Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Den beräknade sysselsättningen är här endast beräknad som den uppkommer direkt i skogsbruket.
Multiplikatoreffekterna inom exv. transportnäringen och inom skogsindustrin tillkommer
liksom alla framtida ökningar av sysselsättningsmöjligheterna. Det samhällsekonomiska värdet
av dessa effekter är sannolikt stora.
Skogsvårdsavgiftens avskaffande
Merparten av stödet under 1980-talet finansierades med skogsvårdsavgiften, en avgift baserad på
fastighetens taxeringsvärde. Avgiften avskaffades av riksdagen fr.o.m. den 1 juli 1992. Skogsvårdsavgiftens
storlek mellan åren 1980 till 1992 framgår av nedanstående tabell:
Tabell 10. Skogsvårdsavgiftens storlek 1980-92. (Skogsstatistisk årsbok)
År Avgiftens storlek,
promille
av tax.värde
Milj. kr
1980 10* 184
1981a 3
1981b 6 229
1982a 6
1982b 5 295
1983 5 262
1984a 5
1984b 8 347
1985 8 419
1986 8 425
1987 8 426
1988 8 431
1989 8 424
1990 8 424
1991 8 425
1992a 4 106
1992b 0 0
*) Skogsvårdsavgift 3 promille, tillfällig skogsavgift för att finansiera gallringsbidrag
7 promille
a) avser första halvåret angivet år.
b) avser andra halvåret angivet år.
Avslutande kommentar
De statliga stöden har sannolikt betytt mycket för utvecklingen av dagens svenska skog. Flera
stöd var kraftfulla och ett mycket verksamt medel kopplat till rådgivning. Från att från början
endast haft en ökad virkesproduktion som mål så har stöden i stor utsträckning använts i regionalpolitiska
syften. Framförallt var detta bilden under de svåra åren på 1930-talet, men även under
"toppåren" på 1980-talet. Under den senare halvan av 1980-talet växte kritiken från miljöintressena,
vilket påverkade inriktningen.
Under perioden 1905-1991, som studerats i denna uppsats, så har stöd som förmedlats av skogsvårdsstyrelsen
förekommit hela tiden. Från en början finansierades dessa stöd främst med avgifter
på avverkat virke samt med medel från landsting och hushållningssällskap. Med dessa stöd
skogsodlades omkring 400 000 ha kal eller glest bevuxen skogsmark perioden 1905-27. Fr.o.m.
1928 har de rent statliga stöden dominerat och totalt har under perioden från 1928 t.o.m. 1991 via
skogsvårdsstyrelserna förmedlats bidrag om 4 363 milj kr (nom. penningvärde). Det klart största
stödet har gällt skogsvårdsåtgärder och Norrland. Den del som utgjorde vägbyggnadsstöd har
också varit betydande, nära 1 000 milj. kr.
248