Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Relationen naturskog/skötselskog ger en god uppfattning om hur den svenska skogen har förändrats
sedan lång tid tillbaka. Skötselskogen är mer homogen när det gäller trädslag och ålder och
innehåller mindre död ved och färre riktigt gamla träd.
Figur 2.7-2. Schematisk bild över skogarnas förändring i Sverige.(Skogsstyrelsen 2000. Fritt efter
Reidar Persson) 4 .
Där det agrara markutnyttjandet dominerat och pågått under längre tid har denna form av markanvändning
lämnat spår som dels utgörs av kulturminnen dels av ett biologiskt kulturarv. De
äldre jordbruksmetoderna skapade förutsättningar för att en hävdberoende flora och fauna skulle
kunna utvecklas. Idag är ofta särskilda åtgärder nödvändiga för dessa arters fortbestånd. Som
exempel på ännu ganska vanliga arter som gynnas av svedjebruk, betes- eller ängsbruk samt
skogsbete kan nämnas ljung, en och hassel. Till hävdgynnade örter räknas nattviol, smultron,
slåttergubbe, kattfot och mosippa.
De två bilderna här nedan - figurerna 2.7-3 och 2.7-4 - åskådliggör skillnader i
markanvändningen i Götalands odlingsbygder vid seklets början och idag.
Enligt 1923-29 års riksskogstaxering fanns det 965 000 ha hagmark i landet. I Götaland var hagmarksarealen
612 000 ha. Bilden nedan, gles björkskog med enstaka enar, visar en karaktäristisk
hagmark. I statistiska meddelande "Betesmarker – historiska data"(SCB 1990) anges att hagmarkerna
sedan 1920-talet har minskat från ca 1 milj. hektar till ca 100 000 hektar. SCB utfärdar
dock en särskild varning för osäkerheten i de nämnda siffrorna bl.a. på grund av skillnader i definition
vid olika tidpunkter.
4 Reidar Persson har i flera böcker och uppsatser beskrivit skogarnas utveckling och skogspolitikens betydelse i
ett globalt perspektiv. I Skogshistorisk Tidskrift 1998, i uppsatsen "Skogsförstörelse, från Adam till Clinton",
jämför han den svenska utvecklingen med vad som skett i andra länder. Persson menar att det som skett i Sverige
inte är unikt. Skogarnas utveckling är beroende av den agrara utvecklingen, industrialiseringen och den sociala
utvecklingen och varje land (egentligen lokala områden med samma ekonomiska villkor) befinner sig någonstans
i ett utvecklingsförlopp som har starka generella drag. I följande tabell ger han exempel på skogshistoriska trender
i olika länder.
Exempel på historiska trender (skogsmarkens andel i procent av landets totalareal). Siffror
inom parentes anger år för uppgiften.
Land Ungefärlig naturlig utbred- Uppgifter från mellanperi- Nuläge
ning
Danmark 90 2-4 (1800) 12
England 80 4 (1885) 10
Frankrike 80 14 (1790) 26
Irland 80 3 (1800) 6
Schweiz 19 (1863) 30
Ungern 12 (1925) 18
USA 49+ 29 (1920) 23
od
23