Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Som en viktig beståndsdel i den från 1903 införda skogspolitiken ingick skogsvårdsavgiften, som
uttaxerades från jordbruksfastigheter med skog (inledningsvis förekom andra uttagssätt). De
uttaxerade medlen återfördes genom skogsvårdsstyrelsernas försorg till skogsbruket, antingen i
form av olika bidrag till långsiktiga investeringar eller i form av fritt (eller nedsatt kostnad för)
biträde från skogsvårdsstyrelsen. Under de första decennierna på 1900-talet hade detta stor betydelse
för att få igång skogsodling på de privata skogsfastigheterna. Härefter har dessa medel
finansierat flera olika skogliga stöd; bidrag till utbyggnad av skogsbilvägnätet, skogsodling, röjning
o.s.v. Under 1980-talet höjdes avgiften för att möjliggöra finansiering av återväxtåtgärder
inom programmet för avveckling av lågproducerande skog och för att genomföra den översiktliga
skogsinventeringen, ÖSI. Viss tillämpad skogsforskning finansieras också med dessa medel. I
början av 1990-talet avvecklades skogsvårdsavgiften och därmed upphörde också de stöd samt
vissa av de åtgärder som finansierats den vägen.
Skogsvårdsavgiften har under hela 1900-talet, genom långsiktigt inriktade verksamheter som
finansierats av denna avgift, haft en stor betydelse både när det gäller omfattningen av återväxtoch
beståndsvårdande åtgärder och när det gäller kvaliteten i utförandet.
1954 beslutade riksdagen att de privata skogsägarna, genom avsättning till ett skogskonto, skulle
få möjligheten att fördela skogsintäkter över längre tid. Denna inkomst- och skatteutjämningsmöjlighet
har utnyttjats i stor omfattning och har varit av stor betydelse för många privata skogsägare.
Skogskontot har haft en gynnsam påverkan både på avverkningsintensiteten och återväxtåtgärderna.
Under 1970 och 80-talen diskuterades flitigt den hämmande verkan som marginalskatterna ansågs
ha på avverkningen. Då allt fler privata skogsägare hade fasta inkomster även från andra
förvärvskällor än skog, uppfattades skogsintäkternas beskattning "på toppen av inkomsten" att bli
orimligt hög. De reformer som riksdagen beslutade om i början av 1990-talet har till betydande
del undanröjt dessa problem. Det var en allmän uppfattning att skattesituationen dessförinnan
verkade hämmande på avverkningsnivån. (Hansson, Lönnstedt, Svensson 1988)
Som en sammanfattande kommentar kan sägas att skatternas påverkan på skogsbruket i första
hand handlar om intensiteten i skogsbruket och att detta gäller såväl avverkning som olika
investeringar.
2.6.4. Miljöpolitik
1909 var ett märkesår för naturvården i Sverige. Då tillkom den första naturskyddslagen och då
inrättades de första svenska nationalparkerna. Samma år bildades Svenska Naturskyddsföreningen.
Det handlade om naturskydd, "som i inskränkt mening innebar ett statiskt bevarande av djur,
växter och särskilt värdefulla naturområden"(Bra Böckers lexikon 1978 om begreppet "naturskydd").
Under 1940 och 1950-talen insåg man att aktiva skötselåtgärder och en framsynt hushållning med
naturresurserna också var nödvändig och ett nytt begrepp, naturvård 3 , växte fram. Allmänhetens
och politikernas intresse ökade kraftigt och 1960-talet blev nästa genombrottstid. Då bildades
Världsnaturfonden(WWF) och 1967 tillkom Statens Naturvårdsverk.
3) "Okunnigheten om landskapets utveckling var långt in på 1900-talet häpnadsväckande stor"; ( Brusewitz
1987). Det klassiska exemplet på detta är Ängsö, en av våra första nationalparker. Den avsattes för att man ville
skydda ängslandskapet. Utan fortsatt hävd växte ängsmarken naturligtvis igen. En förgrundsperson i omvärderingen
från naturskydd till naturvård var docenten i växtbiologi Sten Selander (författare, journalist, ledamot av
svenska akademien och SNF:s ordförande 1936-1947). Han såg dynamiken i naturen och sambanden med människans
långa nyttjande som fundament för naturvårdsarbetet. Några strofer ur hans lyriksamling Sommarnatten
utgör än idag viktiga argument i denna fråga.
Här går min väg, två gamla byars fälad
är mer än bara mark med björk och sälg
Den ligger tung av tid, den är besjälad
av idog arbetsdag och stilla helg
20