12.09.2013 Views

Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />

I avsnittet om 1979 års skogspolitik här nedan kommer flera andra utbildningsaktiviteter under<br />

1980-talet att kommenteras mer ingående.<br />

3.4.5.11. Skogsvårdsorganisationens skogsbruksplanläggning 1948-1980<br />

Under den aktuella perioden blev skogsbruksplanläggning inom skogsvårdsorganisationen en<br />

verksamhet som ökade i omfattning. Olika statliga stödformer möjliggjorde att planläggningsverksamheten<br />

över långa tidsperioder nådde en sådan stabilitet att den kunde organiseras på ett<br />

rationellt sätt och bemannas med väl utbildad personal. Fram till och med 1968 redovisas statistiken<br />

uppdelad på ”enkel skogsvårdsplan” och ”fullständig hushållsplan”. Från 1969 och framåt är<br />

verksamheten uppdelad i ”områdesplaner” respektive ”fastighetsvisa skogsbruksplaner”. En<br />

skogsbruksplan innehåller i princip två delar. Dels en inventering av skogen som består av en<br />

karta och en okulärt upprättad beståndsbeskrivning. Den andra delen, som ingår i beståndsbeskrivningen,<br />

består av åtgärdsförslag som, beroende på vilken planprodukt det handlar om, är<br />

mer eller mindre kopplade till den enskilda skogsfastighetens totala skogliga situation.<br />

Det förutsätts här att de åtgärdsförslag som ges i skogsbruksplaner upprättade av skogsvårdsstyrelsen<br />

ligger i linje med gällande skogspolitik. Sett ur ett sådant perspektiv har skogsbruksplanläggningen<br />

under den aktuella perioden varit ett betydelsefullt skogspolitiskt medel, som nått<br />

många privata skogsägare. I samband med skogsbruksplanernas upprättande uppstod det också<br />

situationer då skogsvårdsstyrelsens rådgivning om återväxt och skogsskötsel kunde göras konkret<br />

och appliceras i en praktisk verksamhet.<br />

En skogsbruksplan brukar anses ha aktualitet i minst 10 år. I figur 3.4.5.11-1 redovisas dels den<br />

areal där skogsvårdsstyrelsen årligen upprättade skogsbruksplaner, dels den andel, i procent av<br />

den privatägda skogsmarken, som hade en aktuell skogsbruksplan upprättad av skogsvårdsstyrelsen.<br />

(Före 1960 är den sammanlagda mängden av ”aktuella skogsbruksplaner högst 10 år gamla”<br />

osäker).<br />

För privatskogsbruket upprättar även skogsägarföreningar och konsultbyråer skogsbruksplaner.<br />

Den sammanlagda arealen av dessa planer är okänd. Storskogsbruket, som av tradition har heltäckande<br />

skogsbruksplaner, upprättar dessa inom respektive företag eller köper dessa tjänster av<br />

något konsultföretag. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet sträcker sig till och med godsskogarna, i<br />

undantagsfall till något skogsbolag eller någon kyrkligt ägd skog.<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Av SVS årligen planlagd areal, hektar<br />

69<br />

Andel av privatskogen med aktuell skogsbrplan<br />

Figur 3.4.5.11-1. Skogsbruksplaner framställda av skogsvårdsstyrelserna 1952-1979.<br />

(Skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser)<br />

Om man studerar figuren ovan och jämför den med den tidigare redovisade figuren över skogsvårdsstyrelsernas<br />

tillämpning av skogsvårdslagen under samma tid slås man av deras olikheter.<br />

800000<br />

700000<br />

600000<br />

500000<br />

400000<br />

300000<br />

200000<br />

100000<br />

0

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!