Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Fröinsamling, fröklängning och plantskoleverksamhet blev omedelbart en viktig verksamhet för
skogsvårdsstyrelserna, vilket bl.a. Kihlblom(2001) belyst 6 . Nedanstående tabell visar verksamhetens
omfattning.
Tabell 3.2.5.2-2. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet med skogsfrö och skogsplantor
1907-1924.(Lothigius 1945)
Av skogsvårdsstyrelsen tillhandahållna
Treårsperiod Kilo skogsfrö Antal skogsplantor
1907-1909 52 400 70 milj.
1922-1924 89 100 263 milj.
Summa 1907-1924 571 958 1 067 milj.
Under tiden 1905-1925 skogsodlades på enskild mark 702 000 ha. Av detta utgjorde de skogsodlingar
som utfördes under skogsvårdsstyrelsens ledning (plantör, bidrag etc.) 384 000
ha.(Lothigius 1945). Lothigius antar att skogsodlingen på enskild mark jämfört med dessa siffror
varit "ej oväsentligt större, beroende på att långtifrån alla markägare lämnat uppgifter om skogsodling
utförd i egen regi".
Dikning av försumpad skogsmark var en annan stor verksamhet för skogsvårdsstyrelserna. Man
planlade objekten och lämnade visst bidrag till åtgärden. Mellan åren 1907 och 1924 utfördes
dikning på enskild mark med skogsvårdsstyrelsens medverkan på 36 534 km.
Figur 3.2.5.2-1. Skolbarn på skogsplantering. Det
allmänna fosterlandsintresset i början av 1900talet
smittade även av sig till skogen, där skolklasser
gick ut för att under den blågula fanan
plantera ny skog på de kala områdena i exv.
Halland. Foto från länsjägmästare Folke Thörns
arkiv.
Fotot är sannolikt taget i västra Sverige i början
av 1900-talet Lägg märke till att barnen på fotot
håller plantbuntar i sina händer. De vegamössklädda
männen skulle sannolikt hacka upp planteringsställen
med pikhackor. Damen iklädd hatt
måste vara lärarinnan.
Regeringen hade gett stöd för att skolbarn skulle
delta i återbeskogningen av vårt land. Skolplanteringarna
pågick lokalt ända in på 1950-talet.
Detta var en fosterländsk insats. I Göteborgs stift
pålystes från predikstolen var skogsplantering
skulle vidtas, (Löfving, 2001) 7 .
Skogsvårdsstyrelserna biträdde också skogsägare som så begärde med anvisningar för avverkning
och skogsvård. Under de första åren beställde ca 1 400 skogsägare per år sådant biträde. I
början av 1920-talet hade rekvisitionerna ökat till 13000 per år. Här tillämpades en subventione-
6 Kihlblom(2001) skriver följande om fröklängar och plantskolor i Jönköpings län.
Skogsvårdsstyrelsen övertog 1905 två plantskolor från hushållningssällskapet. 1910 fanns det 13 plantskolor
spridda över hela länet. 1908 startades en kottklängningsstation i Nässjö som försågs med kott genom 58 av
skogsvårdsstyrelsen kontrakterade uppköpare. I mitten av 1930-talet hade plantskolornas antal minskat till 6 st.
Efter andra världskriget ökade verksamheten ånyo till 23 plantskolor och man började omskola plantor vid 450!
småplantskolor.
7
Enligt Hjort (1955) anordnade skogsvårdsstyrelserna redan de första åren planteringsdagar vid 800 folkskolor
för omkring 30 000 elever.
30