Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Tabell nr 3.2.5.4-2: Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län, insatser för återväxter och
dikning 1905-22 (Skogsvårdsstyrelsens årsberättelse).
År
Skogsodlingar (ha) Dikning (km)
Med SVS ledning Markägarens ledning. med bidrag utan bidrag
1906 818 0
1907 1014 0
1908 1161 0
1909 1291 0
1910 1262 510 0
1911 1315 355 15
1912 662 250 8
1913 1681 0 0
1914 1586 400 15
1915 1694 900 0
1916 1764 600 1
1917 3144 0 0
1918 1673 900 2
1919 2064 525 26
1920 1539 857 18
1921 2722 922 165
1922 2791 1355 58
SUMMA 28181 7574 308
Beträffande dikningen så är statistiken med stor sannolikhet ofullständig.
Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län
Jämtland tillhör skogslänen och skogen dominerar helt i länet. Enligt riksskogstaxeringen 1923-
29 så bestod marken av följande ägoslag:
Inägor och tomtmark 110 500 hektar, 3,1%
Produktiv skogsmark 2 659 000 73,6
Myr 801 200 22,2
Berg 25 000 0,7( exkl. fjällen)
Övr. impediment 15 400 0,4
SUMMA 3 611 100
Länets skogsbruk var vid sekelskiftet år 1900 kraftigt påverkat skogsindustrierna/skogsbolagen
längs Bottenvikskusten. Till en början var det endast grövre timmerträd som fick avsättning men
efterhand som massaindustrin tillväxte ökade också efterfrågan på klenare sortiment. Bolagen
köpte 50-åriga avverkningsrätter för all skog över en viss dimension eller köpte in hela fastigheter.
Genom olika riksdagsbeslut förändrades bolagens möjligheter, först genom att tiden för avverkningsrätterna
begränsades till 20 år och sedan till 5 år. Många avverkningsrätter gällde dock
till 1939(Magni 1945). År 1906 förbjöds bolagen helt att köpa skogsmark.
Landskapet präglades säkert på de flesta håll av dessa exploaterande avverkningar. Vid tillfället
för riksskogstaxeringen 1924-25 var virkesförrådet i Jämtland under riksgenomsnittet med 54
m³ub per ha. 40% av skogsmarksarealen har bestånd i åldern mellan 21-80 år, vilket också är
lägre än omkringliggande län. Rätt mycket gammal skog finns ändock kvar 1925. På 12% av
skogsmarken var skogen äldre än 160 år och dessa arealer hyste 22% av tallvirkesförrådet resp.
25% av granvirkesförrådet. Riksskogstaxeringen bedömde att på 65% av arealen var skogstillståndet
mindre eller helt otillfredsställande(SOU 1932:26).
Sådant var läget när skogsvårdsstyrelsen påbörjade sin verksamhet 1905 med en länsjägmästare,
en särskild sekreterare och 4 länsskogvaktare. Enligt vad skogsvårdsstyrelsen själv skriver "så
emottogs inte skogsvårdsstyrelsen med några varmare känslor av länets skogsägare, som tvärtom
i den nya institutionen sågo en förmyndare, och det har tagit lång tid att bryta denna fördom."
(Magni 1945)
35