Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />
Tabell nr 3.2.5.3-4: Skogsvårdsstyrelsernas arbete med bidragsärenden 1918-22, hela<br />
landet utom Västerbottens och Norrbottens län. (Skogsvårdsstyrelsernas berättelser<br />
1918-22).<br />
År<br />
Skogsodlingar (ha) Dikning (km)<br />
Med SVS ledning Markägarens ledning. med bidrag utan bidrag<br />
1918 28099 8186 631 233<br />
1919 27985 4304 422 544<br />
1920 26249 5590 1141 234<br />
1921 31389 6032 2145 315<br />
1922 31392 8786 2080 220<br />
SUMMA 145114 32898 6419 1546<br />
Skogsvårdsstyrelsernas bidrags- och rådgivningsverksamhet fortsatte efter kriget i samma omfattning<br />
som tidigare, men med en viss uppgång i återväxtåtgärderna.<br />
3.2.5.4. Skogsvårdsstyrelserna i Kronobergs och Jämtlands län<br />
Vi har i detta arbete förutom att granska skogsvårdsstyrelsernas arbete över hela landet även valt<br />
att specialgranska skogsvårdsstyrelserna i två län nämligen i Kronoberg och Jämtland. Kronoberg<br />
som ett sydsvenskt län med ett relativt lågt virkesförråd vid sekelskiftet 1900 och Jämtland som<br />
representant för ett norrlandslän med bättre tillgång på virke vid sekelskiftet, men med svaga<br />
traditioner av skogsvård. Jämtland var också det nordligaste länet med en skogsvårdsstyrelse från<br />
1905. I sitt arbete med skogspolitikens medel så uppvisar länen två "skilda kulturer".<br />
Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län<br />
Huvuddelen av Kronobergs län består av skogsmark. Enligt riksskogstaxeringen 1923 så bestod<br />
marken av följande ägoslag:<br />
Inägor och tomtmark 168 000 hektar (därav ängsmark 70 600 ha)<br />
Skogsproduktiv mark 546 800 (därav hagmark 82 100 ha)<br />
Myr 160 600<br />
Berg 5 700<br />
Övr. impediment 9 600<br />
Summa 890 700 hektar<br />
77% av den skogsproduktiva marken utgjordes vid inventeringstillfället av enskild skog och omfattades<br />
följaktligen av skogsvårdslagen. I takt med järnvägarnas utbyggnad under 1800-talets<br />
senare hälft hade länet exploaterats hårt på den äldre barrskogen(Larsson 1989). Stora arealer<br />
glest bevuxna kalmarker med extensivt bete blev följden. Virkesförrådet var enligt den första<br />
Rikskogstaxeringen 1923 endast 48 m³ub per hektar. Stora insatser hade sedan 1905 gjorts genom<br />
skogsvårdsstyrelsen för att återbeskoga dessa äldre kalmarker. År 1923 bestod länets skogsareal<br />
till 2/3 (364 170 ha) av kalmark eller skog yngre än 40 år(!) och endast 14% av arealen hade<br />
skog äldre än 60 år. Skogstillståndet var enligt riksskogstaxeringen tillfredsställande endast på<br />
23% av arealen. Endast i Blekinge var skogstillståndet sämre(SOU 1932:26).<br />
33
Change language