Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
upphört. Denna påverkan av gräsätare har haft stor betydelse för skogens struktur och för många
av skogens växt- och djurarter och liknade i stor utsträckning den tidigare betningen av visenter
och uroxar. Idag har kreaturen ersatts av älg och rådjur. Dessa är kvist- och buskätare och påverkar
våra skogar på ett helt annat sätt än vad tamdjuren gjorde. Trakthyggesbruket och nedläggningen
av småjordbruket har gett dessa viltstammar god födotillgång och därmed förutsättningar
att föröka sig. Detta ledde till ökade hjortviltstammar med skador på plant- och ungskog som
följd. Betestrycket har också andra effekter. Föryngringen av betesbegärliga växter, som sälg,
rönn, ek m.fl. lövträd, bärris (blåbär) och örter hålls tillbaka. Många skogsägare väljer att inte
föryngra skogen med tall, som är älgens vinterföda, utan väljer gran även om marken inte är särskilt
lämpad för detta trädslag. När det gäller försålda barrplantor har, i Götaland, tallandelen
minskat från ca 40 % år 1984 till 10 % år 2000. Den sammantagna effekten av det hårda betestrycket
är svår att kvantifiera. Tydligt är dock att granskogen, framför allt i Götaland, ökar på
bekostnad av de flesta andra trädslag. Detta leder både till miljömässiga och ekonomiska konsekvenser.
Staten, jägarorganisationer och skogsbrukets företrädare har försökt komma tillrätta med dessa
problem bl.a. genom en viss liberalisering av jaktlagstiftningen. Effekterna härav har dock hittills
till stor del uteblivit. Ett praktiskt utfall är att ansvarsfrågan blivit mer otydlig med följd att de
olika intressena alltför ofta skjuter över denna till någon annan part.
Påverkan på skogen genom granens rotrötesvamp, större insektsskador, översvämningar, bäverns
vattenregleringar, renarnas betestryck m.m. behandlas inte i detta sammanhang.
Kvävenedfallet och nedfallet av försurande ämnen har efter andra världskriget i ökande grad
påverkat våra skogar och skogsmarker. De basiska näringsämnena utlakas ur marken och kväveöverskottet
skapar obalans i trädens näringsupptagning. Ett synligt tecken på denna icke naturliga
påverkan är att markvegetationen förändras. Gräsvegetationen ökar på bekostnad av bärrisen. Då
dessa frågor inte är av typisk skogshistorisk karaktär behandlas de inte vidare i detta sammanhang.
2.5. Mångbruk och övriga påverkansfaktorer
Det finns, utöver det som hittills beskrivits, även andra faktorer som påverkar skogens utveckling.
Vi har i Sverige sedan flera hundra år varit förskonade från den skogsförstörelse som följer
av krig och ofred. I våra grannländer söder om Östersjön har andra världskriget satt mycket tydliga
spår i dagens skogar. Vi har dock genom en begränsad import av fossila bränslen m.m. haft
en indirekt påverkan på våra skogar som redan har beskrivits ovan (brännvedshuggning).
Den svenska skogen har alltid nyttjats i ett mångbruksperspektiv. Sådana företeelser som jakt,
bär- och svampplockning samt friluftsliv i olika former hör hit. Dessa verksamheter sätter inte av
egen kraft särskilt tydliga spår efter sig ute i skogen. Effekterna tar sig istället uttryck i den anpassning
i skogsskötseln som görs för att tillgodose dessa intressen. Lokalt, t.ex. i anslutning till
tätorter och bebyggelse, kan dessa hänsynstaganden vara betydande och ibland innebära att skogen
lämnas utan åtgärd.
På samma sätt förhåller det sig med natur- och kulturmiljövårdens samt rennäringens intressen.
Dessa intressen har under de senaste årtiondena med stöd av en skärpt lagstiftning - som till
väsentliga delar lagts in i skogspolitiken - flyttat fram sina positioner. Dessa frågeställningar, som
fram till 1970-talet var av sekundär art, har under slutet av 1900-talet utvecklats till väsentliga
utvecklingsområden för skogsnäringen. Effekterna av detta är påtagliga både när det gäller anpassningen
av skogsbruket och ifråga om avsättningar av skyddade områden.
2.6. Politik - lagstiftning
Flera politikområden vars huvudmål är inriktade mot andra verksamheter och företeelser än
skogsbruk har under 1900-talet haft stor påverkan på skogarnas nyttjande och utveckling. I detta
delavsnitt kommenteras kortfattat sådana politikområden som haft särskilt stor betydelse i detta
sammanhang. Effekterna på skogsbruket har varit av olika slag och varierat över tiden. Uppräkningen
anger inte någon rangordning och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande.
18