Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />
Tabell nr 3.2.5.3-2: Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med återväxter och dikning<br />
1906-17, hela landet utom Västerbottens och Norrbottens län. (Skogsvårdsstyrelsernas<br />
berättelser 1906 -1917)<br />
År Skogsodlingar (ha) Dikning (km diken)<br />
med SVS ledning markägarens med bidrag utan bidrag<br />
1906 17 334 ej angivet<br />
1907 16721 d:o<br />
1908 10368 7934 1012<br />
1909 19984 6558 d:o<br />
1910 18486 10918 1830 317<br />
1911 20378 9531 1483 246<br />
1912 18084 9511 2602 233<br />
1913 25398 10930 2482 334<br />
1914 26299 9593 2188 1452<br />
1915 26442 7665 1959 253<br />
1916 29626 6909 1178 172<br />
1917 24389 4971 465 57<br />
SUMMA 253 509 84520 15199 3064<br />
Tabellen ovan visar skogsvårdsstyrelsernas verksamhet att med stöd av bidrag eller med fri rådgivning<br />
åstadkomma önskvärda åtgärder. Återväxtåtgärderna rörde skogsmark som låg kal när<br />
skogsvårdslagen infördes 1903. Kraven på återväxtåtgärder i lagen gällde nämligen endast<br />
kalmark som uppkommit genom avverkning efter lagens tillkomst. Bidragsmedlen kom antingen<br />
i form av anslag från landsting eller hushållningssällskap eller från den s.k. skogskassan, dvs. till<br />
skogsvårdsstyrelsen influtna medel från skogsvårdsavgiften( avgift på från riket utfört virke ).<br />
Förutom dessa regionala bidrag fanns även ett mindre statligt stöd.<br />
En av skogsvårdsstyrelsens största uppgifter under krigsåren 1914-18 var utstämpling av virke på<br />
enskild mark på uppdrag av Bränslekommissionen, som ansvarade för bränslefrågorna i landet.<br />
Till följd av virkesbrist steg priserna och flera s.k. "skogsjobbare" tjänade stora pengar genom att<br />
avverka allt yngre skog i lättillgängliga områden längs kuster och runt städer. 1918 infördes därför<br />
ett skydd för ungskogen genom en provisorisk lagstiftning (se avsnitt 3.3) och skogsvårdsstyrelsernas<br />
lagtillämpning åren 1918-23 ägnades i hög grad skyddsreglerna kring ungskogen.<br />
Tabell nr 3.2.5.3-3: Skogsvårdsstyrelsernas arbete med skogsvårdslagen 1918-22 på<br />
enskilda skogar, hela landet utom Västerbottens och Norrbottens län. Siffror till höger<br />
om +tecknet avser åtgärder med anledning av reglerna i 1918 års lagstiftning avseende<br />
skydd för ungskogen. (Skogsvårdsstyrelsernas berättelser 1918-23)<br />
ÅR Överenskommelser<br />
Laga<br />
Syner<br />
Avverkningsförbud<br />
32<br />
Rättegångar<br />
1918 1618 18+167 20+223 31<br />
1919 4069 56+135 10+196 35<br />
1920 3128 83+461 3+395 48<br />
1921 2332 46+396 1+164 64<br />
1922 2357 0+97 1+108 45<br />
SUMMA 13504 203+1256 35+1086 223<br />
Inom begreppet "överenskommelser" förekommer flera åtgärder som avser ungskogen. Trycket<br />
mot dessa var stort på många håll och det var en nödvändighet att tillämpa de nya lagreglerna<br />
med kraft redan från början.
Change language