Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
från drygt 50 miljoner m³sk till 60-70 miljoner m³sk. Avverkningsuttaget per hektar hade således
ökat mycket kraftigt.
Hur slutavverkningarna hade utförts kvalitetsmässigt har beskrivits ovan i avsnitt 3.4.5.4. Gallringarna
hade från 1960-talet i alltför stor utsträckning, genom stora hektaruttag och genom virkesförrådssänkande
gallringar i äldre skog, resulterat i en tillväxtminskning i den kvarvarande
skogen.
Figur 3.4.5.7-1, som redovisar avverkningsarealernas utveckling för hela landet, skymmer den
variation som fanns mellan olika landsdelar. Att slutavverkningen fram till 1970-talets mitt utfördes
på en stor areal – som inte var långsiktigt uthållig – förklaras till stor del av att den, främst i
landets norra delar, genomfördes som ett led i restaureringen av under tidigare decennier gleshuggna
skogar. I andra delar av landet, t.ex. sydöstra Sverige, fortsatte skogsvårdsstyrelsen och
andra med den invanda blädningsgallringen långt efter vad som då var vanligt i Mellansverige
och Norrland. Se nedanstående figur som visar tillämpade avverkningsmetoder i Kalmar län.
1000 ha
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1955
1956
62
1957
1958
1959
1960
1961
1962
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
Figur 3.4.5.7.-2. Slutavverknings- och gallringsarealer under perioden 1955-1980 i Kalmar län. Diagrammet
redovisar årstal och ej som brukligt glidande treårsmedeltal, därav den "taggiga" formen.
(Riksskogstaxeringen 2001)
När man även i sydöstra Sverige så småningom upphörde med utglesnande gallringar i medelålders
och äldre skog resulterade detta med tiden i starkt ökande virkesförråd i dessa åldersklasser.
I figur 3.4.5.7-3 jämförs virkesförrådet per hektar i skog av olika åldrar vid 1960-talets mitt med
dagsläget.
Slutavv
Gallring