Skogspolitisk historia

1000 ha
450,0
400,0
350,0
300,0
250,0
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
Skogspolitisk historia
1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990
Figur 3.5.5.11-2. Röjnings- och skogsodlingsarealen (1000 ha) under åren 1980-1990.
(Riksskogstaxeringen för skogsodling och Skogsstyrelsen för röjning 2001).
88
Röjning
Skogsodling
Figur3.5.5.11-2 visar att röjningen under 1980-talet utfördes i stor omfattning. Därmed kunde en
stor del av eftersläpningen inhämtas. Enligt riksskogstaxeringen minskade det "akuta" röjningsbehovet
mellan åren 1983-90 från 1,4 milj. ha till 0,7 milj. ha. Skogsodlingen låg under hela den
aktuella tiden på nivån 180 - 200 000 ha per år. Även för denna åtgärd kunde betydande delar av
den tidigare eftersläpningen inhämtas.
I nedanstående figur redovisas för tiden 1955-1996 skogsodlingen och den areal som slutavverkats
två år före skogsodlingens utförande. Detta möjliggör en jämförelse mellan dessa två åtgärder
och bedömningar av återväxtarbetets intensitet och lämplighet. Figuren visar att skogsbruket
under lång tid överutnyttjade självföryngringsmöjligheterna. I den areellt sett stora skogsodlingen
under 1980-talet återfinns också, som tidigare omnämnts, en inhämtning av eftersläpande
kalmarksarealer. Ett exempel på denna sistnämnda aktivitet utgörs av Domänverkets beslut 1985
att starta ett program för restaurering av eftersatta kalmarker. Programmet kom att omfatta 200
miljoner kronor och mer än 40 000 hektar (Domänverkets årsredovisning 1991 och muntliga
upplysningar från Bo S Hedström).