Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
efter samma regler som för de ordinarie anslagen. Dock kunde bidragsdelen höjas till 60% i områden
med svår arbetslöshet. Bidrag utgick även på bolagsägd mark, besparingsskogar, häradsallmänningar
m.fl. skogar. Totalt kontrakterades 10 900 dikningsföretag med en båtnadsareal av
152 000 ha och 12 200 skogsvårdsföretag omfattande en areal av 315 600 ha. Förutom skogsvårdsstyrelsen
kunde även domänstyrelsen och skogssällskapet bevilja bidrag från anslaget.
Anslaget till väg- och flottledsbyggnader 1933-47
Riksdagen tog år 1933, samtidigt med det ovan relaterade tillfälliga anslaget, beslut om inrättande
av ett "Anslag till väg- och flottledbyggnader å skogar i enskild ägo". 1 milj. kr satsades under
åren 1933-35 på väg- och flottledsbyggnad. Tillsammans med dessa medel och uppsparade medel
fortsatte bidragsverksamheten fram till 1938 då nya pengar anvisades efter energiska framställanden
från Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund. (Lothigius 1945).
År 1941 utförde Centralrådet en egen utredning och föreslog ett utökat väganslag samt en skogsvägslånefond.
Riksdagen godkände i väsentliga delar utredningens förslag och anvisade 3,1 milj
kr för ändamålet fr.o.m. 1942. Förutom nybyggnad av skogsbilvägar lämnades även bidrag till
förbättring av det befintliga vägnätet. En av orsakerna till riksdagens positiva syn var bristen på
bilgummi under krigsåren. Det befintliga och dåligt underhållna bygde- och skogsbilvägnätet
"slet onödigt hårt på bilgummit".
Tabell 2. Beviljade och effektuerade bidrag till skogsbilvägsbyggnad åren 1933-44
År Antal Väglängd, km Kostnad Kostnad
företag
Kr per km
1933-40 593 1262 3365586 2 667
1941-44 611 1391 5422826 3 899
Satsning på ökat stöd till Norrlandslänen
I maj 1939 tillsattes den s.k. Norrländska skogsproduktionsutredningen. Orsaken var att på de
ökade arealer som avverkades framförallt i Norr- och Västerbottens lappmarker skedde inte
skogsvårdsåtgärderna tillräckligt snabbt. I vissa fall ansågs de vara oskäligt betungande för
skogsägaren. Riksdagen beslutade i huvudsak enligt utredningens förslag och det innebar att
bidrag nu utgick för skogsvårdsåtgärder, betesanläggningar, dikning, röjningsgallringar i ungskog
och stavaskog samt till anläggningar av större drivningsvägar. Ett villkor för bidraget var att det
skedde inom s.k. skogsvårdsområden där markägarna förband sig att genomföra alla i en särskild
skogsvårdsplan angivna åtgärder inom en begränsad tid, i regel 10 år. Bidrag till åtgärderna utgick
med 80% för enskilda och med 40% för bolag och vissa andra större skogsägare. Förutom
skogsvårdsnyttan ansågs anslaget viktigt från sysselsättningssynpunkt. Anslaget benämndes
"Norrländska skogsproduktionsanslaget" och omfattade 1 - 1,2 milj. kr per år.
Stöden under 1948 års skogspolitik
I och med 1948 års skogspolitiska beslut så omstrukturerades bidragsanslagen. De gamla anslagen
"Skogsutdikningsanslaget" och "Skogsodlingsanslaget" försvann och gick upp i det större
anslaget "Statens skogsförbättringsanslag" (SFS 239/1948). Bidragen finansierades med några få
undantag genom skogsvårdsavgifter.
Skogsförbättringsanslaget
"Skogsförbättringsanslaget" var ett brett anslag och bidrag från detta anslag utgick för ej reproduktionspliktiga
återväxtåtgärder, skogsdikning och röjningsgallring i stavaskogar. Bidrag utgick
"huvudsakligen för sådana åtgärder som en markägare kan åläggas utföra mot uppenbarligen
otillfredsställande skogstillstånd (skogsvårdslagen 17§)". Bidragsprocenten varierade mellan
50% för enskilda ned till 25% för vissa större skogsägare. Bolag och allmänningar var i regel ej
bidragsmottagare. Anslaget ökade från 1,1 milj. kr 1949/50 till 16,5 milj kr 1976/77.
Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
Bidraget understödde åtgärder i de fyra nordligaste länen och utgick till samma åtgärder som
stöddes med skogsförbättrings- och skogsväganslagen samt till röjning i plant- och ungskog.
Bidrag utgick huvudsakligen inom Lappmarkerna samt inom svårföryngrade skogar i Jämtlands
län. Som villkor för bidrag krävdes också att s.k. skogsvårdsområden bildades inom vilket mark-
241