Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
I 4 § förordningen angående skogsvårdsstyrelser hade regeringen i sin proposition bland skogsvårdsstyrelsens
arbetsuppgifter först angett tillsynen över den nya skogsvårdslagen. Riksdagen
ändrade på detta och angav som första arbetsuppgift:
Skogsvårdsstyrelsen har till uppgift att befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbred
ande av kunskap i skogsskötsel, beviljande av bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur,
tillhandahållande av skogsfrö och plantor samt vidtagande i övrigt av åtgärder ägnade att
befordra en förbättrad skogshushållning;
Härefter angavs, på andra plats i uppräkningen av arbetsuppgifter, tillsynen över skogsvårdslagen.
Med detta beslut hade riksdagen stadfäst att skogsvårdsstyrelsens arbetssätt skulle ha en
problemlösande karaktär och att styrelsens verksamhet skulle baseras på kunskap om skogsskötseln.
Skogsvårdsstyrelsens styrelse skulle enligt regeringens proposition bestå av tre personer. En av
dessa - ordföranden - skulle utses av regeringen. De två andra skulle utses av landstinget resp.
hushållningssällskapet. Majoriteten fanns alltså hos de regionalt utsedda ledamöterna. Riksdagen
ville förstärka den lokala förankringen och tillskapade i detta syfte en ny paragraf (5 §) som
möjliggjorde att det inom varje kommun, som så önskade, skulle tillsättas en skogsvårdskommitté
vilken genom sin kännedom om ortens förhållanden förväntades väcka intresse för skogsvård
och förtroende för skogsvårdsstyrelsens verksamhet.
Regeringen hade i sitt förslag till påföljder för sådana avverkningar som stred mot skogsvårdslagen
samt när skyldighet uppkom att vidta återväxtåtgärder föreslagit att länsstyrelsen skulle
kunna besluta om avverkningsförbud resp. föreläggande att utföra de nödvändiga återväxtåtgärderna.
Riksdagen ändrade också här lagtexten efter ingående överväganden. Riksdagen ville tona
ned länsstyrelsens roll och sökte en annan, för svensk rättstillämpning ovanlig lösning i frågan.
Man gav skogsvårdsstyrelsen uppgiften att i första hand söka träffa en frivillig överenskommelse
med skogsägaren om de aktuella återväxtåtgärderna. Om detta misslyckades, eller om ett avverkningsförbud
var nödvändigt, förordnade man att skogsvårdsstyrelsen skulle vända sig till domstol
(tingsrätten). Domstolen kunde meddela dom i fråga om de återväxtåtgärder som var aktuella
resp. besluta om avverkningsförbud. I brådskande fall kunde dock skogsvårdsstyrelsen vända sig
till överexekutor som i sådana fall beslutade om tillfälliga förbud. Man kan inte uppfatta riksdagens
avsikt på annat sätt än att den sökte finna en lösning, som innebar att skogsägaren och
skogsvårdsstyrelsen skulle stå på någorlunda jämbördig nivå. Man ville ge skogsvårdsstyrelsen
en annan roll än den traditionella myndighetsrollen.
3.2.5. Åtgärder, effekter, slutsatser m.m.
Detta delavsnitt handlar om de effekter som uppstod till följd av 1903 års skogspolitiska beslut.
När dessa ska bedömas är det viktigt understryka svårigheten att särskilja effekter av skogspolitikens
tillämpning från betydelsen av alla andra påverkansfaktorer (beskrivna i kap. 2 ). Det är
också svårt, i det närmaste omöjligt, att bryta ut de direkta effekterna av skogsvårdslagen ur
skogsvårdsstyrelsens hela verksamhet. Den fortsatta redogörelsen gör inte anspråk på att klara
dessa problem. Det som sägs utgör istället exempel på vad som åstadkommits fram till år 1923,
då nästa mer betydelsefulla skogspolitiska beslut inträffade. Den i det sammanhanget gjorda
problembeskrivningen tecknar också på sitt sätt vad som tidigare åstadkommits - eller inte uppnåtts.
Redogörelsen är uppbyggd på följande sätt. Först beskrivs kortfattat utvecklingen beträffande
avverkning och skogsvård. Därefter kommenteras skogsvårdsstyrelsernas insatser inom olika
områden; lagtillsyn, rådgivning, stämpling, frö- och plantverksamhet m.m. Vidare lämnas viss
statistik för perioden 1905-1923. De lagändringar som gjordes under mellanperioden (tillfällig
lag 1918) kommenteras i det avsnitt här nedan, som handlar om 1923 års skogspolitiska beslut.
3.2.5.1. Avverkning och skogsvård 1905-1923
Det finns gott om litteratur som beskriver och kvantifierar skogliga åtgärder och skogsvårdsstyrelsernas
verksamheter under den aktuella perioden. Detta gäller dock inte beträffande tillämpade
28