Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
1926 beslutade riksdagen 1927 att anslå 200 000 kr i ökat statsbidrag "för utdikning av enskilda
tillhöriga, försumpade marker". Anslaget väckte redan från början stort intresse från skogsägarna.
I två likalydande motioner vid 1928 års riksdag yrkades på ökat statligt stöd till skogsodling på
"sådana kala, till skogsbörd tjänliga marker, för vilka skogsodlingsskyldighet enligt gällande
skogslagar ej kunde åläggas markägaren". Riksdagen beslutade omgående om en utredning. I
utredningsdirektiven pekar departementschefen förutom på vinsten för den enskilde betydelsen
av en ökad skogsproduktion från nationalekonomisk och social synpunkt med tanke på den växande
skogsindustrin. Utredningen skulle också ta upp problemet med betesdjurens förhållande till
de nyanlagda skogsodlingarna. Ett förslag som skulle utredas var genomförande av en rationell
uppdelning av marken mellan skogsbruk och bete.
Trots de lyckade beskogningarna fram till 1928 så fanns fortfarande stora arealer enskilda skogar
där skogstillståndet inte var tillfredsställande. Utredningen uppskattade de av ålder kala markerna
som låg under skogsvårdslagen till 545 000 ha, varav 360 000 ha i Götaland, och arealen vanhävdade
bestånd med låg bestockning till 1 911 600 ha, huvuddelen i Norrland. Av dessa arealer
beräknade man att med bidrag kunna åtgärda 350 000 ha av ålder kala marker och 650 000 ha
lågt bestockade områden samt 200 000 ha stavagransbestånd, totalt 1 200 000 ha skog. Den totala
kostnaden för staten beräknades till 31 525 000 kr vid ett 50%-igt anslag jämte administrationskostnader
om 7 881250 kr, dvs. totalt 39,5 milj kr. Man räknade med ett årligt anslag om ca. 2
milj kr exkl. administrationskostnader skulle behövas för att åtgärda de aktuella bestånden under
en 15 års period.
Riksdagen antog programmet, men anslog endast 600 000 kr för budgetåret 1930/31 av "statens
skogsodlingsanslag", efterföljande år låg anslaget på 350 - 500 000 kr, dvs. långt under utredningens
förslag.
Bidrag utgick endast på enskild ägd mark. Aktiebolagen förutsattes "förfoga över tillräckliga
medel och erforderlig sakkunskap för att bedriva skötseln av dem tillhöriga skogar efter rationella
grunder, och att de sålunda för detta ändamål i regel ej hava behov av statens hjälp. För övriga
skogsägare (än enskilda, förf. anm.) vilka - ofta under äganderättsformer avsedda att hava längre
livstid - driva skogsbruket såsom huvudnäring eller för vilka skogens betydelse som kapitaltillgång
är avgjort mera framträdande än dess betydelse för beredande av arbetsinkomster, torde det
i allmänhet icke möta större svårigheter att beträffande skogsvårdsföretag, som de ej anse sig
själva kunna helt bekosta, uppskjuta igångsättandet till sådan tid, då bidrag kan erhållas" (SOU
1938:58).
Bidrag utgick med 50% av godkänd kostnad för skogsodling eller "annan åtgärd för vinnande av
ändamålsenlig skogsproduktion" på följande marker:
1. Skogsmark, som helt saknar trädvegetation eller är bevuxen med blott enstaka träd.
2. Vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande slutenhet och
tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter, samt
3. Skogsmark, som är bevuxen med s.k. stavaskogsbestånd.
Bidrag utgick inte genom skogsodlingsanslaget till dikningsföretag, där fanns redan anslaget
"Statens skogsutdikningsanslag", med 40% bidrag till dikningsåtgärder. I de fyra nordligaste
länen var bidraget 50 %.
Tillfälligt anslag 1932-1935 (1944)
Omkring 1930 inträffade en djup lågkonjunktur med stor arbetslöshet som följd. I början av 1931
fick en särskild kommitté - 1931 års skogssakkunniga - uppdraget att föreslå åtgärder som dels
ökade arbetstillfällena dels gynnade skogsvården. 1932 tog sedan riksdagen beslutet att inrätta ett
anslag "till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar" vid sidan om de ordinarie
skogsodlings- och dikningsanslagen.
Bidrag utgick med totalt 10,5 milj kr under åren 1932-44. Merparten i det s.k. "Tillfälliga skogsvårdsanslaget"
gick till skogsodlingar, röjningar, skogsdikning och rensningshuggningar i stort
240