Skogspolitisk historia

450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Skogspolitisk historia
52
Figur3.3.5.4-3 Skogsodling
(ha) med bidrag i Jämtlands
län åren 1923-47.
(Skogsvårdsstyrelsens årsberättelser).
Skogsodling med bidrag på av ålder kala marker eller i bestånd med otillfredsställande skogstillstånd
tycks inte ha attraherat jämtarna. Verksamheten måste betecknas som blygsam för ett så
stort skogslän. De låga talen kan också till viss del bero på brister i statistiken.
Km diken
800
700
600
500
400
300
200
100
0
År
1924
1926
1928
1930
1932
1934
1936
1938
1940
1942
1944
1946
Figur 3.3.5.4-4 Skogsdikning med bidrag, km diken, i Jämtlands län 1923-47.
(Skogsvårdsstyrelsens årsberättelse)
Dikningsverksamheten har varit omfattande och uppvisar inte som i andra län en tydlig "puckel"
för tiden för det tillfälliga skogsutdikningsanslaget under 1930-talet. Det är mer en måttlig ökning
om man undantar ett år. Om man grovt sätter 160 m per ha dikad mark så motsvarar de totalt
4953 km långa dikena ca. 31 000 ha dikad mark. Totalt fanns i Jämtlands län år 1945
1360 mil diken i skogsmark, motsvarande en båtnadsareal av ca. 85 000 ha.
Tabell 3.3.5.4-4 Upplysningsverksamheten i medeltal per år under tiden 1936-40,
Jämtlands län. (Lothigius 1945)
Föredrag Kurser skolor Kurser förmän Kurser skogsägare Exkursion
antal antal antal antal antal antal antal antal
deltagare deltagare deltagare deltagare
16 2 64 1 11 2 62 11 326
Tabellen 3.3.5.4-4 visar verksamheten med undervisning , upplysning och information i Jämtlands
län 1936-40 i medeltal per år. Verksamheten fick 1930 fastare form genom inköp av skogsvårdsgården
Halåsen och mycket av den praktiska undervisningen förlades dit. En uppskattad
företeelse i Jämtlands län var verksamheten med propaganda- och tävlingsstämplingar. Det anordnades
t.o.m. distriktsmästerskap i stämpling.