Skogspolitisk historia

More documents

Recommendations

Info

Skogspolitisk historia Posten avgång består av fällt virke plus naturlig avgång och det är den svåraste posten att uppskatta. Det har krävts speciella studier av kvarlämnat virke och av den naturliga avgången för att skatta den totala avgången. När vi tidigt argumenterade för permanenta provytor vid riksskogstaxeringen var ett av skälen att vi ville förbättra skattningarna av den naturliga avgången. Nu finns det sådana data men knappast någon köpkraftig efterfrågan som motiverar speciella redovisningar. I samband med studieboken Leva utan skog beräknades skogsbalansen för perioden 1970 -1979 till följande (miljoner skogskubikmeter): Ingående virkesförråd + tillväxt - avgång = Utgående virkesförråd 2380 + 840 - 710 = 2510 Bruttotillväxten under denna tioårsperiod var sålunda runt 84 miljoner m3sk per år, i dagsläget pendlar tillväxten förmodligen runt 100 miljonerstrecket. Jag minns att jag vid något tillfälle under 1960- talet sade att tillväxten kunde förväntas vara 60 miljoner under detta årtionde, 70 miljoner under 70-talet, o.s.v. vilket skulle ge en tillväxt runt 120 miljoner m3sk runt år 2020. Detta var i samband med en av finansdepartementens långtidsutredningar och jag visste inte då att en långtidsutredning inom det departementet knappast sträcker sig så långt fram som fem år. Under perioden 1950 - 1980 försköts sålunda kravet på riksskogstaxeringen från att beskriva skogstillståndet till att belysa förändringar och trender. Inför "den nya riksskogstaxeringen - den från år 1983" formulerade dåvarande chefen Björn Hägglund målet sålunda: "Riksskogstaxeringen skall fortlöpande ge underlag för planering och kontroll av skogens utnyttjande som naturresurs på riksnivå och regional nivå. Den skall också ge underlag för den skogliga forskningen. Riksskogstaxeringen avser i första hand skogsmark, men skall även omfatta annan mark, med undantag för urban mark. Jordbruksmarken inventeras dock endast i begränsad omfattning. Redovisning av riksskogstaxeringens resultat skall belysa aktuellt tillstånd samt inträffade och pågående förändringar." Storskogsbruk och småskogsbruk Den skogspolitiska debatten från 1950 - talet och framöver kom ofta att domineras av konflikter mellan storskogsbruk och småskogsbruk, där träfacken oftast var lierade med storskogsbruket och den kooperativa föreningsrörelsen, främst skogsägarrörelsen med småskogsbruket. Innan bolagiseringen och utförsäljningen av domänverket ägde rum ägde storskogsbruket (kronan plus bolag) cirka 50 procent av skogsmarksarealen och småskogsbruket ungefär lika mycket. Eftersom privatskogarna (exklusive bolag) var mest lokaliserade till södra Sverige förfogade de över runt 60 procent av produktionsförmågan. Den Per-Edvin Sköldska skogsmotionen (där Per Sköld, domänverket, förmodades ha bidragit till den fackmässiga utformningen) ledde till att Skogshögskolan fick i uppdrag att utreda "skogstillståndet inom olika skogsägarkategorier". Resultatet från denna undersökning redovisades av Erik Hagberg i en SOU som lämnades till departementet samma dag som han höll ett sedan länge annonserat föredrag i ämnet inför Skogs- och Lantbruksakademin. (Eftersom jag varit involverad i det något hektiska slutskedet av detta arbete renderade det mig senare en middagsbjudning hos Erik Hagberg med åtföljande teaterbesök. Detta sagt inom parentes som kanske kan göra min framställning lite mera lättläst.) Resultatet av undersökningen bekräftade en högre skogsbruksintensitet inom storskogsbruket men skillnaderna var inte så stora som småskogsbrukets belackare kanske förmodade. Ett begrepp som kom att myntas i sammanhanget var den så kallade "ljugfaktorn". Det förekom ju en rapportering av skogskötselåtgärder avsedd att ingå i den offentliga statistiken och det befanns att rapporterade arealer var mindre än de som kunde beräknas på riksskogstaxeringens material. Om jag inte minns fel och det gör jag inte var domänverkets siffror närmast de "rätta", därefter kom bolagen och sist småskogsbruket. Det är nödvändigt att sätta "det rätta värdet" inom citationstecken. Medelfelet på rikstaxobservationerna var mycket höga, vilket är naturligt eftersom en så liten del av arealen är berörd av skogsvårdsåtgärder. Skillnaderna befanns dock var någorlunda signifikanta. Fredrik Ebeling, som vid denna tid (1959) var överjägmästare i domänverket, skrev en uppsats om skogsbruket i Norrbotten och Västerbotten i jubileumsskriften "Domänverket 100 år". Jag har "knyckt" två sidor diagram från denna uppsats. Den belyser den skogsbruksrevolution som inträf- 212
Skogspolitisk historia fade runt 1940/1950 och där storskogsbruket var klart vägledande. Från 1940 till 1956 niodubblades arealen röjning, tredubblades arealen hyggesrensning, sexdubblades arealen markberedning och fyrdubblades arealen skogsodling inom domänverket. Bolagen var inte mycket sämre, ifråga om skogsodling var de till och med avsevärt bättre. Även bondeskogsbruket intensifierades kraftigt under denna tid men med viss fördröjning relativt storskogsbruket. Efter Ebeling. Domänverket 100 år, 1959: 213
Page 1 and 2:
Rapp 8a 1-10-24 09.12 Sidan 1 RAPPO
Page 3:
Skogspolitisk historia Hans Ekelund
Page 6 and 7:
3.4.5. Åtgärder, effekter, slutsa
Page 9 and 10:
Förord Skogsstyrelsen har fått i
Page 11 and 12:
Skogspolitisk historia Författarna
Page 13 and 14:
Skogspolitisk historia 1. Inledning
Page 15 and 16:
Skogspolitisk historia Figur 2.1-2
Page 17 and 18:
Skogspolitisk historia Det som kän
Page 19 and 20:
Skogspolitisk historia goda naturli
Page 21 and 22:
Skogspolitisk historia landshövdin
Page 23 and 24:
Skogspolitisk historia Figur 2.2-7.
Page 25 and 26:
Skogspolitisk historia 17 Figur 2.3
Page 27 and 28:
Skogspolitisk historia 2.6.1. Polit
Page 29 and 30:
Skogspolitisk historia I skogsbruke
Page 31 and 32:
Skogspolitisk historia Relationen n
Page 33 and 34:
Skogspolitisk historia 3. Skogspoli
Page 35 and 36:
Skogspolitisk historia tion skulle
Page 37 and 38:
Skogspolitisk historia avverkningsf
Page 39 and 40:
Skogspolitisk historia rad taxa. En
Page 41 and 42:
Skogspolitisk historia Tabell nr 3.
Page 43 and 44:
Skogspolitisk historia Tabell nr 3.
Page 45 and 46:
Skogspolitisk historia 3.2.5.5. Slu
Page 47 and 48:
Skogspolitisk historia som från 19
Page 49 and 50:
Skogspolitisk historia Det var allt
Page 51 and 52:
Skogspolitisk historia försiktighe
Page 53 and 54:
Skogspolitisk historia skogsbrukets
Page 55 and 56:
3.3.5.3. Statistik 1924-1948 Skogsp
Page 57 and 58:
Skogspolitisk historia 3.3.5.4. Sko
Page 59 and 60:
Skogspolitisk historia Tabellen ova
Page 61 and 62:
Skogspolitisk historia 3.3.5.5. Slu
Page 63 and 64:
Skogspolitisk historia 3.4.3. Medel
Page 65 and 66:
Skogspolitisk historia kesöverskot
Page 67 and 68:
Skogspolitisk historia stötande om
Page 69 and 70:
1 000 ha 1000 900 800 700 600 500 4
Page 71 and 72:
Ha 300 250 200 150 100 50 0 Skogspo
Page 73 and 74:
Skogspolitisk historia Tabell 3.4.5
Page 75 and 76:
Skogspolitisk historia på att fram
Page 77 and 78:
Skogspolitisk historia I avsnittet
Page 79 and 80:
Skogspolitisk historia Tabell 3.4.5
Page 81 and 82:
Båtnadsareal, ha Skogspolitisk his
Page 83 and 84:
Skogspolitisk historia De skogspoli
Page 85 and 86:
Skogspolitisk historia Bland de and
Page 87 and 88:
Skogspolitisk historia Antalet anm
Page 89 and 90:
Skogspolitisk historia m3sk i avver
Page 91 and 92:
Skogspolitisk historia Men debatten
Page 93 and 94:
Skogspolitisk historia hade avverkn
Page 95 and 96:
300 250 200 150 100 50 0 1000 ha Sk
Page 97 and 98:
1000 ha 350 300 250 200 150 100 50
Page 99 and 100:
Skogspolitisk historia miljön (imp
Page 101 and 102:
Skogspolitisk historia Ovanstående
Page 103 and 104:
Skogspolitisk historia tjänstemän
Page 105 and 106:
Skogspolitisk historia och avverkni
Page 107 and 108:
areal, ha 1000 800 600 400 200 0 Sk
Page 109 and 110:
Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs l
Page 111 and 112:
Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands l
Page 113 and 114:
Skogspolitisk historia 3.5.5.20.Slu
Page 115 and 116:
Skogspolitisk historia odlingsmater
Page 117 and 118:
Skogspolitisk historia I början av
Page 119 and 120:
Skogspolitisk historia ransonerings
Page 121 and 122:
Skogspolitisk historia skogsbruket
Page 123 and 124:
Skogspolitisk historia Vegetationsh
Page 125 and 126:
Skogspolitisk historia som brukar s
Page 127 and 128:
Skogspolitisk historia varierar ifr
Page 129 and 130:
Skogspolitisk historia mot hela sko
Page 131 and 132:
Skogspolitisk historia lövskogen d
Page 133 and 134:
Relativ naturlighet 1 0.9 0.8 0.7 0
Page 135 and 136:
Skogspolitisk historia skapa ömses
Page 137 and 138:
Skogspolitisk historia Det är äve
Page 139 and 140:
Hanski, I. 2000. Extinction debt an
Page 141 and 142:
Skogspolitisk historia Med stöd av
Page 143 and 144:
Skogspolitisk historia Fjällnära
Page 145 and 146:
Skogspolitisk historia hör hemma i
Page 147 and 148:
Skogspolitisk historia Skogsvårdso
Page 149 and 150:
Skogspolitisk historia 1950 - talet
Page 151 and 152:
Milj. m3sk 40 35 30 25 20 15 10 K
Page 153 and 154:
Skogspolitisk historia Ekonomin på
Page 155 and 156:
Skogspolitisk historia I tur och or
Page 157 and 158:
Skogspolitisk historia början av 1
Page 159 and 160:
Skogspolitisk historia Den sista ra
Page 161 and 162:
Skogspolitisk historia En positiv e
Page 163 and 164:
Skogspolitisk historia Tillämpade
Page 165 and 166:
Skogspolitisk historia Kopplingen t
Page 167 and 168:
Skogspolitisk historia Från staten
Page 169 and 170: Skogspolitisk historia nomgallrade.
Page 171 and 172: Skogspolitisk historia Utredningar
Page 173 and 174: Skogspolitisk historia Regeringen h
Page 175 and 176: Skogspolitisk historia Huvuddragen
Page 177 and 178: Skogspolitisk historia Industriutby
Page 179 and 180: Skogspolitisk historia och uppvaktn
Page 181 and 182: Skogspolitisk historia Hur man än
Page 183 and 184: Skogspolitisk historia 4.5. Rune Fr
Page 185 and 186: Skogspolitisk historia Bild 1. Boks
Page 187 and 188: Skogspolitisk historia Konflikter S
Page 189 and 190: Skogspolitisk historia skogsodlings
Page 191 and 192: Skogspolitisk historia skogslag (19
Page 193 and 194: Skogspolitisk historia Bild 7. Exem
Page 195 and 196: Skogspolitisk historia 4.6. Stig Ha
Page 197 and 198: Skogspolitisk historia kutera skeen
Page 199 and 200: Skogspolitisk historia utspisades k
Page 201 and 202: Skogspolitisk historia En hel del a
Page 203 and 204: ”SCA:s skogsbruk och samhället:
Page 205 and 206: Skogspolitisk historia Skogspolitis
Page 207 and 208: Skogspolitisk historia vändsgränd
Page 209 and 210: Skogspolitisk historia vara medvete
Page 211 and 212: Skogspolitisk historia Begränsning
Page 213 and 214: Skogspolitisk historia Fråga numme
Page 215 and 216: Skogspolitisk historia textilfabrik
Page 217 and 218: Skogspolitisk historia Med ekonomis
Page 219: Skogspolitisk historia tydande del
Page 223 and 224: Skogspolitisk historia Tabell 3. Pr
Page 225 and 226: Skogspolitisk historia Jag redovisa
Page 227 and 228: Tabell 1. Skogspolitiska skeenden i
Page 229 and 230: År Allmän politisk, ekonomisk och
Page 235 and 236: Litteraturförteckning Anon. 1959.
Page 237 and 238: Skogspolitisk historia En som klart
Page 239 and 240: Skogspolitisk historia "För att de
Page 241 and 242: Skogspolitisk historia och därmed
Page 243 and 244: Ekelund Hans (1990). Skogsbrukets s
Page 245 and 246: Skogsstyrelsen (1996). Vi arbetar f
Page 247 and 248: Skogspolitisk historia variera hög
Page 249 and 250: Skogspolitisk historia efter samma
Page 251 and 252: Skogspolitisk historia Stödet unde
Page 253 and 254: Skogspolitisk historia Tabell 6. Re
Page 255 and 256: Skogspolitisk historia Tabell 8. Ä
Page 257 and 258: Skogspolitisk historia Tabell 11. S
Page 259 and 260: År Statens skogutdikningsanslag St
Page 261 and 262: 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning
Page 263 and 264: Beställning av Rapporter och Medde
show all

Skogspolitisk historia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?