3.12) 

pärmbild 

Alliansen vann valet 

(Foto: Viktor Grandell) 

(se sid. 10) 

MED På nätEt: 

www.sfp.fi/medborgarbladet 

Innehåll oktober 2010 

»DEn Politiska ElitEn talar oM att sPråklagEn 

garantErar svEnskans ställning i finlanD, MEDan DE 

fattar bEslut soM EroDErar svEnskans ställning» 

kiMMo grÖnlunD, siDan 18 

Det är en tröst 

att hösten är så vacker 

»alla ringEr åt Mig Då DEt kÖr ihoP sig och fÖrväntar 

sig att Jag ska skÖta allt» 

»Samarbetet i östersjöområdet är viktigt. vi måste 

utarbeta noggranna handlingsmodeller och regler» 

6 Östersjön 

10 Valet i Sverige och valet i Finland 

14 Framtidens moderata politiker 

16 Wallin om föräldraledighet 

18 Den finlandssvenska väljaren 

22 Närmat 

24 Kultur på äldreboendet 

26 Demokrati i skolan 

28 Nya Soc&kom 

32 Svenska pensionärsförbundet 

ailYn fariD, siDan 14 

Ulla taPaninEn, SiDan 6

[ordföranden] stEfan 

vi behöver mera språk! 

4 MED 4_10 

Wallin 

PartiorDfÖranDE 

Debatten om skolsvenskan har växlat in på ett nytt spår då också ledande politiker nu slirar från tidigare 

linjer. Det största missförståndet är det konstgjorda motsatsförhållandet mellan svenskan och ryskan. Redan 

nu är det fullt möjligt för kommuner i Östra Finland att under visa ryska parallellt med svenskan. Det är en 

arrangemangs och resursfråga. En fråga om vilja, alltså. 

Till bilden hör att intresset för andra främmande språk, såsom tyskan, dalat i vårt land. Detta är 

illa. Vi finländare borde kunna flera språk och ha en bred allmänbildning. 

SFP har alltid stött grundskolans allmänbildande roll. I den ingår också kunskaper i båda nationalspråken. 

Till det allmänbildande uppdragets väsen ingår också obligatoriska element. Så måste det 

vara. Världen utanför skolfönstret är inte frivillig utan synnerligen obligatorisk. Därför kan inte 

heller grundskolan vara det minsta möjliga moståndets lärovagga, designad som en slalombana. 

Från överraskande upplyst håll hävdas att frivillighet ökar motivationen att läsa ett ämne, 

exempelvis svenska i de finska skolorna. Så hävdades 2004 då det andra inhemska språket 

ströks som obligatorium i studentexamen. Det gick precis som SFP förut spådde: 

intresset har dalat radikalt. Antalet abiturienter som skriver svenska i sin studentexamen 

har halverats på åtta år. Intresset att läsa skolsvenskan har minskat som en 

följd. Detta leder till svårigheter i att klara språkprovet i högskolexamen, krav på uppluckrade 

behörighetskrav i offentliga tjänster och i förlängningen urholkad förmåga 

att ge service på bägge nationalsspråken. Allt hänger ihop. Ser inte alla det? 

Trots detta höjs nu också statsbärande röster för att ”på prov” kunna byta skolsvenskan 

mot skolryska i kommunerna vid östgränsen. Frågan vi bör ställs oss är såklart 

vilket syftet med experimentet är? Att återgå till dagsläget när experimentet är slut 

eller att göra det permanent med risk för att kedjereaktionen ovan blir verklighet? 

I riksdagsvalet kan det gott hända att vi får en diskussion om svenskans ställning i 

vårt land. Det är viktigt att partierna klart redovisar för sin syn på saken och att det uppstår 

en stark mobilisering för svenskan. 

Redan före valet skall ändå den nya, viktiga timfördelningen i grund skolan slås fast. 

SFP ger sitt stöd till timfördelningsarbetsgruppens förslag att tidigare lägga starten för 

svenskaundervisningen i finska skolor. Ju tidigare man får kontakt också med landets 

andra nationalspråk, desto bättre. Det gäller närpesbarnen och finskan på samma sätt 

som Tohmajärvibarnen och svenskan.

[kort] 

Carl Haglund 

blev liberalernas 

chefsförhandlare 

europaparlamentariker Carl 

Haglund (Sfp) har valts till 

den liberala gruppens chefsförhandlare 

för den europeiska 

unionens kommande finansieringsperiod. 

i praktiken handlar 

det om budgetramarna från 

och med 2014. de nuvarande 

ramarna från 2007 avslutas år 

2013. de kommande budgetramarnas 

omfattning uppskattas 

uppgå till cirka en biljon euro. 

- det här är en enastående 

möjlighet att påverka den 

europeiska unionens framtid. 

jag är hedrad över att ha 

fått detta förtroende och överväldigad 

av de möjligheter 

och utmaningar det medför. 

allt är öppet gällande nästa 

finansierings period; längden, 

prioriteringarna och de tillgängliga 

resurserna, konstaterar 

Haglund. 

ulrika forss blev 

kretsordförande i 

österbotten 

ulrika forss har blivit vald till 

ny kretsordförande för Svensk 

ungdom i österbotten och efterträder 

härmed runa ismark. 

forss, politices kandidat, är 

22 år gammal och hemma från 

oravais. under det följande året 

vill forss bland annat lyfta upp 

problematiken kring ungdomssysselsättningen 

och även skapa 

diskussion bland de unga i 

frågan. 

gräsbecks insatser för Su minnesvärda 

Svante gräsbeck (f. 16.10.1958) 

avled efter en kronisk sjukdom 

den 30.7.2010. Svante blev student 

från lönnbeckska gymnasiet 

i Helsingfors 1978 och studerade 

därefter juridik vid Helsingors 

universitet. 

redan under sina skolår var 

han politiskt aktiv inom finlandssvenska 

organisationer och var 

politiskt Sfp-orienterad. Han var 

ordförande för finlands Svenska 

Skolungdomsförbund 1978- 

1980, chefredaktör för elevbladet 

1979-1981, och var också 

med om att författa boken ”fSS, 

en skola för samhället”, som utkom 

1987. 

inom Svensk ungdom hann 

Svante gräsbeck fungera som 

lokalavdelningsordförande i 

esbo åren 1979-1981 och som 

chefredaktör för Svensk framtid 

1983-1984. 

förutom detta var han biträdande 

sekreterare vid 

Helsingfors universitets Studentkår 

1981-1983 och president 

för nordiska Centerungdomens 

förbund 1986- 

1988. tyvärr insjuknade Svante 

gräsbeck endast ca 28 år gammal 

i en kronisk sjukdom, som 

ledde till invalidpension. i slutet 

av juli avled han plötsligt vid 51 

års ålder. 

justitieministeriet gav Sfp rena papper. 

justitiemeinisteriets granskning inga olägenheter skulle fram- 

av partiernas medels användning komma i samband med gransk- 

för år 2008 fö ranleder inga åtningen. Sfp har en lång tradigärder 

för Svenska folkpartiet. tion av att sköta sin ekonomi 

revisionsbyrån kpmg oy enligt angivna föreskrifter och 

ab har granskat partiernas bok- det kommer vi även att fortsätslut, 

revision och användningen ta med. för våra väljare är det 

av parti- och kommunikations- i dessa tider viktig konsumentstödet. 

för Sfp:s del innehåller upplysning att få besked om 

granskningsberättelsenen inga att Sfp:s ekonomi sköts på ett 

anmärkningar från justitiemi- adekvat sätt. för att återskapa 

nisteriets sida. Sfp:s partisekre- väljarnas förtroende för partierterare 

johan johansson är nöjd na och politiken är det viktigt att 

med resultatet: 

detta sköts trovärdigt och sak- 

– I för stället mig för var att det skicka väntat julkort att stöder kunnigt, vi avslutar detta år johansson. 

UNICEF 

good enough av 

gummesson 

Svenska kvinnoförbundet inbjuder 

till föreläsningen good 

enough av elizabeth gummesson, 

professionell coach, i 

åbo fredagen den 12 november 

klockan 18.30 i åbo akademi, 

stora auditoriet i aSahuset, 

fänriksgatan 3 

elizabeth gummesson är 

en av Sveriges mest anlitade 

föreläsare. Hennes egen perfektionism 

höll på att kosta 

henne livet, nu lever hon sin 

dröm och hjälper andra att 

göra detsamma. Hon är full av 

energi och talar med mycket 

humor och träffsäkerhet, ger 

insikter och vidgade tankesätt 

i föreläsningen good enough. 

anmäl dig till 

agneta@kvinnoforbundet.fi, 

045-657 9789 

äldre artiklar 

finns på adressen 

www.sfp.fi 

MED 4_10 5

6 MED 4_10 

Är Östersjön i säkerhet? 

tExt och bilD: viktor granDEll 

östersjön och finska viken 

spelar viktiga strategiska roller 

för de angränsande länderna. 

men hotbilderna har för ändrats: 

från säkerhets politiska till 

miljömässiga.

Det säkerhetspolitiska läget kring 

Öster sjön är mer stabilt än någonsin, 

säger Jan-Erik Enestam, direktör för 

Nordiska rådet. 

Men Östersjön fortsätter att vara 

ett strategiskt viktigt område. Över 80 

procent av vår handel går över Östersjön 

och trafiken kommer att fördubblas till 

år 2030, visar prognoser. Det är naturligtvis 

inte den enda orsaken till att det är av 

största vikt att Östersjön hålls säker, ren 

och öppen. I slutet av september ordnades 

seminariet “Vem behäskar Östersjön?” på 

Hanaholmen för att diskutera kring hur 

Östersjön ska bevaras. 

En del svenskar och finländare 

har uppfattat den ryska gasledningen 

som ett hot för Östersjöns och Finska 

vikens säkerhet. Det är fel, säger Fyodor 

Lukyanov, chefredaktör för tidskriften 

Russia in Global Affairs. 

– Rädslan för säkerhetsproblem beror 

till stor del på ärvda rädslor och fobier. 

Det är logiskt att misstänka Ryssland, 

men landet har blivit mycket merkantilt. 

Gasröret är helt enkelt till för att 

utvidga den europeiska gasmarknaden 

och för att få ett alternativ till 

ledningarna i Ukraina och Vitryssland, 

säger Lukyanov. 

– Relationerna till Europa håller på 

att utvecklas från strategiska till socialekonomiska. 

Det har skett en stor förändring 

i rysk utrikespolitik: både USA 

och Ryssland fokuserar nu på Asien. 

Asiens roll är snart samma som 

Europas under 1900talet, vilket är oroande. 

Speciellt med tanke på förutsättningarna: 

relationerna mellan flera stora 

länder i Asien är redan ansträngda, säger 

Lukyanov. 

– Allt har förändrats. Det finns 

inga säkerhetsproblem i Östersjön eller 

Finska viken men föreställningarna 

finns kvar. Det kalla kriget var en tung 

period, men nu är det svårare att säga 

vem som är motståndarna och vem som 

är de allierade. Samtidigt tror jag inte att 

Östersjöområdet under några omständigheter 

kan bli föremål för säkerhets 

oM ÖstErsJÖns historia 

1560 

året då gustav vasa dog. Svenska riket dominerade 

östersjön tillsammans med danmark 

och polen. Hanseförbundets grepp om östersjön 

var förlorat. 

1690-talEt 

den svenska stormaktstiden är på väg att ta 

slut. riga är regionens största stad, Stockholm 

har blivit det svenska rikets verkliga huvudstad. 

under ”den lilla istiden” avled så mycket som en 

tredjedel av områdets invånare. 

bÖrJan av 1700-talEt 

S:t petersburg grundas 1703 av tsaren peter den 

store, vilket förändrar den säkerhets politiska 

dynamiken i området. ryssland expanderar västerut, 

Sverige förlorar sitt grepp om östersjön. 

1772 

augustin ehrensvärd avlider. S:t petersburg har 

blivit nordeuropas största metropol. 

1809 

ryssland utökar sin säkerhetszon med finland. 

1815 

Hälften av östersjön lyder under ryskt 

kommando. finland och de baltiska länderna 

bildar rysslands gränser. regionen är mitt i 

en historiskt sett lång fredsperiod, vilket har en 

stabiliserande inverkan på östersjöområdet. 

1943-1944 

en korridor av nya stater: finland, de baltiska 

länderna, polen, tjeckoslovakien och ungern. 

av dem undvek bara finland en ockupation 

under det andra världskriget. frågan om leningrads 

säkerhet ledde till vinterkriget. tyskland 

prioriterar greppet om östersjön för att säkra 

leveranserna av svenskt järnmalm. 

1955-1990 

det kalla krigets europa. Sovjetunionen är 

både ett hot och ett löfte. välfärden byggs upp 

under natos paraply. 

2010 

atlantpakten. östersjön är ”natos innanhav”, 

trots att varken Sverige eller finland är 

medlemmar. 

rutans text är ett sammandrag av professor Henrik 

meinanders föredrag under seminariet ”vem behärskar 

östersjön?” 

politiska konflikter. Men den ömsesidiga 

misstänksamheten är förståelig, för historian 

är svår att komma över. 

Lukyanov tror att Ryssland har problem 

med att komma över sin egen 

historia, men att en förändring är på väg. 

– Jag ser en efterfrågan på att hitta 

någonting nytt, en grund för en ny rysk 

identitet. Det är en naturlig och en mycket 

positiv förändring. 

Ekonomi, samhälle, miljö? 

Rysslands förändrade inställning till Europa 

betyder ändå inte att säkerhetsproblemen 

kring Östersjön inte längre existerar. 

De är bara av en annan art, enligt 

Lukyanov. 

– Den ekonomiska utvecklingen är ett 

problem. Många östersjöländer drabbades 

hårt. Det ledde till exempel till stora 

manifestationer mot det ryska styret 

i Kaliningradområdet, som jämför sig 

med Europa i stället för med resten av 

Ryssland. 

Ett annat säkerhetsproblem är, enligt 

Lukyanov, förändringar inom samhälleliga 

stämningar. 

– Folk verkar bli skrämda av globaliseringens 

transparens samt av andra kulturer 

och religioner. De högerextrema är på 

uppgång. Det är någonting länderna kring 

Östersjön måste bekämpa tillsammans. 

Ryska militära satsningar är ingenting 

som Lukyanov lägger vikt vid. 

– Det är ett sätt att försöka kompensera 

för kollapsen på 90talet. Då upphörde 

den ryska militären nästan att existera. 

Nu försöker staten återupprätta ett visst 

försvar. Och med tanke på den globala situationen 

är det inte så konstigt. 

Peter den store försökte öppna dörren 

till Europa via Norden. Den vägen lever 

kvar i dag i ryssarnas medvetanden, säger 

Lukyanov, trots vissa komplikationer 

med de baltiska länderna. 

– En enad Östersjöregion är viktig för 

Ryssland. Problemen nu handlar om så 

kallad soft security: ekonomisk utveckling, 

ekonomisk balans, den sociala situationen 

och migrationen – problem som 

MED 4_10 7

knappast kan lösas på det traditionella 

sättet, med militär och flotta. 

Också Lukyanov tar upp miljöhotet 

som ett problem. 

– Men i Ryssland pratas det mindre 

om det hotet, medan miljödiskussionen 

är exceptionellt stark i Norden. Men 

miljö tänkandet är på väg till Ryssland 

också, delvis för att man börjar känna vad 

miljöförändringarna innebär. Sommaren 

i Moskva var förfärlig, med temperaturer 

på över 40 grader. 

Lukyanov förutspår ändå inte en 

direkt övergång till miljövänlighet i 

Ryssland, trots att energisnålheten som 

begrepp har börjat locka ryska beslutsfattare. 

Inte av idéella skäl, utan på grund 

av konkurrens fördelarna en låg energiförbrukning 

medför. 

satsa på säkerhetskulturen 

Det största säkerhetshotet i Finska viken 

just nu är en kollision mellan en tanker 

och ett passagerarfartyg. Det säger Ulla 

Tapaninen, professor vid Sjöfartsbranschens 

utbildnings och forskningscentral, 

Åbo Universitet. 

– Risken är för hög. Farlederna är 

grunda, steniga och smala. Dessutom är 

de täckta av is om vintrarna. 

Trafikmängden i Finska viken är inte 

så stor mätt i ton, men mätt i antal fartyg 

är området flitigt trafikerat. År 2008 

gjordes 46 000 hamnbesök. En oljetanker 

passerar Helsingfors nästan varje timme. 

Konsekvenserna av en oljeolycka beror 

på förhållandena. Sker olyckan på sommaren 

eller på vintern? Nära stranden eller 

längre ut? Hur mycket blåser det och 

vart driver oljan? 

– I värsta fall sker olyckan under en 

storm nära strand, säger Tapaninen. 

Finska viken är ett känsligt hav, medeldjupet 

är inte mer än kring 30 meter. 

– Man har redan fått mycket till stånd 

för att göra Finska viken säkrare: vi har 

trafikstyrningssystem som antagligen redan 

har förhindrat katastrofer och våra 

lotsar. Trafikstyrningen har också blivit 

strängare. 

8 MED 4_10 

”Obalans i den 

ekonomiska 

utvecklingen, 

miljöskador 

samt sociala 

och kulturella 

motsättningar 

är de direkta 

hoten just nu” 

Enligt Tapaninen är en inarbetad säkerhetskultur 

viktig för att undvika 

olyckor. 

– Det bekräftas bland annat av oljekatastrofen 

i Mexikanska golfen. 

Samarbetet i Östersjöområdet är också 

viktigt, vi måste utarbeta noggranna 

handlingsmodeller och regler. Vi samarbetar 

redan, men utvecklingen kunde 

vara snabbare: fartygen måste ha dubbelbotten 

men vi har inte ännu fått igenom 

en regel om en dubbelförstärkt för. Vi ska 

också samarbeta för en bättre säkerhetskultur 

ombord – rederierna måste ha råd 

med sådana årgärder, för ingen har råd 

med alternativet. 

ingenting är omöjligt 

Amiral Juhani Kaskeala, tidigare kommendör 

för försvarsmakten, har arbetat 

för Östersjön och Finska viken som medborgaraktivist 

i 20 år. 

– Jag är en kalla krigets veteran och 

har starka minnen från när järnridån låg 

mitt i Finska viken. Nu är det militära 

spänningsläget lugnare men Östersjöns 

tillstånd desto sämre. Övergödningen, 

föroreningarna och hotet om en oljekatastrof 

är lyckligtvis problem som vi kan 

ta tag i. 

Kaskeala är aktiv inom John 

Nurminens stiftelse, som framgångsrikt 

arbetar för en renare Östersjö. 

Kaskeala tackar ett gränsöverskridande 

arbete för gramgångarna hittills: inte 

bara östersjöländernas gränser utan också 

gränserna mellan offentliga och privata 

aktörer. 

– Vi kan till exempel vara stolta över 

arbetet för reningsverket i S:t Petersburg. 

Tidigare har staden stått för en tredjedel 

av fosforutsläppen i Östersjön. I år är stadens 

fosforutsläpp en bråkdel av det tidigare 

– 95% av utsläppsvattnet renas. 

Kaskealas och John Nurminens stiftelses 

nästa mål är att göra tankertrafiken 

säkrare. En navigationstjänst vid namn 

ENSI ska installeras på alla tankerfartyg 

i Finska viken innan år 2013, enligt målsättningen.

– 30 000 ton olja skulle täcka hela 

Finska viken. Den grekiska tankern som 

gick på grund här hade mer än så ombord. 

Exxon Valdez orsakade ett utsläpp på 

40 000 ton och kostnader på 3 miljarder 

euro. En oljekatastrof i området är att 

betrakta som en kärnkraftskatastrof: det 

får helt enkelt inte hända! 

Enligt Kaskeala är arbetet med den 

nya navigationstjänsten på god väg. 

– Vi stöter inte på motstånd. Systemet 

kan sedan föras över till andra fartyg och 

till andra områden. 

Arbetet sker, säger Kaskela, enligt 

devisen “Ingenting är omöjligt – inte ens 

att återuppliva Östersjön” 

”Det händer en massa” 

JanErik Enestam målar upp ett framtida 

skräckscenario: Östersjön är ett gränsområde 

mellan ett splittrat EU samt ett 

allt starkare Ryssland, som hänsynslöst 

utnyttjar området för sin energi handel. 

– En kall fred råder, miljöfrågorna är 

nedprioriterade och det finns inte för måga 

att finna gemensamma svar på energifrågan. 

medeltemperaturen är högre, stormar och 

översvämningar är legio. 

Ovanstående beskrivning är en dystopi 

som främst tjänar som en väckarklocka 

– det är viktigt att ta till kraftåtgärder nu 

för att inte behöva uppleva den. 

Men finns den politiska handlingskraften? 

– Det händer trots allt en massa, trots 

att resultaten låter vänta på sig. EU:s 

Östersjöstrategi kan få saker att förändras 

snabbare. Det kräver handling och vi 

ligger efter i tidtabellen så det gäller att 

pressa på, säger Enestam. 

Det råder inte heller brist på aktörer 

som arbetar för Östersjön: Enestam kan 

räkna upp ett tiotal. 

Men det börjar vara bråttom, som sagt. 

Östersjön är redan ett av världens mest 

förorenade hav och ett av de mest hotade 

ekosystemen: en del av havsbotten 

stor som Danmark betraktas som död. 85 

miljoner invånare kring området kräver 

handling. 

”En enad Östersjöregion är viktig 

för Ryssland. De aktuella problemen 

löses inte på traditionell väg” fJoDor lukYanov 

”Risken för olyckor är för hög. 

Farlederna är grunda, steniga, smala 

och istäckta om vintrarna” ulla taPaniEn 

MED 4_10 9

10 MED 4_10 

Val i Sverige - vad betyder 

det för oss i Finland? 

Att det borgerliga blocket kom vidare 

är värt att notera. De sittande regeringspartierna 

brukar bestraffas, säger Jan 

Sundberg, professor vid Helsingfors 

universitet. 

– Socialdemokraterna och resten av 

deras block blev tvungna att kompromissa 

kring sitt valmanifest. Det fungerade 

dåligt. 

Traditionellt har Socialdemokraterna 

vunnit på att det går bra för företagen. 

Då går det också bra för arbetarna. Men 

den kopplingen kom inte fram i årets valkampanjer. 

– Socialdemokraterna är också dåliga 

på slutspurten. I förra valet landade de på 

kring 35 procent av rösterna. I år på 30 

procent. Det är en katastrof för S som det 

traditionellt stora, statsbärande partiet. 

En del av orsaken till den socialdemokratiska 

förlusten är att det borgerliga 

blocket och de gröna fiskar i socialdemokraternas 

vatten: den stora och 

mång facetterade medelklassen. 

– Därför borde socialdemokraterna 

inte tala om saker som att höja fastighetsskatten. 

Sådant drabbar potentiella 

Sväljare: många av dem kör Volvo och 

bor i villa men betraktar sig inte som 

rika. 

En annan miss var att köra så hårt på 

den sociala välfärden. 

– Ingen misstänker att S inte klarar 

av sådant. Men Moderaterna är bättre 

på ekonomiska frågor – och har bevis 

på det, efter den senaste ekonomiska

krisen. Regeringspartierna vann trovärdighet, 

särkilt som de kunde samsas under 

regerings perioden. 

De rödgröna kom inte med någonting 

med tyngd som kunde uppväga. 

Det innebar att de stora grupperna som 

vanligtvis röstar på social demokraterna 

– som den traditionella arbetarklassen 

och stora invandrargrupper – inte kunde 

mobiliseras i en tillräckligt hög grad. 

Resultatet av det känner vi till: 

Socialdemokraterna förlorade valet. 

vi kan inte dra några slutsatser om det 

finländska riksdagsvalet på basis av valet 

i Sverige, säger professor jan Sundberg 

vid Helsingfors universitet. men likheterna 

finns där. 

bättre lön lockar 

Det borgerliga blocket har klart dragits 

mot mitten, säger Sundberg. 

– På 1980talet försökte Moderaterna 

montera ned välfärdssamhället, vilket 

slog tillbaka på dem. Nu har de varit 

återhållsamma. De har närmat sig socialdemokraterna, 

men hållit fast vid den 

ekonomiska utvecklingen. Och så fick de 

Centern med på kärnkraften. 

Socialdemokraternas nedgång är inget 

enskilt fenomen, säger Sundberg. 

– De statligt anställda minskar i antal 

och kommunerna utlokaliserar mycket av 

sin personal och bolagiserar tjänster. En 

mängd arbetsplatser försvinner till den 

privata sektorn, precis som i Finland. 

Det betyder att stora grupper väljare 

som tidigare har varit anhängare av vänsterblockets 

partier söker sig mot lockbeten 

som är kopplade till ekonomisk utveckling 

och lägre skatter. 

Kvinnor utgör en stor sådan grupp: 

80 procent av de kommunalt anställda 

MED 4_10 11

i Sverige har traditionellt varit kvinnor. 

Flertalet av dem lågavlönade och i stor 

utsträckning trogna socialdemokratiska 

väljare. 

Mycket hinner hända 

Sverigedemokraternas uppgång kom inte 

som någon överraskning för Sundberg. 

De har klarat sig i kommunala val tidigare, 

nu kom de med fart. När de etablerade 

partierna samlas kring den politiska mitten 

öppnar det utrymme i kanterna. 

– Till skillnad från i Danmark, till exempel, 

där de etablerade partierna har 

anammat en del av Dansk Folkepartiets 

12 MED 4_10 

politik, tog de stora partierna en avvisande 

hållning till Sverigedemokraterna 

i Sverige. Det gav dem en nisch, de kunde 

samla samhällets missnöjda med raka, 

enkla budskap. 

Sverigedemokraternas väljare är inte 

nödvändigtvis rasister, utan miss nöjda 

väljare som hoppat från andra partier på 

båda sidorna av blockgränserna, säger 

Sundberg. 

– Den mediala uppmärksamheten har 

också hjälpt till. Trots att den var negativ. 

Kan Sverigedemokraterna jämföras med 

våra Sannfinländare? 

– Sådana här partier är inte heller något 

isolerat fenomen. De har liknande 

tankegångar och retorik, men anpassat 

till hemlandet. Sannfinländarna är en 

fortsättning på Landsbygdspartiet. De är 

inte något rasistiskt parti, jämfört med 

Sverigedemokraternas bakgrund. Men 

SD tar röster också från vänsterblocket. 

Här har vi ingen blockpolitik och det 

är svårare att se skillnad mellan partierna 

och partiprogrammen i Finland. Där 

kan Timo Soini komma in och föra fram 

sitt budskap. Men utgångspunkterna är 

så olika att vi inte ska dra några växlar på

Sverigedemokraternas framgångar. 

Sannfinländarnas chanser som missnöjesparti 

ökar tack vare valfinansieringshärvan, 

bland annat, tror Sundberg. 

Också i övrigt är det svårt att dra paraleller 

mellan det svenska valet och vårt 

kommande riksdagsval. 

– Sdp har liknande problem som vänsterblocket 

i Sverige. Men här finns inga 

block och inga allierade gröna, tvärtom 

sitter De gröna i en högerregering här. 

Vi har inte heller sett slutet på 

Centerns problem än, säger Sundberg. 

– Drevet efter dem verkar fortgå 

även om föremålen växlar. De får tufft 

att klara sig. Vilket öppnar en chans för 

Sannfinländarna, som kan bidra med att 

motverka ett lågt valdeltagande. Och det 

är illa för oss svenskspråkiga. Grundlagen 

kan de inte ändra på, men nog attityderna, 

skolspråken med mera. Svenska 

språkets ställning är en av de frågor 

Sannfinländarna rider på. 

Vårt riksdagsval går av stapeln i april. 

Det är inte så långt dit, men mycket hinner 

hända. 

– En stor del av valet handlar om 

Centerns trovärdighet. Men om någon 

blir dömd för oegentligheter kan det å 

andra sidan ge sympatier: se till exempel 

på Juhantalo och Jäätteenmäki. Frågan 

är hur snabbt processen kan gå, säger 

Sundberg. 

atrikelns bilder är tagna i Stockholm strax 

innan valet i Sverige gick av stapeln. från sida 

tio till sida 13 föreställer bilderna valmaterial 

eller representanter för partierna: folk partiet, 

vänstern, folkpartiet, feministiskt initiativ, 

moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, 

Socialdemokraterna och folk rörelsen 

nej till eu 

MED 4_10 13

En morgon i augusti, strax efter nio, 

stiger SU:s tvåmannadelegation in på 

Moderata Ungdomsförbundets (MUF) 

kampanjkansli i Vasastan i centrala 

Stockholm. 

Välkomna, stig på, säger Ailyn Farid 

glatt. Ailyn är Stockholms distrikts ombudsman 

och hon tar emot oss med 

öppna armar. Efter en stund ser hon dock 

lite frågande ut. Vi blir tvungna att påminna 

henne om att vi är från Svensk 

Ungdom i Finland och ska tillbringa ett 

par dagar för att delta i deras kampanj. 

Precis som vi kommit överens om. Trots 

att vårt besök tillfälligt fallit bort ur 

den sprängfyllda kalendern är vi genast 

inkluderade igen. 

Vi kastas direkt in i kampanjens 

morgon rusning i ungdomspartiets tillfälliga 

högborg. Lokalen vi befinner oss 

i hyrs i andra hand enkom för kampanjen. 

Ailyn guidar oss runt i lokaliteterna 

bland skrivbord, soffor och kampanjmaterial. 

Hennes telefon ringer med jämna 

mellanrum och stressnivån stiger. 

Det är alltid så här på morgonen. 

Alla ringer åt mig då det kör ihop sig och 

förväntar sig att jag ska sköta allt, säger 

Ailyn stressat. 

Lokalen är modernt och luftigt inredd. 

Soffor, kanslier och material. Allt om 

vartannat. Hon visar oss en stor anslagstavla 

full med gula tippex klisterlappar 

med namn och siffror. 

14 MED 4_10 

Framtidens moderata 

politiker gör kampanj 

i dag vet vi att alliansen vann riksdagsvalet och skrev historia i svensk politik. när vi 

besökte moderata ungdomsförbundet i Stockholm var det bara 14 dagar kvar till valet. 

två veckor före valdagen var utgången allt annat än klar. råddigt - men stark gemenskap 

kombinerad med mycket vilja karaktäriserar den då rådande stämningen. 

tExt och bilD: kEnnEth stagnäs 

Det är ett poängsystem för alla aktiva 

medlemmar. Olika typ av kampanj ger 

olika poäng. Sedan belönas de som uppnår 

höga poäng. 

fullspäckat program 

Moderaternas Ungdomsförbund i Stockholm 

verkar göra ett väldigt gott arbete. 

Deras dag är vanligtvis uppdelad i tre 

pass: morgonkampanj, eftermiddagskampanj 

och kvällskampanj. Ibland görs 

dessutom nattkampanj därtill. 

Morgonkampanjen är effektiv: folk 

ska till arbetet, speciellt i en storstad som 

Stockholm. På eftermiddagar satsar man 

främst på besök i skolor. Elevkårer eller 

lärare arrangerar dagar då alla partier 

bjuds in till paneldebatt. Det är en viktig 

investering för att få de unga intresserade 

av politik redan i tidig ålder. Ailyn berättar 

att det dock blivit ett problem sedan 

Sverigedemokraternas kraftiga tillväxt. 

De vill, liksom de andra partierna, in i 

skolorna men de flesta lärare säger nej. 

Detta resulterar ibland i att inga partier 

överhuvudtaget slipper in. 

Många frivilliga 

Allt mer folk börjar droppa in på kansliet 

i Vasastan. Det är studerande och elever 

som har tid över och gärna vill hjälpa till. 

För frivilliga finns det gott om. 

Jag skulle inte alls vilja vara i skolan 

nu när det är så bråttom med kampan 

jen, säger Jennifer Brown, som varit aktiv 

i MUF ungefär ett år. 

Hon är bara en av många som 

engagerar sig. En stor del av kampanjen 

möjliggörs enbart tack vare frivilligarbetet. 

De som koordinerar kampanjen 

ringer ofta upp frivilliga med kort varsel 

och ber dem göra punktinsatser där det 

behövs. Man märker också en stark samhörighet 

och vikänsla bland gänget. Det 

till trots noterar jag att många träffas första 

gången. 

Nu får ni åka med på kampanj, säger 

Ailyn till oss och sätter varsin tshirt 

i våra händer. Det ser bättre ut om ni alla 

är lika, fortsätter hon. 

Kragskjortan får åka av, på med 

tshirten. Vi hoppar in i en ny Volvo V50 

med moderaternas reklam. 

Vi har tre bilar till vårt förfogande 

i Stockholms distrikt. Två personbilar 

och en stor paketbil, berättar Alexander 

Abenius. 

Han är kampanjombud i Stockholms 

distrikt tillsammans med Clara Enocson. 

De är valarbetare och anställda i ungefär 

ett halvt år. 

Vi planerar det praktiska i kampanjen 

och är så gott som varje dag ute på fältet. 

Jobbdagarna sträcker sig minst ett 

varv runt klockan och Alexander intygar 

att privatlivet blir lidande. 

Skulle jag inte ha varit anställd skulle 

jag ändå ha gjort nästan lika mycket.

Därför känns det väldigt bra att jag fick 

den här tjänsten. 

Väl framme vid Nacka gymnasium 

där dagens paneldebatt ska köras stöter 

kampanjgruppen på motgång. Fel datum, 

meddelar damen vid informations disken. 

Paneldebatten är imorgon. 

Men kampanjhungern finns kvar och 

Stockholms distrikt är stort. En timme 

senare är vi på ett annat gymnasium 

och kampanjen är i full gång. På 

Lantbruksgymnsiet i Haninge finns alla 

partier utom Miljöpartiet representerade 

och paneldebatten är i full gång. På 

traktor släpet i hästmanegen: kandidater 

som aspirerar på kommunfullmäktigemandat 

slår verbalt ner varandras 

argument. 

I Sverige är det nämligen inte bara 

riksdagsval. Samtidigt hålls landstingsval 

och kommunalval. Därför är det glesare 

mellan valen i Sverige. Kanske det bidrar 

till landets höga röstningsprocent? 

Dörrknackning populärt 

På kvällskampanjen träffas inbitna moderater 

och MUF:are i Gubbängen utanför 

Stockholm. Det är en av de sista tunnelbanehållplatserna 

på gröna linjen och 

inte en av moderaternas klassiska väljarområden. 

Fredrik Reinfeldt ska hålla tal och det 

hela direktsänds i en av de statliga radiostationerna. 

Den här gången används 

något av ett standardtal. Det är peppande 

för aktivisterna och stärker vikänslan. 

ailyn farid poserar framför 

ett av moderaternas fordon. 

Vilket behövs inför resten av kvällen. 

Klockan börjar redan närma sig åtta och 

”superknacket” ska snart inledas. 

Superknacket är den största dörrknackningskampanjen. 

Dörrknackning 

är nämligen en kampanjform som växt 

sig stor i Sverige under det här valet. 

Hundratusentals besök beräknas bli gjorda 

av aktivisterna under hela kampanjen. 

Aktivisterna försvinner in i sina blå 

bussar som är målade med moderaternas 

budskap och logo. Den här kvällen är 

dessutom speciell eftersom statsministern 

själv deltar. Man kan tänka sig reaktionerna 

när självaste statsministern står för 

dörren och säger något i stil med ”Hej, 

jag heter Fredrik Reinfeldt, får jag berätta 

lite om vår kampanj?”. 

MED 4_10 15

16 MED 4_10 

”vi har ännu mycket att lära” 

tExt och foto: viktor granDEll 

jämställdhetsminister Stefan Wallin hoppas på 

att en föreliggande reform ska locka fäder att 

utnyttja familjeledigheten i högre grad än nu. 

ännu väljer bara en fjärdedel av papporna att 

vara lediga utöver pappaledigheten, som tre fjärdedelar 

av fäderna utnyttjar.

– Det är viktigt att motivera fäder att 

hålla föräldraledigt, sade kultur idrotts 

och jämställdhetsminister Stefan Wallin 

under social och hälso organisationen Väestöliittos 

familjepolitiska seminarium . 

Fädernas föräldraledighet förlängdes 

under årets början från fyra till sex 

veckor. Dessutom har papporna tre veckor 

pappaledighet till sitt förfogande. 

Sammanlagt kan en nybliven far stanna 

hemma nio veckor med sitt barn. 

– Om man jämför situationen i 

Finland med andra länder, främst de i 

Central och Norra Europa, har vi lyckats 

med att pussla ihop arbete och familj. 

Nativiteten i Finland är hög, liksom kvinnornas 

sysselsättningsgrad. En finländsk 

kvinna behöver inte välja mellan att skaffa 

barn eller att arbeta, sade Wallin. 

– Men i jämförelse med de övriga 

nordiska länderna har vi ännu mycket att 

lära. Hos oss är det fortfarande främst 

kvinnorna som utnyttjar föräldraledigheten. 

Som det är nu använder bara en fjärdedel 

av papporna sin familjeledighet 

trots att andelen föräldralediga pappor 

glädjande nog har ökat. 

Just nu håller en arbetsgrupp på att 

fundera ut en reform av föräldraledigheten. 

Resultatet av arbetsgruppens arbete 

ska vara klart innan årsskiftet. 

– Arbetsgruppen funderar bland annat 

på hur föräldraledigheten kunde göras 

mer jämlik mellan mödrar och fädrar, 

sade Wallin. 

– Jag hoppas på att arbetsgruppen vågar 

ta till djärva grepp. 

Förutom jämställdhetsfrågan kommer 

gruppen också att arbeta med ett förslag 

till en förenkling av föräldraskapsledighetssystemet, 

då ett antal reformer har 

gjort föräldraledigheten ganska svår att 

greppa. 

– Det är möjligt att föräldraledighetssystemets 

komplicerade natur förhindrar 

föräldrar att utnyttja sina rättigheter, sade 

Wallin. 

PaPPalEDighEt 

en nybliven pappa har rätt till pappaledigt 

med faderskapspenning i 1-18 vardagar 

medan barnets mamma är moderskaps- 

eller föräldraledig. 

pappaledigheten kan delas upp i högst 4 

etapper. även adoptivpappor har rätt till 

pappaledigt med faderskapspenning. 

fÖrälDraPEnning 

både barnets mamma och pappa har 

rätt till föräldraledigt med föräldrapenning. 

föräldrarna ska komma överens om 

hur de fördelar föräldrapenningsperioden 

sinsemellan. båda kan få föräldrapenning 

i två olika etapper, men en etapp får inte 

vara kortare än 12 vardagar. 

PaPPaMånaDEn 

en nybliven far kan få en pappamånad 

utöver den vanliga pappaledigheten. 

då ska pappan i stället för barnets 

mamma använda åtminstone de 12 sista 

vardagarna av föräldrapenningsperioden 

och kombinera dessa dagar med 1-12 

vardagar bonusledigt, totalt 24 vardagar. i 

familjer som år 2010 inleder en ny föräldradagpenningsperiod, 

som vanligen börjar 

med mammaledighet och moderskapspenning, 

kan pappamånaden vara upp 

till 36 dagar i och med att bonusledigheten 

förlängs till 24 vardagar. dessa pappamånader 

infaller tidigast hösten 2010. 

ur svEnska kvinnofÖrbunDEts 

faMilJEPolitiska PrograM: 

• föräldraledighetssystemet bör reformeras 

och göras mer flexibelt. 

• föräldraledigheten skall vara 18 månader 

lång där 6 månader tillfaller mamman, 

6 månader pappan och de resterande 

6 månaderna kan fördelas fritt mellan 

föräldrarna. en ensamförsörjare skall ha rätt 

till lika lång föräldraledighet. 

• i arbetet med att förnya föräldraledighetssystemet 

skall finansieringen också tas 

i beaktande så att den är på bredare basis 

och mera rättvist fördelad än vad den är i 

dag. exempelvis kan finansieringen ske antingen 

av alla arbetsgivare eller via folkpensionsanstalten. 

hellre incentiv än tvång 

Wallin understryker att staten inte försöker 

tvinga fäder att stanna hemma 

med sina barn. Åtgärderna är menade att 

skapa incentiv. 

– Nordiska erfarenheter har klart och 

tydligt visat att föräldraskapsledighetsandelar 

som är öronmärkta för fäder behövs. 

Det är en tydlig signal till papporna: vi visar 

att pappans och barnets gemensamma 

tid är viktig och att just de erbjuds den 

tiden. 

Forskning visar också att en flexibel 

tidtabell för ledigheten och en höjning 

av ersättningsnivån gör att barnets fader 

hellre utnyttjar sin föräldraledighet. 

Men alla arbetsplatser förhåller sig 

inte enbart positivt till pappor som håller 

familjeledigt. Fäder som håller föräldra 

och vårdledigt har i synnerhet råkat 

ut för problem, medan pappaledigheten 

anses vara mer självklar. 

– Det visar att vi ännu måste arbeta 

med attityderna, sade Wallin. 

– Det finns också mödrar som har 

problem med att hålla familjeledighet, 

trots att arbetsplatserna har varit vana 

med förfarandet i årtionden. 

barnens tid är nu 

Väestöliittos familjepolitiska seminarium 

gick under rubriken “Tid är kärlek”. 

– Det är en slogan jag har lätt att 

skriva under, sade Wallin. 

– I stynnerhet barnens tid är här och 

nu. Att reservera tid för sina barn är vardagskärlek. 

En vuxen partner kan begripa 

att ett brådskande arbetsprojekt orsakar 

långa arbetsdagar, men barn förstår inte 

sådant. Jag försöker själv ordna min tid 

så att jag kan tillbringa möjligast mycket 

tid med min familj. Det är inte alltid 

lätt, men det är alltid värt det. Som jämställdhetsminister 

och far hoppas jag på 

att inom en nära framtid se en massrörelse 

av fäder som utnyttjar sin familjeledighet. 

MED 4_10 17

18 MED 4_10

Vem är den finlandssvenska 

väljaren? 

Ska Sfp vara ett allmänliberalt 

parti eller ett språkparti? vilken 

betydelse har partidisciplinen 

för väljarna? Hurdan demokrati 

önskar finlandssvenskarna sig? 

bland annat dessa frågor ska besvaras 

i en bok som publiceras 

våren 2011. 

Är det rättvist att tala om den finlandssvenska 

väljaren som en grupp 

människor med liknande åsikter och 

liknande krav? Nej, säger Kimmo 

Grönlund, forskningschef vid Åbo 

Akademi och en av redaktörerna bakom 

rapporten ”Den finlandssvenska 

väljaren”. 

– Utom att en majoritet röstar på 

Sfp. Det finns en ideologisk variation, 

men språket är den samlande faktorn. 

”Den finlandssvenska väljaren”, 

som enligt bakpärmen strävar efter 

att svara på frågan om hur väljarnas 

språkliga förutsättningar påverkar 

förhållandet till Sfp, publicerades 

2005. Nu, ett riksdagsval, ett presidentval, 

ett kommuna lval och ett EUval 

senare är det dags för uppföljaren. 

Den har ännu inget namn. Men texten 

är klar och hinner förhoppningsvis publiceras 

innan riksdagsvalet nästa år, säger 

Grönlund. 

Den nya rapporten har ett mer 

jämförande perspektiv. Sfp jämförs 

tExt och foto: viktor granDEll 

med andra liknande partier i Europa 

och valprogrammens utveckling genom 

tiderna granskas, liksom de regionala 

skillnaderna i väljarbeteendet. 

– Vi har också tagit oss en närmare 

titt på de åländska riksdagsvalen och 

försöker oss på att svara på frågan om 

vilket parti som vinner om två partier är 

lika attraktiva för den finlandssvenska 

väljaren, säger Grönlund. 

ingen lätt sits 

Två tredjedelar av Finlands svenskspråkiga 

befolkning röstar på Sfp. 

– Men visst finns det mer 

ideologiska val bland väljarna: den finlandssvenska 

vänstern är inte lika benägna 

att rösta på Sfp som de mer högerinriktade. 

Förut röstade vänsterfolket 

på social demokraterna men nu 

har också de gröna kommit in i bilden. 

Socialdemokraternas andraplats bland 

de finlandssvenska väljarna är inte 

längre lika självklar, säger Grönlund. 

Och trots att de mer höger inriktade 

finlandssvenskarna gärna har röstat på 

Sfp drar Samlingspartiet också röster, 

främst i Helsingfors. 

Kan en upplevd attack mot svenskan i 

Finland öka Sfp:s stöd? 

– Om Sfp mobiliserar sina väljare 

och profilerar sig som ett parti som 

kan ta striden. Kanske de svenskspråkiga 

som röstat på Samlingspartiet eller 

Centern funderar extra noga inför riksdagsvalet 

2011? Det vet man inte. Ett 

ökat hot ställer också krav på Sfp: partiet 

måste förklara sig i vissa frågor och 

lyfta fram sig som ett alternativ. 

Sfp har inte en lätt sits nu, säger 

Grönlund. När är Sfp en tillräckligt 

attraktiv partner i en koalitionsregering? 

Stödet måste vara tillräckligt, 

men då en enkel majoritet räcker är behovet 

av breda koalitionsregeringar inte 

lika stort. 

– Och hur ska man handskas med 

Sannfinländarna, till exempel? Ryms 

båda i samma regering? 

nischen är chansen 

Enligt Grönlund håller partidisciplinens 

betydelse för det politiska fältet på 

att minska. Personifieringen ökar, vilket 

också syns i riksdagsarbetet. 

– Enskilda politiker agerar självständigt 

och vill vara framme. Det är också 

Sfp:s chans, chansen att kunna bli ett 

”samlingsparti” på bred front, där alla 

röster är tillåtna och det ideologiska är 

nedtonat. 

Enligt Grönlund representeras finlandssvenskarna 

främst av Sfp. Det är 

också partiets dilemma – är vi bara ett 

språkparti? 

– Driv på de finlandssvenska frågorna 

och låt resten gå, är Grönlunds råd. 

– Det är det enda sättet för Sfp att 

verka trovärdigt inför finlandssvenskar 

MED 4_10 19

…vem är den finlandssvenska väljaren? 

na. Våra data ger inga belägg för att 

ärenden som inte är språkrelaterade 

skulle lyfta Sfp:s understöd. 

Oliktänkande är mer accepterat 

inom partierna. Men Sfpväljaren fattar 

sitt beslut för att Sfp är språkpartiet. 

Partiets chans är att satsa på den 

nischen. 

Sfp bör också komma ihåg att 

regerings medverkan oberoende av 

besluten som fattas i regeringen kan 

bestraffas. Varför rösta på Sfp om det 

ändå inte syns? 

– Jag säger inte att språket ska vara 

det enda på agendan. Med det politiska 

intresset och den politiska viljan följer 

automatiskt att politikerns agenda 

innehåller mer än så. Men språket ska 

vara den röda tråden för partiet. 

Den språkliga dimensionen saknas 

Finlandssvenskarna har genom tiderna 

litat på riksdag, regering och domstolsväsendet. 

– Det är ovanligt att en minoritet 

gör det i en högre grad än majoriteten, 

säger Grönlund. 

– Det är en bekräftelse på att finlandssvenskarna 

mår bra. 

Nu har en del reformer som kan 

uppfattas som hotande för den finlandssvenska 

minoriteten dryftats. 

Syns det någon nedgång i tilliten? 

– Om finlandssvenskarna inte vinner 

gehör tappar de förtroendet för samhällsmaskineriet. 

Det innebär en risk 

för språkkonflikter. 

Enligt Grönlund borde tvåspråkigheten 

marknadsföras som ett billigt pris 

för samhällsfreden. Vad händer om tvåspråkigheten 

försvinner? 

– Den politiska eliten talar om att 

språklagen garanterar svenskans ställ 

20 MED 4_10 

ning, medan de fattar beslut som eroderar 

svenskans ställning i Finland. Valreformen 

från år 2015 är ett hot man borde ha diskuterat 

en helt svensk, egen valkrets. 

I lagstiftningen inför reformen har 

man utgått från proportionalitet och regional 

representativitet, säger Grönlund. 

– Men man har inte tänkt på den 

språkliga dimensionen. Det är inte bara 

de finskspråkigas fel, finlandssvenskarna 

och Sfp borde också komma med förslag. 

Möts man över valkretsarnas gränser och 

diskuterar nya idéer? 

De svenskspråkiga i Finland är starkt regionaliserade 

- kunde skola, vård och annan 

service hanteras ”internt”? 

– Problemen med svensk service ökar 

och språklagen verkar inte hjälpa. Skulle 

ett svenskspråkigt nationellt sjukvårdsdistrikt 

vara en dum idé?, frågar sig 

Grönlund. 

– Den Taxellska paradoxen fungerar 

än: tvåspråkiga lösningar leder till finsk 

enspråkighet. Andelen finlandssvenska 

minskar och trycket mot finlandssvenskarna 

ökar i samma takt. Vad är de 

svenskspråkigas svar på det? 

Och vad är, i förlängningen, Sfp:s svar 

på det? 

– Ur finlandssvenskarnas synvinkel 

är det oroväckande att regeringen går in 

för röstspärren. Vi vet från andra länder 

att relationerna mellan minoritets och 

majoritetsbefolkningen är goda så länge 

minoriteten får sitta med i det nationella 

beslutsfattandet. Se på Spanien: 

Katalanerna fick vara med och bestämma, 

baskerna fick inte. 

Det är farligt att inrätta ett system där 

man inte tar minoritetsbefolkningen i beaktande, 

säger Grönlund. 

– Det är stor skillnad på att vara representerad 

och att inte alls vara det. Vad 

händer om Sfp faller under rösttröskeln? 

Man kan naturligtvis argumentera för 

proportionalitet, men varför motarbeta 

proportionaliteten genom att införa en 

rösttröskel? Jag är inte övertygad om reformen 

i synnerhet inte sett ur en finlandssvensk 

synvinkel. 

kan valdeltagandet rädda oss? 

Liksom finlandssvenskarnas förtroende 

för samhällsmaskineriet har varit stort, 

har finlandssvenskarna traditionellt varit 

flitiga väljare. 

– Nu har deltagandet visserligen gått 

nedåt, men inte lika mycket som bland 

de finskspråkiga väljarna. Det är svårt 

att mäta valdeltagandet i undersökningar, 

för folk tenderar att överdriva sitt valdeltagande. 

I Finland förs tills vidare ingen statistik 

enligt väljarnas modersmål eller ålder, 

bara enligt kön. 

– De äldre finlandssvenskarna är flitiga: 

över 90 procent av 5064åringarna 

verkar rösta. Men variationen är stor 

knappt 60 procent av den yngsta åldersgruppen 

med rösträtt går till urnorna. 

Enligt Grönlund kan valfinansieringshärvan 

göra att finländarnas förtroende 

för politikerna har minskat, vilket kan 

komma att avspeglas på valdeltagandet. 

– Men Sannfinländarnas flyt och 

andra faktorer kan ersätta den minskningen. 

Som (Tony) Halmeeffekten 

2003. Kommer de missnöjda att kanalisera 

sitt stöd till Soini? 

Att Sannfinländarnas stöd kommer 

att öka i riksdagsvalet 2011 ser Grönlund 

som klart, men huruvida stödet kommer 

från missnöjda väljare, från helt nya väljare 

eller väljare som tidigare inte röstat 

vet man inte än. Sannfinländarnas stöd 

innebär därmed inte nödvändigtvis stora 

stödförskjutningar.

[Europa] 

carl haglunD 

EuroPaParlaMEntarikEr 

bryssel med och godkänner statsbudgeten? 

Den senaste veckan offentliggjorde EUkommissionen sitt förslag på hur man ska få ordning 

på medlemsländer som har för stora budgetunderskott. Allt sedan den ekonomiska krisen, 

med den grekiska katastrofen i spetsen, har man i EUkorridorerna funderat på vad man kan 

göra för att undvika motsvarande problem i framtiden. De färska förslagen går tacksamt nog i 

rätt riktning! 

Vid det här laget är förhoppningsvis alla överens om att EU inte kan utsättas för fler kriser av 

det slag som flera medlemsländers vanskötta ekonomi gav upphov till i våras. En balanserad hushållning 

och en ekonomisk statistik som bygger på verkligheten är det minsta man ska kunna kräva 

av sina grannar speciellt om man har en gemensam valuta. De EUländer som i våras var mest i 

gungning råkar ju dessutom vara euroländer. 

Kommissionen, som har initiativet vad nya lagar och spelregler på EUnivå beträffar, har 

alltså kommit till att unionen i framtiden bör kunna ingripa om ett enskilt medlemsland 

lever över sina tillgångar. I praktiken vill kommissionen att EU skall få bättre verktyg och 

mätare för att följa med det ekonomiska läget i medlemsländerna. Om mätarna sedan 

visar rött skalunionen kräva bot och bättring. Om så inte sker föreslår kommissionen 

att man inför sanktioner. De förslagna sanktionerna är i storleksklassen 0,10,2 procent 

av brutto nationalprodukten. För Finlands del kunde en sådan sanktion betyda 

upp till 350 miljoner euro inga små summor med andra ord. Å andra sidan skulle 

en mindre summa inte ha den avskräckande effekt som man är ute efter. 

Personligen kommer jag att få ta mig an kommissionens åtgärdsförslag i egenskap 

av parlamentets rapportör för en del av lagpaketet. Det här kommer att bli ett 

krävande men intressant uppdrag. Speciellt i länder som löper risk att få sanktioner 

på nacken arbetar man hårt emot det som nu har satts i rullning. Samtidigt har 

till exempel Tysklands finansminister meddelat att han varmt stöder kommissionens 

förslag. Tillspetsat kunde man kanske säga att vi troligen står inför en konflikt 

mellan de skötsamma och de mindre skötsamma länderna. Det här är ett mycket 

o önskat scenario. Det är i alla EUländers intresse att återskapa förtroendet för såväl 

euron som EUländernas ekonomiska hushållning. 

En annan utmaning som redan nu är tydlig är motståndet från de nationella 

parlamenten och politikerna. Man vill inte att EU blandar sig i den nationella rätten 

att fatta beslut om statsbudgeten. Den här reaktionen är förståelig. Men å andra 

sidan måste man fråga sig om inte det ekonomiska välståndet i Europa är viktigare 

än prestigefyllda tvister politiska institutioner emellan. Jag är nämligen övertygad 

om att den rådande situationen, där förtroendet för EU:s och medlemsländernas 

ekonomiska politik har vacklat, kräver konkreta åtgärder. Det är handlingens tid. 

MED 4_10 21

På SU:s sommargymnasium som traditionsenligt 

hölls i Kirjais ett par dagar i 

slutet av augusti diskuterades problematiken. 

Enligt definition är närmat matproduktion 

och matkonsumtion som 

nyttjar lokala råvaror och produktionsinsatser 

på ett sätt som främjar ekonomin 

och sysselsättningen i området. För att 

22 MED 4_10 

Köp mat av grannen! 

rubriken må vara tillspetsad men budskapet är klart. närproducerad mat har blivit trendigare den senaste 

tiden. dock är både producenter och konsumenter i dag allt för passiva i kommunikationen med varandra. 

tExt och foto: kEnnEth stagnäs 

produkter ska klassas som närmat talas 

det om att produktionen bör ske inom en 

radie från konsumenten på 100 eller 250 

kilometer. Avståndet varierar beroende 

på vem som tillfrågas. 

Det finns ett stort intresse både hos 

producenterna och konsumenterna att 

försäljning direkt från gårdar skall komma 

igång, säger Thomas Blomqvist, riks 

dagsledamot och spannmålsproducent, 

som talade på sommargymnasiet. 

Konsumenterna är oftast dåliga på att 

kräva närproducerad mat. Det gör det lätt 

för de stora kedjorna att fylla hyllmetrarna 

med egna märken, som ofta är både 

billiga och lättigenkänliga. Men sällan 

producerade i Finland. 

Vi måste bli bättre på att kräva när

producerad mat. Om man sätter ner lite 

tid i början på att hitta återförsäljare, får 

man både billigare och nyttigare mat i 

längden. 

Det är inte bara konsumenterna som 

borde bli bättre. Producenterna är dåliga 

på att marknadsföra sig. 

Blomqvist påpekar att producenter 

inom ett närområde kunde gå 

ihop och starta gemensam försäljning. 

Restauranger, butiker och vanliga konsumenter 

är potentiella kunder. 

Det blir en ”winwin” situation. 

Eftersom inga mellanhänder finns får 

producenten lite högre pris och konsumentens 

pris blir ändå lägre. 

Tyvärr har vi en lagstiftning i dag som 

ställer hårda krav i synnerhet på köttproducenter. 

De som har ett gårdsslakteri 

dras med dyra kostnader för lokaler. 

Enligt finsk lag måste slakt och styckning 

ske i separata utrymmen. Det mås 

te också finnas åtskilda sociala utrymmen 

för kvinnor och män. 

Det här gör det dyrt för de producenter 

som vill sälja kött direkt från gården. 

Jag känner själv till ett gift par som 

driver ett gårdsslakteri. Då kan man fråga 

sig hur ändamålsenligt det är med separata 

sociala utrymmen. I till exempel 

Sverige är regelverket smidigare, säger 

Blomqvist. 

hitta din lokala producent 

I nuläget behövs mer politiskt stöd och 

bättre logistik samt distribution. Tyvärr 

är nyckelorden för livsmedelsindustrin i 

dag centralisering och effektivering, därför 

måste konsumenterna visa att närmat 

uppskattas. 

Potential finns, år 2008 omsatte närmaten 

cirka 74 miljoner euro i Finland. 

År 2015 förväntas marknaden vara värd 

mellan 100200 miljoner euro. 

NÄRMAT 

VAD? 

“matproduktion och matkonsumtion som 

nyttjar lokala råvaror och produktionsinsatser 

på ett sätt som främjar ekonomin 

och sysselsättningen i området.” 

”råvaror som har en så kort produktionskedja 

som möjligt, håller hög kvalitet, är 

färska och i produktionen beaktas miljöhänsyn 

och hållbar utveckling.” 

VARFÖR? 

- garanterat färsk 

- innehåller färre tillsatsämnen 

- inga onödiga förpackningar 

- låga transportkostnader 

- varans ursprung är bekant 

- Sysselsättande; pengarna stannar i 

den egna regionen 

- fördelaktig för producenter 

En föregångare av förmedling av producenter 

är webbportalen Äkta smak 

(aktasmak.fi). På deras webbportal kan 

man enkelt fylla i vilken typ av livsmedel 

man söker och från vilken region av landet. 

Som sökresultat visas producenters 

namn och kontaktuppgifter. 

Tjänsten kan vem som helst använda 

och projektets syfte är att öka synligheten 

hos småskaliga livsmedelsföretag och 

göra dem lättare att hitta. Portalen riktar 

sig både till vanliga konsumenter och till 

yrkesfolk i matbranschen, säger Johanna 

Mattila från Äkta smak. 

Äkta smak är ett nationellt projekt för 

utveckling av landsbygden och finansieras 

via Tavastlands NTMcentral. 

Deltagarna på SU:s sommargymnasium 

fick senare under veckoslutet återkoppla 

till problematiken och genom 

workshops debattera sina idéer. 

MED 4_10 23

24 MED 4_10 

Sommarjobb på 

eget initiativ 

tExt och foto: Marina Wiik 

anita Höglund, till höger, fick inblick i teaterbranschen 

via jessica lindfors. 

- det är trevligt med impulser utifrån. den som 

kommer till ett äldreboende ska kunna lyssna 

och berätta om sig själv, säger Höglund.

under sommaren jobbade 

jessica lindfors med att ordna 

kultur program på ett äldreboende. 

projektet finansierades av 

kulturfonden och gav de berörda 

mersmak. 

I juni kom Jessica Lindfors, 25, tillbaka 

till Finland efter avklarade studier vid 

skådespelarutbildningen på Teaterhögskolan 

i Malmö. Hon hade fått ett nytt 

jobb för hösten, men saknade sysselsättning 

för tre veckor under sommaren. 

– Jag ville göra något vettigt som på 

något sätt hade kulturell anknytning, förklarar 

Lindfors. 

På Kulturfondens 

hemsidor hittade hon 

projektet Kultur i vården. 

– Genom projektet finansieras 

kulturella aktiviteter 

som sångstunder, 

museibesök och diktläsning 

på äldreboendet. 

Kruxet var att stipendiet 

inte kunde sökas av en 

privatperson, utan bara av 

en vårdenhet. 

I stället för att kasta yxan i sjön tog 

Lindfors kontakt med olika vårdhem 

i Helsingforsregionen och lade fram 

sin idé. Bertahemmet i Södra Haga i 

Helsingfors var det första som nappade. 

– Jag tyckte genast att det var ett bra 

initiativ. Jessica hade tänkt ordentligt på 

hur hon ville genomföra projektet, säger 

Bertahemmets föreståndare Carola 

Hultin. 

Dikter i ryggmärgen 

Sista veckan i juni, mitt i den finländska 

värmeböljan, inledde Jessica Lindfors sitt 

värv på äldreboendet. 

De första dagarna gick jag runt och 

bekantade mig med de inneboende och 

hörde mig för om deras önskemål. Det visade 

sig att flera ville ha allsång och diktstunder. 

Bingo stod också högt i kurs. 

Lindfors är bekant med vardagen på 

äldreboenden genom sin mamma, som 

jobbar som vårdare. Hon säger sig ha blivit 

väl mottagen av både personalen och 

de inneboende. 

Många tyckte om att jag tog mig tid 

att samtala med dem och lyssna till deras 

minnen och historier. 

Från sin tid på Bertahemmet kommer 

Lindfors speciellt ihåg det gehör som 

väcktes hon en inneboende på demensavdelningen 

när hon läste dikter av Edith 

Södergran och Zacharias Topelius. 

De välkända raderna satte igång 

minnen som fanns i ryggmärgen hos 

henne och plötsligt började hon läsa med. 

Det var fint att se hur hon lyste upp när 

”Jag insåg hur mycket en enskild 

människa kan göra bara genom 

att lyssna och finnas till. De 

äldres ensamhet fick ansikte på ett 

helt annat sätt” 

hon insåg att hon fortfarande kom ihåg 

något. 

inspirerande fläkt utifrån 

Under sommaren hade Bertahemmet 

många vikarier och Jessica Lindfors misstänker 

att de äldre nog inte kommer ihåg 

henne specifikt. När vi tillsammans besöker 

avdelning 3 under eftermiddagens 

kaffestund visar det sig att hon har fel. 

Hej Jessica, hur har du det! Hur går 

det med pjäsen? undrar Ethel Ahlbäck 

genast då vi stigit in. 

Tillsammans med bordsgrannen 

Gunnel Dilén deltog Ahlbäck bland annat 

i en exkursion till utställningen med 

Signe Branders fotografier. 

Det var intressant att se fotografierna. 

Tänk vad ruskigt det var i en del 

stadsdelar kring 1906, inte skulle man tro 

att det ändrat så! säger Dilén. 

Ja, det var roligt trots att taxin aldrig 

kom, inflikar Lindfors. 

De äldre damerna ser tillbaka på hennes 

vistelse som både omväxlande och 

uppbygglig. 

Det gav vardagen ett lyft trots att vi 

aldrig hann med den där promenaden 

som det var tal om, säger Ethel Ahlbäck. 

Enligt Carola Hultin var Lindfors en 

inspirerande fläkt utifrån också för personalen. 

Vi vårdare har ofta så bråttom att 

vi inte hinner satsa på aktiviteter utöver 

de allra nödvändigaste så mycket som vi 

skulle önska. Jag hoppas att får in flera 

ansökningar från personer som Jessica i 

fortsättningen. 

Ensamhetens ansikte 

Jessica Lindfors är just 

nu fullt upptagen med 

teaterrepetitioner inför 

en ny musikal. Hon 

skulle ändå kunna tänka 

sig att jobba med kultur i 

vården någon gång i fortsättningen. 

Under sommaren 

insåg jag hur mycket en enskild människa 

kan göra bara genom att lyssna och 

finnas till. De äldres ensamhet fick ansikte 

på ett helt annat sätt än då jag läste 

om den i tidningen. 

En fråga som hon funderat en del på 

är ändå hur man kunde nå ut till dem 

som inte har tillgång till den sociala gemenskapen 

på vårdhem. 

Det är de som väntar på hemhjälpen 

som dagens höjdpunkt och inte vågar 

gå ut själv som skulle behöva oss yngre 

allra mest. 

Lindfors kan varmt rekommendera 

sitt sommarjobb för andra som är kreativa 

och inte rädda att dela med sig av sig 

själva. 

Att samtala med äldre ger perspektiv 

på tillvaron. Det var givande att höra de 

inneboende berätta om sin barndom och 

om kriget. I dag retar jag inte upp mig 

över småsaker lika lätt som tidigare. 

MED 4_10 25

26 MED 4_10 

Mer medbestämmande 

i skolan 

den finländska skolan är bäst i världen i internationella 

jämförelser, men har mycket att lära när det kommer till 

demokrati. det säger antonia Wulff som nyligen gett ut 

boken demokrati i skolan - en metodbok. 

tExt och bilD: JEns finnäs 

antonia Wulff var skolpolitiskt aktiv redan 

som elev. Hon minns själv hur till exempel 

bristande informationsgång kunde skapa 

onödiga konflikter, som hade kunnat undvikas 

med en bättre skoldemokrati.

I somras presenterade organisationen 

International Civic and Citizenship 

Education Study en internationell jämförelse 

mellan åttondeklassisters samhällskunskaper 

i närmare fyrtio olika länder. 

Precis som i de uppmärksammade Pisaunder 

sökningarna var Finland, tillsammans 

med Danmark, bäst i klassen – så 

länge det handlar om sakkunskap. 

Undersökningen avslöjade nämligen 

att Finland inte är bäst på allt. Kunskapen 

finns, men intresset saknas. När det gäller 

engagemang för samhällsfrågor och 

politik var de finländska eleverna 

bottenrankade. Två tredjedelar 

av eleverna hade inget 

intresse av att engagera sig 

i någon medborgarorganisation 

och färre än var tredje 

elev sade sig sympatisera med 

något parti. 

– Här har vi ett akut problem. 

Valdeltagandet är lågt 

och intresset för parti politik 

minimalt, säger Antonia 

Wulff. 

Hon har tillsammans med 

Petter Wallenius lett det treåriga 

utvecklingsprojektet 

Demokrati i skolan, som i 

september tagit konkret form 

i en handbok för de finlandssvenska 

skolorna med handfasta 

råd om hur skolarbetet 

kan bli mera demokratiskt. 

– Demokrati är inte någonting 

man lär sig teoretiskt, 

utan någonting praktiskt som 

man måste få pröva på själv. 

Skolans demokratiska uppdrag 

är att lära eleverna att se 

sig som en del av samhället. 

Vad är då skoldemokrati? Antonia 

Wulff säger att man ofta ser för snävt på 

begreppet. Skoldemokratin slutar ofta vid 

det att eleverna får vara med och bestämma 

om vart skolutflykten ska gå. 

– Jag kan bli provocerad av alla 

demokrati projekt som fokuserar på 

“snabba och positiva resultat”. Demokrati 

handlar inte snabba resultat, utan om 

processer, om att låta beslut ta tid och 

kanske inte alltid få som man vill. 

Projektet har velat bredda synen på 

demokrati genom att fokusera på fyra 

delområden – beslutsfattande, undervisning 

och utvärdering, värdegrund samt 

arbetsmiljö. På varje delområde har man 

försökt formulera konkreta och användbara 

redskap för lärarna. 

– Det område jag själv tyckte att var 

kanske mest intressant var under visningen. 

Hur kan man göra under visningen mera 

Exempel på demokrati i skolan 

på skoldemokrati.fi listas en rad verktyg som lärare kan ta till för att göra 

skolan mera demokratisk. Här är några av dessa. 

storMÖtEn 

finns det en stor aktuell fråga som berör hela skolan? 

Samla till ett stormöte för alla elever och lärare, inte bara för att 

informera, utan också för att höra vad eleverna har att säga. 

DiskussionsforuM På nätEt 

öppna interna diskussionsforum på nätet där eleverna kan få komma 

till tals och där lärare kan svara. 

PlanEra kursEr tillsaMMans 

börja en kurs med att visa ett utkast till kursprogram och låt eleverna 

kommentera och utforma förslaget vidare. 

EgEn vitsorDsgivning 

erfarenheter visar att 80 procent av elevernas vitsordsförslag stämmer 

överens med lärarens. 

PulPEtErnas PlacEring 

diskutera med eleverna hur olika sittordningar påverkar stämningen och 

undervisningen i klassen. 

demokratisk? Alla elever lär sig på olika 

sätt. Det gäller att hitta undervisningsmetoder 

som fungerar för alla. Vi funderade 

till exempel på hur man kan aktivera 

ickeverbala elever. Hur kan man få de 

här eleverna att bli engagerade i grupparbeten? 

Hur strukturerar man diskussioner 

så att alla kommer till tals? 

– Frågor som gäller undervisningen är 

ofta känsliga eftersom många lärare upplever 

att de inkräktar på deras revir, säger 

Antonia Wulff. 

Hon efterlyser mera demokratitänkande 

redan i lärarutbildningen. 

skoldemokrati har positiva effekter 

Tre lågstadieskolor, tre högstadieskolor 

och tre gymnasier deltog som pilot skolor 

i projektet, som alltså nu ut mynnat i en 

handbok som delas ut till alla finlandssvenska 

skolor. Erfarenheterna från pilotskolorna 

är positiva, men 

visar också att det i praktiken 

ofta krävs eldsjälar 

för att få till stånd någon 

förändring i lärar kollegier 

som redan har jobb upp 

över öronen. 

– Jag förstår att det 

kan kännas otacksamt att 

vara lärare och hela tiden 

bli överöst med nya 

åtaganden, men samtidigt 

kan det kännas som 

en lite enkel ursäkt att 

säga att det saknas resurser. 

Målsättningen är att 

skoldemokrati inte skulle 

vara en belastning, utan 

ett hjälpmedel. 

Hos många för idéerna 

om demokrati och deltagande 

i skolan tankarna 

till vårt västra grannland, 

som under de senaste åren 

fört en intensiv skoldebatt 

där Finland inte sällan 

nämnts som förebild med 

argument om ordning och 

reda. 

Är den demokratiska skolan en flumskola? 

– Vår slutsats är att det inte finns någon 

motsättning mellan skoldemokrati 

och ordning och reda. Forskningen visar 

tvärtom demokrati i skolan tenderar 

minska förekomsten av mobbning och 

skolkning. 

MED 4_10 27

28 MED 4_10 

Soc&koms flytt har lyckats 

över förväntan 

tExt: Jonas linDholM 

bilD: Mats EngbloM 

parkbänkarna framför huvudentrén har blivit en populär rastplats, särskilt bland studerandena. 

ett drygt år sedan var nostalgin påtaglig bland studerande och personal 

på topeliusgatan 16. men nu känns kronohagen verkligen som 

Soc&koms hem och få längtar tillbaka.

Det första året blev en verklig genomkörare 

för Svenska social och kommunalhögskolans 

nya byggnad i hörnet 

av Snellmansgatan och YrjöKoskinens 

gata i Helsingfors. Den fick uppleva allt 

från gulnäbbsintagning till presidentbesök. 

Och så givetvis alla föreläsningar och 

tillställningar som hör Soc&koms akademiska 

år till. 

– Vi har genomfört det mesta man 

kan tänka sig under ett år. I början var det 

viktigt att planera alla detaljer i förväg. 

Nu har vi gått igenom allting en gång, säger 

rektor Henrik Hägglund. Det fanns 

många förhoppningar inför flytten och 

Hägglund är mer än nöjd med resultatet. 

– Det har kanske varit lite överraskande 

att vi uppmärksammats så mycket, 

inte bara i pressen, utan plötsligt har vi 

blivit en mycket synligare aktör på universitetet. 

Han syftar bland annat på Soc&koms 

starka roll för tvåspråkigheten på universitetet 

och på att samarbetet mellan 

Soc&kom och andra institutioner på de 

olika forskningsområdena har intensifierats. 

– Jag har också hört av undervisningspersonalen 

att det hemskt tydligt varit 

mer folk utifrån som deltagit på våra 

egna föreläsningar, säger Hägglund. 

Studenterna välkomnar den nya omgivningen. 

– Jag gillar det. Det är betydligt enklare 

nu när jag gör min kandidatavhandling, 

då alla bibliotek är nära. Stämningen har 

också hållits ganska god, säger Daniela 

Holm. 

– Det känns jättefräscht för mig att 

börja studera på ett nytt ställe. Hittills 

är intrycken enbart positiva, utrymmena 

har fungerat bra för ändamålet. Man 

ser folk precis som förr och nog hänger 

dom där på högskolan ännu, säger Mira 

Honkavaara. 

flytten öppnar många ögon 

Tidigare kretsade diskussionen kring 

vad Centrumcampus skulle innebära för 

Soc&kom. Efter ett år står det klart att 

vy från innergården in mot det så kallade 

identitetsutrymmet i byggnadens hjärta. Huset 

ska utstråla ljus och öppenhet och ett av särdragen 

är den goda sikten mellan de olika utrymmena 

i de två nedre våningarna. 

svEnska social- och koMMunalhÖgskolan 

• vid Soc&kom kan man avlägga kandidatexamen i sex huvudämnen: journalistik, socialpsykologi och psykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap 

med förvaltning, samt rättsvetenskap. 

• de som avlagt kandidatexamen på Soc&kom kan fortsätta studera på magisters nivå vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. 

• vid årsskiftet 2009/10 var 507 studerande inskrivna vid högskolan. 

• vid antagningen 2009 ansökte 416 personer om studieplats på Soc&kom, nästan 100 fler än året innan. Sammanlagt 107 nya studerande antogs. 

MED 4_10 29

Soc&kom också innebär en hel del för 

Centrumcampus och särskilt det svenska 

inslaget där. 

– Ja, det kan nog ingen undgå att 

märka, jag är helt säker på att det betytt 

mycket. Det är många utomstående, 

också finskspråkiga, som besöker kaféet. 

Det måste nog vara en ahaupplevelse 

för många då de kommer hit till 

den här svenska miljön, jag kan inte tänka 

mig annat. Jag minns själv hur jag någon 

gång stått i lunchkön, så har någon 

finskspråkig frågat mig något på svenska 

om Soc&kom, jag har berättat lite om 

oss och byggnaden, och till slut uppfattade 

hon väl det som så svenskt att då hon 

kom fram till kassan så tog hon i på lite 

styv svenska, och så svarade personalen på 

styv svenska, och så förde de en lång diskussion 

på det viset, berättar Hägglund 

och passar samtidigt på att ge en eloge 

åt Unicafekedjan som gjort sitt yttersta 

för att få språkkunnig personal till restaurangen 

på Soc&kom. 

Enligt rektorns beräkningar besökte 

minst 1 200 personer högskolan under 

dess första läsår i Kronohagen, utöver 

studerandena och personalen, och 500 av 

dessa deltog enkom på Floradagsfesten 

för universitetets personal. 

– Många av dem hade nog ingen aning 

om Soc&kom tidigare, tror Hägglund. 

I kalkylen ovan ingår endast de besö 

arkitekten juha leiviskä och rektor Henrik 

Hägglund beundrar den nya, ljusa byggnaden. 

bilden är tagen från gången mellan nybygget 

och den delen av huset som fanns från förr. 

30 MED 4_10

kare man känner till – den verkliga siffran 

lär vara betydligt högre, särskilt som 

restaurangen blivit en ny träffpunkt i 

Kronohagen. 

nybygget lockar 

Det är inte enbart sammanträffanden, 

forskning och studier som lockar besökare. 

De som suttit vid ”datorhyllan” ovanför 

huvudingången har otaliga gånger känt 

sig påtittade då grupper med arkitekter 

och arkitektstuderande avlöst varann. 

– De som besökt Soc&kom enbart för 

byggnadens skull är flera hundra, det är 

omöjligt att uppskatta, säger Hägglund. 

Och inte att undra på det. Arkitekten, 

akademiker Juha Leiviskä belönades 

2009 med Helsingfors stads byggnadsnämnds 

pris Byggrosen och Soc&koms 

nybyggnad lyftes särskilt fram i samman 

hanget. Finlands arkitekturmuseum valde 

i sin tur ut nybygget som en av 20 framtida 

klassiker som representerar finländsk 

topparkitektur från 2008 och 2009 på sin 

sommarutställning. 

Leiviskä har själv sagt att han blir glad 

varje gång han kommer in i byggnaden. 

– Det handlar om husets atmosfär 

överlag. Människorna verkar trivas, de 

verkar nöjda. Dessutom är jag övertygad 

om att huset fungerar i omgivningen, säger 

Leiviskä och syftar på de öppna kvarteren 

i Kronohagen och paviljongerna 

kring nybygget. 

Efter att ha planerat Vallgårds bibliotek 

var han bland annat nöjd att han lyckats 

skapa en ”ödmjuk monumentalitet”, som 

kombinerar en arkitektonisk värdighet med 

trivsel och människonärhet. 

– Det handlar om att helheten ska 

växa fram i mänskliga mått, om att människan 

kan identifiera sig och känna samhörighet, 

förklarar arkitekten. 

Och av reaktionerna att döma har han 

lyckats. 

– Nu längtar jag inte tillbaka dit till 

Tölö utan tycker det är väldigt praktiskt 

att vara i centrum, säger Honkavaara. 

– Man saknar inte gamla Soc&kom, 

överraskande nog. Det handlar ju inte 

om att den gamla byggnaden var dålig 

eller olämplig. Tvärtom, det var mycket 

nostalgi före flytten. Men efteråt har det 

tystnat – det är så bra och välfungerande 

nu att ingen hörts längta tillbaka, säger 

Hägglund. 

yrjö-koskinens gata är ett trivsamt promenadstråk 

och leder mången nyfiken besökare till 

cafét i bottenvåningen, den nya mötesplatsen 

på centrumkampus. 

MED 4_10 31

Svenska pensionärsförbundet växer 

Enligt Ole Norrback, ordförande för 

Svenska pensionärförbundet, har organisationen 

tre huvuduppgifter: att sköta 

medlemmarnas intressebevakning, att arbeta 

för att den resurs pensionärerna utgör 

ska tas tillvara i samhället samt att se 

till att medlemmarna trivs och har det 

roligt tillsammans. 

– Intressebevakningen handlar 

mest om att ha goda argument för 

vår sak och ett förtroendekapital. 

Skinnmössedelegationerna hör till en 

svunnen tid, säger Norrback. 

Arbetet för att aktivera pensionärerna 

är lika aktuellt: enligt en undersökning 

vill 42 procent av de pensionerade fortsätta 

i arbetslivet, åtminstone på deltid. 

– Varför finns det inga modeller eller 

metoder för att förverkliga det?, undrar 

Norrback. 

– I synnerhet med tanke på debatten 

om att tillbringa längre tid i arbetslivet. 

Då är det, åtminstone i teorin, lättare 

att tillhandahålla den sista av förbundets 

huvuduppgifter, den om trivsel och att ha 

roligt. 

– Bland annat med hjälp av resor, dans, 

teater – aktiviteter som höjer trivseln och 

livskvaliteten, säger Norrback. 

Förbundet sysslar också med mentorskap 

och dylika aktiviteter: enligt 

Norrback är det onödigt att två generationer 

begår samma misstag. Genom 

mentorskapet eller aktiviteter som skolfarfäder 

kan sådant undvikas. 

Svenska pensionärsförbundets med 

32 MED 4_10 

ole norrback, Svenska pensionärsförbundets ordförande, kan 

glädja sig åt att förbundet har en sällsynt stor täckningsgrad: 

en knapp tredjedel av alla svenskspråkiga pensionärer är medlemmar. 

det gör det lättare att påverka. 

tExt och bilD: viktor granDEll 

lemsantal växer stadigt, med ett hundratal 

nya medlemmar om året, vilket är 

ganska sällsynt för liknande folkrörelser. 

Innan årsskiftet kommer förbundet att 

ha knappt 19 000 medlemmar, vilket i sin 

tur är en knapp tredjedel av alla svenskspråkiga 

pensionärer. Inte för att pensionärer 

med andra modersmål skulle vara 

uteslutna. 

– Vi kan bjuda på en glädjesvenska, 

säger Norrback. 

– Undersökningar visar att svenskspråkiga 

lever längre, har roligare och deltar i 

högre grad i sociala nätverk – som till exempel 

i pensionärsförbund. Den livskvaliteten 

kan Svenska Pensionärsförbundet 

dela med sig av, också till pensionärer 

som talar andra språk än svenska. 

Norrback ser positivt på förbundets 

framtid. En ökande medlemsskara, 

många aktivister och en synlig verksamhet 

bådar gott. 

– Vi ser inga hotbilder, mest möjligheter. 

Som fler medlemmar, en förbättrad 

intressebevakning och fler aktiviteter. 

Det finns ett stort intresse för vår verksamhet. 

Prioritera dem som har det sämst 

Svenska pensionärsförbundet uppstod i 

anslutning till Svenska folkpartiet, men 

är politiskt obundet enligt stadgarna. 

– Vi tror att vi är till mer nytta för 

våra medlemmar på det sättet, säger 

Norrback. 

– Våra medlemmar får vara hur akti 

va de vill inom politiken, i vilket parti de 

önskar, men organisationen är obunden. 

Det viktiga för Spf är att ha en god 

relation till politikerna. Pensionärerna är 

beroende av den offentliga sektorn i högre 

grad än finländaren i snitt. 

Vilka är de viktigaste ärendena förbundet 

driver just nu? 

– Vårdsektorn är alltid aktuell. 

Möjligheten till svensk vård försämras. 

Vi är också oroade över att kommunerna 

köper in fler tjänster utifrån utan att kanske 

ha den erfarenhet som krävs, vilket 

kan leda till försämrad kvalitet. 

Svenska pensionsförbundet vill prioritera 

arbetet för de pensionärer som 

har det sämst. Där är garantipensionen 

som nu införs en viktig milstolpe, säger 

Norrback. 

– Att pensionerna höjs långsammare 

än de allmänna inkomstökningarna är ett 

annat evighetsproblem. Ju längre man är 

pensionerad, desto mer lider man av det 

och det verkar inte finnas någon snabb 

lösning på problemet. 

Spf sitter nu i en god sits för att påverka: 

i år innehar förbundet ordförandeskapet 

i pensionärsförbundens intresseorganisation 

PIO. 

– Det ger god kontakt med beslutsfattarna, 

säger Norrback. 

– De lyssnar gärna på oss – vi representerar 

en stor grupp medborgare. Det 

är upp till oss att komma med sakliga argument.

”Beslutsfattarna 

lyssnar gärna på oss 

– vi representerar 

en stor grupp 

medborgare” 

MED 4_10 33

Namn: Adress: 

34 MED 4_10 

Krysset 

4-2010 

krysslösningen skall vara partikansliet tillhanda senast den 1.12.2010. Fem kryssvinnare får en blomstercheck à 20 e. 

adress: Sfp, pb 430, 00101 Helsingfors. besöksadress: Simonsgatan 8 a, Helsingfors, 7. vån.

krysslösning och vinnare 

i krysset 3-10 

Vinnarna: 

rolf grandell, lojo 

Signild grönmark, esbo 

anita nordgren, Helsingfors 

lovise enlund, övermark 

inga nymark, munsala 

grattiS! blomstercheckarna kommer 

med posten. 

Sudoku 

Lätt Expert 

1 3 4 

2 4 6 

5 3 7 2 1 

3 

2 1 9 

4 9 6 2 

1 5 

9 4 7 

frågesporten oktober 2010 

testa dig själv och vänkretsen med Jesper von hertzens knepiga frågor i allmänkunskap. 

Svaren på sidan 37. 

1. Vad avses med den så kallade ”Don’t ask, 

Don’t tell”-principen? 

2. Vad är ett nansenpass? 

3. Vad har företaget Jakobstads rostfria gett 

upphov till? 

4. Vilken svensk författare och advokat har 

skrivit böckerna Snabba cash och aldrig 

fucka upp? 

5. Vad heter det nya talkshowprogrammet 

som började sändas på FSt 5 den 23 

augusti? 

6. Hur många av USa:s delstater har en 

större areal än Finland? 

7. Vad hette liberias 22:a president 

som misstänks ha gett så kallade 

blodsdiamanter åt supermodellen naomi 

Campbell? 

8. Vem var Finlands första kvinnliga minister, 

som var andra socialminister 1926-1927? 

9. arkitekten och designern ludwig Mies 

van der Rohe designade Brno-stolen och 

tugendhat-stolen, men vad heter hans 

allra kändaste stol (tips: den har fått sitt 

namn efter en stad)? 

10. Med vilket namn känns 

livsmedelssäkerhetsverket bättre igen? 

Svar och Sudoku-lösningar på sidan 37 

9 5 

9 7 4 

5 3 4 

9 1 3 

1 

5 3 6 

6 4 8 7 

7 5 6 8 

1 4 5 3 

MED 4_10 35

[Med dig i politiken] 

den liberala 

rösten behövs 

den liberala rösten behövs nu mer 

än någonsin. Så säger Svenska folkpartiets 

ordförande Stefan Wallin 

med anledning av det svenska valresultatet. 

i Sfp är vi glada att våra samarbetspartier 

i alliansen i Sverige 

kan fortsätta vid regeringsmakten. 

Speciellt glädjande är det att det 

liberala folkpartiet tar plats också 

i nästa regering. 

- det finns en beställning på 

liberala, frisinnade alternativ i 

politiken i en tid då främlingsfientlighet 

och extremrörelser igen marscherar 

in på europas politiska karta. 

i den finländska valrörelsen ska 

Sfp vara det liberala alternativet 

för alla dem som öppet vågar ta 

avstånd från rasismen och har beredskap 

att diskutera invandringsfrågor 

på ett konstruktivt sätt säger 

Wallin. 

i Sverige är övriga partier tydliga 

med att ta avstånd från Sverigedemokraternas 

politik. också i 

finland är det viktigt att ta öppet 

debatt om toleransfrågor innan 

valet så att väljarna ges en rättvis 

bild av partierna, avslutar Wallin. 

uppdaterade 

kandidatlistor 

på Sfp.fi! 

kandidatlistorna inför riksdagsvalet 

2011 håller på att utformas. 

på sidan www.sfp.fi kan väljarna 

få information om vilka kandidater 

som hittills ställt upp. listan uppdateras 

kontinuerligt, så titta in 

med jämna mellanrum för den senaste 

informationen! 

36 MED 4_10 

gestrin: passagerartrafiken längs 

kustbanan bör säkras 

”det är viktigt att vårt befintliga 

järnvägsnät hålls i gott skick”, säger 

riksdagsledamot CHRiStina 

GEStRin i sitt inlägg i budgetdebatten. 

i nyland bör Hangö-Hyvingebanan 

elektrifieras och passagerartrafiken 

längs med kustbanan 

säkras ända till Hangö. i huvudstadsregionen 

väntar också flera 

nya spårtrafikprojekt på statsstöd. 

många av dessa är av nationellt 

intresse. 

ekonomin ser ljusare ut i år än 

förra året och utsikterna för det 

kommande året är hyfsade. osäkerhet 

på det ekonomiska områ- 

Sfp samarbetar med oSg 

inför riksdagsvalet har Svenska 

folkpartiet valt att samarbeta med 

reklambyrån ojala Saari group. 

– efter en genomgång av alternativen 

sände vi ut en offertbegäran. 

när dessa beretts fanns det 

fyra reklambyråer kvar att välja 

emellan. alla dessa fyra representerade 

olika slag av sakkunskap 

och arbetsutskottet valde oSg, säger 

tf. organisationschef CHRiStEl 

lilJEStRÖM. 

oSg representerar ett internationellt 

kunnande och är specialiserade 

på nyttjandet av sociala medier. 

byråns huvudkontor finns i åbo 

med cirka 40 anställda. i Helsingfors 

har byrån 10 anställda. Som 

koordinator från oSg sida fungerar 

vd MaRina laaKSo. 

reklambyrån har en total omsättning 

på 11 miljoner euro, varav 

det är ändå något som fördunklar 

framtidsutsikterna. Skuldsättningen 

förväntas vara mindre nästa år 

men fortfarande kan dagens beslutsfattare 

inte utgå från att morgondagens 

skattebetalare har lättare 

att återbetala skulderna än 

dagens. 

energiskattereformen är ett led 

i rätt riktning. regeringens korrigering 

till energibeskattningspaketet, 

så att stenkolet beskattas hårdare 

än naturgasen var en nödvändig 

åtgärd. fjärrvärmenätet i huvudstadsregio-nen 

kan av miljöhänsyn 

även motiveras i framtiden. 

finansieringen av oljeskydds- 

reklamsidan uppgår till cirka 2,7 

miljoner euro. 

– vi förväntar oss nya grepp i 

marknadsföringen; skapandet av 

ett gott kampanjkoncept, en färgstark 

copy samt en förnyad grafik. 

därtill är avsikten att detta samarbete 

skall fortsätta efter riksdagsvalet 

2011 och därmed ge partiet 

en långsiktighet i profileringen, säger 

liljeström. 

– vi är entusiastiska och stolta 

över att få samarbeta med Sfp, säger 

laakso. 

– vi brinner för samma saker 

som Sfp står för: liberalism, öppenhet 

och mångkulturalitet och ser 

fram emot att få använda vår långa 

erfarenhet för sådana ärenden 

samt för en framtid där svenskan 

spelar en roll. vi arbetar gärna för 

någonting vi tror på. 

centralen i borgå saknas vilket 

är märkligt eftersom öppnandet 

av centralen fanns nedskrivet 

i regeringsprogrammet och 

allt pekar på att vi bör förstärka 

vår oljeskyddsberedskap. reduceringsfisket 

längs med kusten 

saknar också anslag för nästa år 

fastän pilotprojektet visar att stora 

mängder fosfor kan elimineras 

om reduceringsfisket kunde utvecklas 

längs med hela kusten. 

alla dessa åtaganden behövs för 

att finland ska uppfylla de krav 

man förbundit sig till i Helcoms 

bSap och även vid östersjötoppmötet 

i Helsingfors i februari. 

ny valplattform 

tar form 

Sfp har tillsatt fem arbetsgrupper 

med uppdrag att ta fram en valplattform 

inför riksdagsvalet år 

2011. 

de fem programmen går under 

rubrikerna ekonomi, utbildning, 

omsorg, gränsöverskridande frågor 

och förvaltnings- och regionpolitik. 

partiet har kallat sakkunniga 

från olika sektorer för att delta 

i arbetet. 

– vi arbetar för en ärlig, trovärdig 

och öppen plattform. 

programmen tar avstamp i framtidsmanifestets 

liberala ideologi, 

men det är viktigt att plattformen 

genomsyras av vår mission: att 

jobba för det två språkiga finland, 

säger parti sekreterare JoHan 

JoHanSSon.

[Med dig internationellt] 

Haglund formar eu:s 

ekonomiska styrning 

europaparlamentariker CaRl 

HaGlUnD har tilldelats ansvaret 

för parlamentets rapport om åtgärderna 

för korrigering av för stora 

makroekonomiska obalanser 

inom eu. 

rapporten är en del av ett större 

paket om hur den ekonomiska styrningen 

i eu ska förbättras. 

- det ekonomiska läget i flera 

medlemsstater, med grekland i 

spetsen, har avslöjat en mängd brister 

i den ekonomiska styrningen. vi 

kan inte ha en gemensam valuta 

utan gemensamma spelregler 

och sanktioner mot medlemssta- 

FRåGESPoRtEnS SVaR: 

1. Så kallas den amerikanska 

regeringspolicyn gällande homosexualitet 

inom USa:s väpnade styrkor. Policyn går ut 

på att homosexuella inom USa:s väpnade 

styrkor inte får berätta om sin läggning, 

samt att deras överordnade inte får fråga 

dem om deras läggning 

2. identitetshandling utställd till flyktingar 

som blev statslösa efter första världskriget 

3. Fotbollsföreningen Jaro 

4.Jens lapidus 

5. Robban 

6. Fyra (alaska, texas, Kalifornien och 

Montana) 

7. Charles taylor 8. Miina Sillanpää 9. 

Barcelona-stolen 10. Evira 

ter som inte följer reglerna. den 

ekonomiska styrningen måste förbättras 

för att eu och särskilt euro-området 

ska behålla trovärdigheten, 

säger Haglund. 

- finanskrisen har gett upphov 

till en aldrig tidigare skådad 

mängd av direktivförslag, framför 

allt gällande aktörerna på finansmarknaden. 

idag togs ett 

stort steg framåt genom att parlamentet 

röstade för de nya finansövervakningsinstitutionerna, 

men 

nu det är också dags att se över 

medlemsstaternas ekonomiska 

styrning, understryker Haglund. 

SUDoKU-lÖSninGaR: 

Haglund liberalernas 

chefsförhandlare 

europaparlamentariker CaRl 

HaGlUnD har valts till den liberala 

gruppens chefsförhandlare för den 

europeiska unionens kommande 

finansieringsperiod. 

i praktiken handlar det om 

budget ramarna från och med 2014. 

de nuvarande ramarna från 2007 

avslutas år 2013. 

de kommande budgetramarnas 

omfattning uppskattas uppgå till 

lätt expert 

9 6 8 1 2 3 5 4 7 

1 7 2 8 4 5 6 3 9 

5 3 4 7 6 9 2 1 8 

3 9 6 2 1 7 4 8 5 

2 8 7 5 3 4 1 9 6 

4 5 1 9 8 6 7 2 3 

8 1 3 6 5 2 9 7 4 

6 2 9 4 7 8 3 5 1 

7 4 5 3 9 1 8 6 2 

cirka en biljon euro. 

- det här är en enastående möjlighet 

att påverka den europeiska 

unionens framtid. jag är hedrad 

över att ha fått detta förtroende 

och överväldigad av de möjligheter 

och utmaningar det medför. 

allt är öppet gällande nästa finansieringsperiod; 

längden, prioriteringarna 

och de tillgängliga resurserna, 

konstaterar Haglund. 

6 4 3 2 9 1 8 5 7 

9 5 2 7 8 4 3 6 1 

8 1 7 5 6 3 9 4 2 

2 7 8 6 5 9 1 3 4 

4 9 6 1 3 2 5 7 8 

5 3 1 8 4 7 2 9 6 

3 6 9 4 2 8 7 1 5 

7 2 5 3 1 6 4 8 9 

1 8 4 9 7 5 6 2 3 

MED 4_10 37


ministrarna Wallin och thors: 

en seger för karleby och förnuftet 

beskedet om att karlebys och landskapet 

mellersta öster bottens 

orientering i den statliga regionalförvaltningen 

nu slutligen är klar, 

i och med att minister PEKKaRinEn 

inte på nytt tar upp den redan 

avgjorda frågan, glädjer Sfpminister 

gruppen, som konsekvent 

arbetat för det södra alternativet. 

- alla argument talade för söder. 

karleby stad, där 65 % av landskapets 

befolkning bor, hade tagit 

ställning för den traditionella, historiska 

och logiska samarbetsriktningen 

som är söder. Samarbetet 

och den naturliga symbiosen med 

jakobstadsregionen, inte minst vad 

gäller företagen och arbetsplatserna, 

talade också för söder, konstaterar 

Sfp-ministrarna StEFan 

Wallin och aStRiD tHoRS. 

- den grundlagsenliga jämlika 

rätten till service på både finska 

och svenska är central i ett tvåspråkigt 

land. det handlar om att 

medborgaren kan vara säker på att 

myndigheterna kan ge fullgod service 

på bägge språken. det handlar 

inte om några privilegier, vilket 

38 MED 4_10 

minister pekkarinen antyder i dagens 

keski-pohjanmaa, utan om 

samma rätt till samma service. det 

fastslog också grundlagsutskottet 

och justitiekansler jaakko jonkka. 

också den oberoende tjänstemannaarbetsgruppen 

påpekade att det 

sydliga alternativet bäst tryggar de 

språkliga rättigheterna. 

därför var orinteringsfrågan i 

slutändan en juridisk fråga, konstaterar 

Wallin. 

- den utdragna långdansen om 

karlebys orintering är nu över. 

förvaltningen kan på riktigt börja 

planera för framtiden och för att 

invånarna i mellersta österbotten 

och österbotten skall få en god 

och heltäckande service. för oss 

alla som jobbat med denna fråga i 

flera år känns det naturligtvis bra. 

Speciellt bra känns det med all sannolikhet 

i karleby där folkmajoriteten 

så tydligt var för söder. det har 

varit en brett politiskt samarbete 

på alla nivåer, lokalt, regionalt och 

nationellt. detta är en seger för demokratin, 

för karleby och juridiken, 

säger thors. 

thors: bestämmelserna om 

familjeåterförening har skärpts 

enligt migrations- och europaminister 

aStRiD tHoRS har finland 

skärpt bestämmelserna om 

familje återförening. ändringarna 

trädde i kraft i början av augusti. 

– fosterbarn ska ha varit i ett 

verkligt vårdnadsförhållande med 

anknytningspersonen innan anknytningspersonen 

kom till finland. 

Syftet med detta är att försäkra sig 

om att fosterbarnen är verkliga familjemedlemmar, 

säger ministern. 

i samma lagändring ändrades 

förutsättningarna för beviljande av 

uppehållstillstånd på grundval av 

familjeband till minderåriga barn 

så att det oftast endast blir möjligt 

om barnet är minderårigt då ansökan 

om uppehållstillstånd för barnet 

avgörs. 

en regeringsproposition om biometriska 

uppehållstillståndskort 

lämnades i juni. 

– Syftet är att förhindra oegentligheter 

genom att skapa en tillförlitligare 

koppling mellan innehavaren 

och själva tillståndet, säger minister 

thors. 

minister thors är medveten om 

situationen med ansökningarna 

om familjeåterförening inlämnade 

av somaliska familjer, som medierna 

har tagit upp. när det gäller somalier 

kan man konstatera att 43 

procent av de ansökningar om uppehållstillstånd 

som inlämnades 

2009 avslogs, säger ministern. 

Somalias interimregering utfärdar 

biometriska e-pass till sina 

medborgare. e–passet ska i fortsättningen 

användas som identitetsbevis 

i samband med ansökan 

om uppehållstillstånd. 

minister thors förstår migrationsverkets 

oro över otillräckliga 

resurser. 

– vid ramförhandlingarna har 

migrationsverket fått löftet att man 

kan förlänga visstidsanställningarna 

för att kunna sköta anhopningen 

av ansökningar. när det gäller 

familjeåterföreningar försöker 

man effektivisera behandlingsförfarandet 

tillsammans med andra 

myndigheter för att inte behandlingstiden 

ska förlängas. 

tig inte barnen i niger till döds 

- Svår torka har förorsakat väldig 

hungersnöd i niger. 17 procent av 

barnen under fem år lider av akut 

hungersnöd men västvärlden tiger, 

säger aStRiD tHoRS. 

fn:s matprogram meddelar att 

de strävar efter att få näring åt cirka 

8 miljoner svältande nigerier 

under de kommande sex månaderna. 

Hungersnöden har drabbat 

alla länder i Sahelområdet i afrika, 

men niger har drabbats värst. 

enligt unicef uppgår antalet hungrande 

barn i Sahelområdet till 860 

000. 

- Svår hungersnöd bland barn 

förorsakar allvarliga skador som 

inte går att reparera i efterhand. 

i finland skulle liknande siffror 

betyda att 70 500 av våra barn 

under skol ålder skulle hotas av död 

eller hjärn skador för att de inte får 

tillräckligt med mat. jag vill vädja 

till allmänheten att de inte glömmer 

bort nigerr, och att man i tid 

får insamlat tillräckligt med hjälp 

till landet. Samtidigt måste eu:s 

katastrofhjälp också anslå medel 

för niger säger astrid thors.


Wallin: ”budgetens återhållsamma 

inriktning är viktig” 

regeringens budgetförslag kan karaktäriseras 

som framtidsinriktat 

ansvarstagande. Statens upplåning 

minskas med 5 miljarder jämfört 

med innevarande år. den återhållsamma 

riktningen är viktig för 

att skapa en hållbar ekonomi, säger 

Svenska folkpartiets ordförande 

StEFan Wallin. 

arbetet för bättre ungdomssysselsättning 

prioriteras också nästa 

år. den här satsningen är ytterst 

viktig och erfarenheterna från de 

senaste åren är goda. många unga 

har genom denna verksamhet fått 

vägledning för att hitta en me- 

ningsfull sysselsättning. 

förverkligandet av eu:s klimatmål 

tar ett stort steg framåt genom 

en nysatsning på drygt 100 

miljoner euro för förnybar energiproduktion. 

Svenska folkpartiet gläds speciellt 

över att finansieringen av skyddet 

av östersjön kunde tryggas efter 

den livliga diskussionen. 

genom att ytterligare 40 tjänster 

på migrationsverket tryggas garanteras 

korta behandlingstider. 

Social- och hälsovårdsministeriets 

enheter för jämställdhetsärenden 

fick tilläggsanslag i budgeten, 

Advokatbyrå - 

Asianajotoimisto 

Rehn & Co 

Attorneys-at-Law 

Arv, gåvor och skattefrågor 

Bouppteckningar och 

arvskiften 

Generationsskiften 

Arkadiagatan 12 A, 00100 Helsingfors 

Tel. o9-6689 650, fax 09-6689 6510 

olof.rehn@rehnco.com 

vilket gläder jämställdhets minister 

Wallin. 

tipsanslagen för kultur, idrott 

och ungdom ökar med 19 miljoner 

euro. under minister Wallins tid i 

ministeriet har statens resursering 

för denna sektor ökat med 135 miljoner 

euro eller 30%. en ny kulturell 

språksatsning görs för främjande 

av kunskapen i kolt- och enaresamiska. 

Statsandelarna till kommunerna 

höjs med drygt 271 miljoner euro 

vilket ska trygga basservicen. 

”Svenskan ska 

tidigareläggas” 

- det finns ingen orsak att kompromissa 

bort svenskan som 

BJaRnE KalliS föreslår, enligt 

anna-MaJa HEnRiKSSon. 

-då timfördelningsarbetsgruppen 

kommit fram till att 

undervisningen i svenska ska tidigareläggas 

så ska vi arbeta för att 

förverkliga detta. vår strategi inom 

Sfp har varit att skapa stöd för förslaget, 

inte att kompromissa bort 

svenskan. i förlängningen handlar 

det om finlands framtid som ett 

land med två nationalspråk, inget 

mindre, avslutar Henriksson. 

lassus-paavolainen fick gyllene 

förtjänsttecken 

eva S. lassus-paavolainen mottog 

i maj som första person det år 

2008 instiftade Sfp:s gyllene förtjänsttecken 

med lagerkrans. 

tecknet med diplom överräcktes 

den 26 maj under lokalavdelningsmötet 

för Sfp i munksnejden 

av Helsingforskretsens ordförande 

georg Henrik Wrede. enligt statuterna 

tilldelas tecknet enskild partimedlem 

som gjort särskilt beak- 

tansvärda och mångåriga insatser 

i partiarbetet på minst kretsnivå. 

eva S. lassus-paavolainen har 

bland annnat varit en av eldsjälarna 

bakom de populära och regelbundet 

återkommande s.k. Solnaträffarna 

i munksnäs i Helsingfors, 

där medlemmar och andra intresserade 

kan träffa Sfp:s beslutsfattare 

och politiker på nära håll under 

otvungna former. 

MED 4_10 39

Den 1315 oktober samlas över 500 

delegater och Europas tredje största parti, 

European Liberal Democrats i Marina 

Congress Center i Helsingfors för sitt årliga 

toppmöte. SFP står tillsammans med 

Centern som arrangör för kongressen. 

Kongressen är ELDR:s motsvarighet 

till SFP:s partidag och samlar 500 politiker 

från Europas alla hörn. Med fem 

statsministrar, åtta EU kommissionärer 

och 85 Europaparlamentariker från 

ELDR innebär det att Finland kommer 

få besök av en hel del prominenta gäster 

till kongressen. Enbart Storbritanniens 

vice premiärminister Nick Cleggs parti 

LibDems kommer att flyga in en 50 personer 

stor delegation, inklusive sex stycken 

Europaparlamentariker. Tysklands utrikesminister 

Guido Vestervelles parti 

FDP är inte mycket sämre med en 40 

personer stor delegation, också den inkluderande 

sex Europaparlamentariker. 

Kongressens tema är i år: ”The challenges 

of demographic change” vilket kommer 

att märkas i alla anföranden, men kongressen 

tar också ställning till 19 stycken 

motionsförslag. 

Bland höjdpunkterna i programmet 

står onsdagens seminarium om framtidens 

europeiska arbetsmarknad med kulturminister 

Stefan Wallin, statsminister 

Mari Kiviniemi, EVA:s direktör Sixten 

Korkman, europaparlamentariker Lena 

Ek och Arcadas rektor Henrik Wolff 

som talare. 

eldr-kongressen samlar 

toppolitiker i Helsingfors 

På torsdag håller Stefan Wallin sitt 

öppningstal tillsammans med ELDR:s 

ordförande europaparlamentariker 

Annemie Neyts och Irlands statsminister 

Brian Cowen. På fredagen talar 

Europaminister Astrid Thors, ALDE 

gruppens ordförande Guy Verhofstadt, 

EU kommissionär Olli Rehn och 

Europaparlamentariker Carl Haglund. 

Detta och mycket annat blir det i Marina 

Congress Center dessa dagar. På onsdag 

och torsdag kväll ordnas mottagningar 

på stadshuset och Marina Congress 

Center. Programmet i sin helhet hittas 

på SFP:s hemsida. 

SFP deltar i kongressen med en 

50 personer stark delegation. Några få 

ströplatser finns ännu i delegationen, 

om du är intresserad av att komma med 

på en av dem, ska du kontakta SFP:s internationella 

utskotts sekreterare Mats 

Löfström, mats.lofstrom@sfp.fi 

minister astrid thors hör till skaran talare 

under eldr-kongressen, som ordnas i marina 

Congress Center i Helsingfors i oktober.

Med nr 4 Oktober 2010 - SFP

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?