Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
17
Figur 2.3-1. Skogsodlad
areal på enskilda
skogar. Årsmedeltal
för 5årsperioder.
(Carbonnier 1978)
Forskningsinsatser rörande blädningsskogsbruket har varit av mindre omfattning. Detsamma
gäller lövskogsskötsel vilket sannolikt kan förklaras av det faktum att lövskogen inte, sedan
brännvedsavverkningen föll bort, fram till 1980-talet efterfrågades av massaindustrin. Det fanns
under flera decennier mycket liten avsättning för klent lövträdsvirke. I tabell 2.3-1 här nedan
åskådliggörs, genom en jämförelse med forskning på barrskog, hur lite som gjorts i denna fråga
när det gäller lövskog. Sannolikt har denna skillnad i kunskap (kunskapsbrist) medverkat till att
lövskog och lövskogsskötsel har betraktats som sekundära frågor från 1950-talet och fram till i
våra dagar.
Tabell 2.3-1. Andel publikationer (%, 1990-1999) uppdelat på olika svenska trädslag i
Sveriges Lantbruksuniversitets databas LUKAS och i den internationella databasen
Science Citation Index (ISI).
Trädslag, %
Databas Ask Bok Ek Övr Al Asp Björk Gran Tall Totalt
ädel
LUKAS 0,3 3,6 1,7 3,4 1,6 2,3 3,4 39,6 44,1 100
ISI 2,2 8,8 8,9 6,3 4,3 2,1 9,0 29,1 29,3 100
I mitten av 1970-talet ifrågasattes de dåvarande skogsbruksmetoderna av en kritisk miljöopinion.
Forskningen tog en delvis ny riktning och erbjöd den kunskap som sedermera möjliggjorde en
omställning av skogsbruket där miljömålet kunde konkretiseras. Den praktiska tillämpningen av
denna kunskap kunde genom mycket omfattande utbildningar, riktade till såväl tjänstemän som
skogsägare snabbt föras ut till skogsbruket. Som exempel på en sådan utbildning kan nämnas
Rikare Skog-kampanjen från slutet på 1980 talet samlade nästan 100 000 deltagare.
2.4. Biotisk och abiotisk påverkan
Detta delavsnitt handlar om "naturliga" och "icke naturliga" faktorers påverkan på skogens utveckling.
I vissa fall influerar dock människans olika aktiviteter, t.ex. genom att de naturliga
förutsättningarna förändras.
Till mera naturlig påverkan på skogstillståndet hör naturligtvis skogsbrand och storm. Skogsbränder
utgör idag inget problem i vårt land. Det är istället så att skogsbrandsförsvaret sedan
länge varit så effektivt att våra skogar tappat vissa av de naturliga karaktärer som alstras av elden.
Stormfällningarna har däremot även under 1900-talet påverkat våra skogar. Under varje decennium
brukar det inträffa mer omfattande skador, där milliontals kubikmeter skog fälls av storm.
Detta omskapar skogarna, men efter några år har ny skog anlagts och denna döljer för framtiden
den påverkan stormen haft. Dessa åtgärder leder sannolikt till att stormfällningarnas betydelse
som påverkansfaktor inte nog har uppmärksammats.
Stora delar av den svenska skogsmarken nyttjades tidigare som betesmark för olika kreatur.
Skogsbetet avtog redan under 1930-talet (se ovan om betesfredning) och har idag i det närmaste