Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
3.4.5.6. Slutkommentarer till de skogspolitiska aktiviteterna under 1970-talet
1970-talets första hälft var, som framgått, ovan en intensiv utredningsperiod. Under denna tid
togs flera delbeslut som avsatt starka spår i den skogspolitik vi har idag.
Naturvårdsfrågorna gjorde entré i skogspolitiken.
Alla skogsägarkategorier behandlades i ett sammanhang.
Uthållighetsprincipen fastslogs ännu en gång.
Med beslutet att förlägga naturvårdshänsynen i skogsvårdslagen slog riksdagen in på den väg
som senare kommit att beträdas allt oftare och som nu inryms i begreppet skogsbrukets sektorsansvar.
Med ett undantag – den skogspolitiska utredningen – kan den skogspolitiska aktiviteten i utredningar,
hos regering och riksdag i början av 1970-talet betecknas som en till förutsättningarna
anpassad traditionell och naturlig fortsättning på det som hittills uppnåtts under 1900-talet. Nedanstående
figur visar utvecklingen beträffande avverkning och tillväxt i landet under den aktuella
tiden. En närmare studie av denna figur kan förklara orsakerna till de politiska åsiktsförskjutningar
som skedde mellan 1965 och 1974. Jämför särskilt hur avverkningen utvecklades i verkligheten
i förhållande till de ovan nämnda prognoserna i 1970 års långtidsutredning.
Milj m3sk
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
Figur 3.4.5.6-1. Avverkning och tillväxt i hela Sverige 1960-1980. (Riksskogstaxeringen 2001).
Under den aktuella perioden började utrikeshandeln med rundvirke får en sådan storlek att den, i
vart fall marginellt, påverkade virkesbalansen. Fram till början av 1970-talet var exporten av
rundvirke större än importen. Härefter har Sverige haft ett ökande importöverskott när det gäller
rundvirke. I figur 3.4.5.6-2 har avverkningen summerats med nettoimport av rundvirke.
60
Avverkning
T illväxt