Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Figur 2.2-6 Virkesförrådets utveckling i norrlandslänen 1870-1988. 1870 redovisas förrådet i m 3 ,
därefter i m³sk. Källor se texten
Avverkning som skett för att tillgodose skogsindustrins behov under 1900-talet har fortsatt påverkat
skogstillståndet. Förenklat kan detta uttryckas på följande sätt. Det skogsindustriella genombrottet
för mer än 100 år sedan resulterade i glesa sönderhuggna skogar i trakter som var
tillgängliga från flottled och järnväg. Den skog vi har idag är resultatet av en aktiv återuppbyggnad,
men skogen ser nu annorlunda ut. Den är anlagd och skött för att i framtiden ånyo nyttjas i
industriell förädling. Skogspolitiken har på olika sätt gynnat en sådan utveckling. När det gäller
markpolitiken har statsmakterna dock, med undantag av tiden 1965-1979 då bolagsförbudslagen
tillfälligt mildrades, haft en återhållsam syn på skogsindustrins markförvärv. I övrigt har skogspolitiken
direkt och indirekt gynnat ett industriellt nyttjande. De skogspolitiska åtgärderna i detta
avseende var nog som mest påtagliga i början av 1980-talet då riksdagen för att tillgodose industrins
virkesförsörjning lagstiftade om avverkningsskyldighet. Härefter har, i takt med att industrin
genom bl.a. virkesimport gjort sig mindre beroende av inhemsk virkesförsörjning, skogspolitiken
på olika sätt omorienterats mot att i ökad grad tillgodose andra intressen än virkesproduktion
på skogsmark.
Under senare delen av 1900-talet har de privata skogsägarnas intresse, i takt med att jordbrukets
behov av mark och virke avtagit, i sin tur omorienterats i den riktning att deras intresse alltmer
sammanfaller med skogsindustrins. Detta är naturligt bl.a. av det skälet att skogsägareföreningarna
byggt upp egna industrier. SÖDRA är idag världens största tillverkare av avsalumassa för
pappersproduktion ( Dagens Industri 2001).
Tidigare har redovisats hur skogsindustrin under 1800-talets sista hälft vandrade norrut i Sverige
för att ta tillvara råvaran där den fanns. Under 1900-talets sista hälft har, också denna gång på
grund av råvarans lokalisering, en motsvarande industriförflyttning skett söderut. Denna tyngdpunktsförskjutning
åskådliggörs i följande figurer. I slutet av detta kapitel redovisas virkesförrådets
tillväxt i olika delar av landet under 1900-talet.
14