Skogspolitisk historia

Förord
Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera effekterna av skogspolitiken och
redovisa detta senast den 31 december 2001. Effekterna på den biologiska mångfalden utvärderas
tillsammans med Naturvårdsverket. Arbetet är organiserat i ett gemensamt projekt
”Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter – SUS 2001”.
Den senaste utvärderingen av skogspolitiken (SUS) genomfördes under 1997 och presenterades i
januari 1998. SUS hade som primärt mål att utvärdera effekterna av den ”nya skogspolitiken”
som fastställdes av riksdagen i maj 1993. Nu är inte längre den rådande skogspolitiken ny och
uppdraget denna gång är att utvärdera i vidare termer. Den föreliggande utvärderingen (SUS
2001) kommer dock att lägga särskild vikt på effekterna av 1993 års skogspolitik.
Projektet som genomförs under åren 2000-2001 skall beskriva effekterna av skogspolitiken och
jämföra nuläget med uppsatta mål (skogspolitiska mål, skogliga sektorsmål och beslutade miljökvalitetsmål).
Vi vet genom inventeringar och andra källor ganska väl hur Sveriges skogar ser ut,
sköts och nyttjas i nuläget. Orsaken till varför åtgärder utförs eller ej och därigenom påverkar
skogstillståndet, miljötillståndet i skog och skogsbrukandets inriktning på lång sikt är emellertid
inte lika välkänt och betydligt svårare att dokumentera och analysera. Detta är dock uppgiften för
SUS 2001 och då med särskild vikt vid att kunna peka ut vilka effekter skogspolitiken bidrar
med. För att kunna göra detta har det varit angeläget att beskriva och belysa skogspolitikens utveckling
och påverkan ur ett historiskt perspektiv.
Eftersom skogspolitikens effekter kan vara svåra att särskilja från annan påverkan behöver även
andra påverkansfaktorer beskrivas för att kunna särskilja effekterna av skogspolitiken.
Rapporten ”Skogspolitisk historia”
Denna rapport beskriver skogspolitiken under 1900-talet och dess framväxt från slutet på 1800talet.
Skogspolitikens mål, medel och praktiska genomförande genom SVO och vissa av dess
effekter beskrivs per skogspolitisk period. Rapporten beskriver även andra politikområden som
bedöms ha påverkat skogen och skogsbrukandet i betydande grad. Dessutom berör rapporten
andra påverkansfaktorer, t.ex. jordbrukets rationalisering, som påverkat skogsbrukandet i stor
omfattning i Sverige.
Hans Ekelund är tillsammans med Gustaf Hamilton huvudförfattare för denna rapport. Hans har
också varit projektledare för delprojektet ”Skogspolitisk historia” inom SUS 2001. I rapporten
ingår även 8 fristående uppsatser, som har skrivits av personer med stor erfarenhet av och kompetens
i svenskt skogsbruk och med erkänt hög integritet. Dessa uppsatser representerar helt och
hållet uppsatsförfattarnas egen syn på den skogspolitiska historien, vilket också ger en bred bild
av olika aspekter på den under 1900-talet utövade skogspolitiken.
Om huvudförfattarna
SkogDhc Hans Ekelund var generaldirektör för Skogstyrelsen från 1991 till
31 mars 1994, den omvälvande period när 1993 års skogspolitik formades.
Han utexaminerades som Skogsmästare 1967 och har efter en sommar på
Lantmäteriverket varit verksam inom Skogsvårdsorganisationen på många
olika poster sedan dess. Hans har en lång erfarenhet som skogsvårdskonsulent,
flera olika chefsposter på både skogsvårdsstyrelser och
Skogsstyrelsen. Hans har och har haft ett flertal olika betydelsefulla
positioner som ordförande i KSLA:s skogsavdelning sedan 1998, ordförande
i SJFR 1993-1998, ordförande i SUFOR 1995-1999 och är bl.a. ordförande
för skogshistoriska sällskapet. Hans Ekelund blev 1998 utnämnd till
hedersdoktor vid den skogsvetenskapliga fakulteten på SLU för sina stora insatser för den skogsvetenskapliga
forskningen.
1