Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Jag redovisar tre alternativ: Lång växttid och hög gallringsandel; Medellång växttid och medelhög
gallringsandel samt Kort växttid och låg gallringsandel, allt enligt min subjektiva bedömning.
Växttid = K1 - 7*Bonitet^0,95
Gallringsandel = K2 + 2*Bonitet^0,85
Alternativ K1 K2
Lång - hög 145 24
Medel - medel 135 22
Kort - låg 125 20
Tabell 4. Hur mycket skog behövs? Sammanställning av
RT 1973-1977. Sista redovisningen med Jonson-bonitet
Område Växttid Gallringsandel Slutförråd Genomsnittsförråd Tax- Procent av erf.
L M K L M K L M K L M K erat
förråd
L M K
N. Norrland 125 115 105 29 27 25 260 246 230 109 103 97 70 64 68 72
S. Norrland 120 110 100 30 28 26 313 295 275 132 124 115 105 80 85 91
Svealand 112 102 92 32 30 28 369 344 318 155 145 134 110 71 76 82
Götaland 101 91 81 34 32 30 429 396 360 180 166 151 132 73 79 87
Riket 116 106 96 31 29 27 333 312 288 140 131 121 101 72 77 83
RT 1983-1987. Första redovisningen med H100-bonitet
Område Växttid Gallringsandel Slutförråd Genomsnittsförråd Tax- Procent av erf.
L M K L M K L M K L M K erat
förråd
L M K
N. Norrland 126 116 106 29 27 25 248 234 220 104 98 92 75 72 76 81
S. Norrland 119 109 99 30 28 26 318 299 278 134 126 117 116 87 92 99
Svealand 107 97 87 33 31 29 396 367 336 166 154 141 121 73 78 86
Götaland 92 82 72 36 34 32 453 412 368 190 173 155 146 77 84 94
Riket 113 103 93 32 30 28 343 318 292 144 134 123 111 77 83 90
Som framgår behöver virkesförråden fortsätta att öka om de ska matcha vad som erfordras vid
jämn åldersfördelning. Med tillgång till virkesförrådets samtidiga fördelning på bonitetsklasser
och åldersklasser vore det jämförelsevis enkelt att analysera i vilken mån det är åldersfördelningen
eller slutenheten som förklarar de relativa underskotten i volym som redovisas i tabellerna.
Notabel är den snabba ökningen som ägt rum under den analyserade tioårsperioden. Det är de
bestånd som anlades på 1940- och 1950-talen som bidrar mest till förrådsökningen. Dessa bestånd
har redan nu (vid redovisningstillfället) betydligt större virkesförråd än de glesa skogar som
de ersatte.
Slutligen redovisas i tabell 5 en lite oegentlig och grovt tillyxad jämförelse mellan den beräknade
produktionsförmågan (P) enlig tabell 3, reducerad för bristande virkesförråd enligt tabell 4, alternativ
"M" samt avsatt tillväxt på skogsmark enligt de två taxeringarna. Utöver att visa dynamiken
i skogarnas produktion tycker jag att man får en viss tilltro till möjligheterna att skatta tillväxt
med hjälp av bonitet och tillväxtförråd. Det oegentliga i tabellen är ju att jag inte tagit hänsyn till
virkesförrådets åldersfördelning något jag kan komma att sysselsätta mig med någon gång i
framtiden, hoppas jag. Vid närmare studium av tabellen börjar man förresten fundera över om
inte det nya bonitetssystemet underskattar boniteten i norra Sverige.
217