Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
miljön (impediment, småbiotoper, träd och buskar) hade nivån ”minst tillräcklig hänsyn” uppnåtts
i 56 % av fallen. I jämförelse med den undersökning som gjordes i början av 1980-talet
hade hänsynstagandet förbättrats. 23
3.5.5.12. Skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen m.m.
Av 1979 års lag framgår att vissa paragrafer för sin tillämpning kräver att Skogsstyrelsen meddelar
föreskrifter. I 24§ skogsvårdsförordningen bemyndigas Skogsstyrelsen att meddela de
ytterligare föreskrifter som erfordras för lagens verkställighet. I tillägg till dessa bindande föreskrifter
utnyttjade Skogsstyrelsen den möjlighet som regeringsformen gav centrala myndigheter
att meddela s.k. allmänna råd som var av upplysande karaktär. För att tillgodose de önskemål
som framförts i lagens förarbeten om en enhetlig och effektiv tillämpning utformade Skogsstyrelsen
en innehållsrik författning, där lagens krav och undantagssituationer utförligt redovisades.
Jordbruksutskottet som, redovisat ovan, vid ett flertal tillfällen under 1980-talets början reviderade
skogsvårdslagens innehåll kommenterade Skogsstyrelsens författning bl.a. i JOU 1985/86:13,
med följande ord: Skogsstyrelsen har i senaste upplagan av sina föreskrifter och allmänna råd
till skogsvårdslagen tagit in skogsvårdslagens samtliga paragrafer. Under respektive paragrafer
återges också dithörande bestämmelser i skogsvårdsförordningen. Därefter följer, likaså under
respektive paragrafer, Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Bindande föreskrifter, som
inte får frångås, är återgivna i rak stil. Allmänna råd, som inte är av bindande karaktär, är återgivna
i kursiverad stil. De allmänna råden är rekommendationer, som syftar till att främja en
enhetligt tillämpning av skogsvårdslagen eller anvisar hur enskilde lämpligen kan handla i vissa
hänseenden utan att utesluta andra handlingssätt. Enligt utskottets mening är de olika reglerna
samlade på ett åskådligt sätt. Det bör därigenom vara möjligt för den enskilde skogsbrukaren att
själv med hjälp av det aktuella häftet bedöma vad som fordras av honom och vad som i det enskilda
fallet rekommenderas som en lämplig åtgärd. 24
Till följd av ett flertal riksdagsbeslut och på eget initiativ omarbetade Skogsstyrelsen under 1980talet
föreskrifterna vid ett stort antal tillfällen. Det leder för långt att här redogöra för innehållet i
alla dessa föreskrifter. Här skall endast och helt kort sägas något om Skogsstyrelsens föreskrifter
till 9§ skogsvårdslagen om röjning och 8§ om begränsning av skogsodling med contortatall.
Därefter några ord om regeringens förordning om ransonering av slutavverkningsmogen skog.
I det föregående har, under 3.5.5.11, redovisats att röjningen omfattade mycket stora arealer under
1980-talet. Det kan då vara av intresse att påminna om under vilka villkor åtgärden utfördes.
Av specialmotivering till den aktuella paragrafen framgick att Skogsstyrelsen förväntades ange
såväl rekommenderat stamantal efter röjning som lägsta respektive högsta tillåtna stamantal.
Orsakerna till detta var att man i diskussionen framfört att en felaktig normbildning skulle kunna
utbildas om endast det högsta tillåtna stamantalet angavs. Här ges exempel på den spännvidd som
röjningsbestämmelsen sålunda medgav, allt vid ca 3 meters höjd på ungskogen.
Tabell 3.5.5.12-1. Lägsta, rekommenderat och högsta tillåtna stamantal per ha i ungskog
enligt 1979 års skogsvårdslag. (Skogsstyrelsen 1979)
Ungskogsexempel Lägsta stamantal/ha
Rekommenderat Högsta stamantal/ha
Granskog, god mark södra
Sverige
2 000 2 300 – 2 900 5 800
Tallskog, medelgod mark 1 700 2 000 – 2 500 5 000
norra Sverige
Den vänstra kolumnen i tabellen ovan anger också det minsta stamantal som i barrungskog
skulle friröjas från konkurrerande lövuppslag.
23 Dessa undersökningar, som fortsatte under 1990-talet, visar ett fortsatt förbättrat hänsynstagande.
24 Det är intressant att notera att samma utskott 8 år senare(1993), när en ny skogspolitik utarbetades, förhöll sig
mera kallsinnig till dessa föreskrifter. Utskottet ansåg då att de utgjorde ett exempel på en oönskad detaljstyrning
som borde utmönstras.
91