Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />
om är då i första hand överenskommelser om återväxt eller avverkning – också dessa av frivillig<br />
natur – och avverkningsförbud. I nedanstående två figurer redovisas den omfattning som dessa<br />
nyssnämnda laginstrument haft under den aktuella perioden.<br />
Areal, ha<br />
Figur 3.4.5.9-1. Överenskommelser om återväxter upprättade av skogsvårdsstyrelsen, hela landet,<br />
åren 1948-79. (Skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser)<br />
Antal<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
500<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
0<br />
1948<br />
1948<br />
1950<br />
Överenskommelser om återväxter<br />
upprättade av skogsvårdsstyrelsen, hela landet 1948-79<br />
1950<br />
1952<br />
1954<br />
1956<br />
1958<br />
1960<br />
1952<br />
1954<br />
1956<br />
1958<br />
1960<br />
1962<br />
1964<br />
1966<br />
1968<br />
1970<br />
1972<br />
1974<br />
1976<br />
1978<br />
Figur 3.4.5.9-2. Antal avverkningsförbud meddelade av skogsvårdsstyrelsen, hela landet, åren 1948-<br />
79. (Skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser)<br />
När 1948 års skogsvårdslag var ny och togs i bruk rådde en optimistisk inställning både rörande<br />
skogsbrukets framtid och till den nya lagens möjligheter att medverka till ett långsiktigt förbättrat<br />
skogstillstånd. Optimismen stärktes i början av 1950-talet under den s.k. Koreaboomen, då lönsamheten<br />
i skogsnäringen starkt förbättrades. 1948 års skogsvårdslag kom under denna tid också<br />
till användning även i sina formella delar. Från slutet av 1950-talet fram till 1973 rådde däremot,<br />
till följd av en lång skoglig lågkonjunktur med hela tiden fallande lönsamhet, en pessimistisk<br />
inställning till skogsnäringens framtid. Denna situation beskrivs på flera andra ställen i rapporten.<br />
Skogsvårdsstyrelsernas användning av skogsvårdslagens formella instrument sjönk då till mycket<br />
låga nivåer. Efter 1974, då riksdagen påfordrat en skärpning även av skogsvårdslagens tillämpning,<br />
ökade ånyo användningen av överenskommelseinstitutet.<br />
Figurerna ovan visar utfallet för samtliga skogsvårdsstyrelser. Det var dock en stor variation<br />
ifråga om skogsvårdslagens användning mellan olika skogsvårdsstyrelser (i förarbete till 1979 års<br />
skogspolitiska beslut påtalades behovet av en mer enhetlig tillämpning). Variationen mellan<br />
skogsvårdsstyrelserna kan inte förklaras enbart av olikheter i skogstillståndet utan berodde också<br />
66<br />
1962<br />
1964<br />
1966<br />
1968<br />
1970<br />
1972<br />
1974<br />
1976<br />
1978
Change language