Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />
3.3.5.2. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet 1924-1948<br />
Skogsvårdsstyrelsernas ökade verksamhetsområde krävde fler anställda. Utvecklingen av antalet<br />
anställda var främst en följd av ökande efterfrågan i form av biträde av olika slag, framförallt<br />
virkesutsyningar och bidragsverksamhet.<br />
Betydande insatser gjordes även under denna tid för att åstadkomma en övergång från den blandade<br />
driftsformen skogsbete/skogsbruk till kulturbete/virkesproduktion. Med hägnadsskyldighet<br />
och betesreglering skulle skogsbetet nu motarbetas. För vissa skogsvårdsstyrelser blev det en<br />
framgångsrik verksamhet, för andra gick det trögt främst p.g.a. gamla sedvänjor ej gick att rubba.<br />
I områden med stark ägosplittring med många långsmala skiften gick det också trögt även om<br />
man inrättade s.k. betesamfälligheter. Under denna tid fanns det flera agronomer anställda vid<br />
skogsvårdsstyrelserna.<br />
Tabell nr 3.3.5.2-1 Genom skogsvårdsstyrelsernas försorg upprättade förslag till betesreglering<br />
1926-44 (Lothigius: Sveriges skogsvårdsstyrelser 1905-44).<br />
År Antal förrättningar<br />
per år<br />
Hektar<br />
per år<br />
1926-30 420 1181<br />
1931-35 828 1719<br />
1936-40 1608 3245<br />
1941 1317 2653<br />
1942 1492 2509<br />
1943 1286 2040<br />
1944 1838 3409<br />
SUMMA 18213 51336<br />
De medel skogsvårdsstyrelserna hade för bedrivande av sin verksamhet var anslag från staten,<br />
"egna" skogsvårdsavgifter, ersättningar för lämnat biträde, försäljning av frö och plantor m.m.<br />
Vissa skogsvårdsstyrelser fick därutöver anslag från landstinget och hushållningssällskapet i det<br />
egna länet. Av skogsvårdsavgiften fick skogsvårdsstyrelsen 90%, medan regeringen behöll 10%<br />
för gemensamma ändamål eller för fördelning senare till behövande skogsvårdsstyrelser. Skogsvårdsavgiften<br />
var en schablon som lades på inom länet avverkat virke, även på kronans virke.<br />
Konjunkturerna gjorde emellertid att stora skillnader uppstod mellan olika år i en viktig inkomstkälla<br />
för skogsvårdsstyrelserna. Det gällde för skogsvårdsstyrelserna att fondera medel under de<br />
goda åren för att ha till de sämre. Exempel på finansieringsbilden visas nedan.<br />
I uppdragsverksamheten ingår betydande administrationsanslag för de statliga bidragen till<br />
skogsodling, dikning m.m.<br />
Skogsvårdsstyrelsernas finansiering 1946<br />
Uppdrag<br />
25%<br />
Landsting<br />
m.m.<br />
1%<br />
Övrigt<br />
11%<br />
Figur 3.3.5.2-1. Skogsvårdsstyrelsernas finansiering 1946. Relativ fördelning mellan inkomstslag.<br />
46<br />
Statsanslag<br />
33%<br />
Skogsvårdsavgifter<br />
30%
Change language