Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
skogsbruk skall man sålunda möjliggöra en hög och varaktig industriell produktion av
skogsprodukter. Detta mål för skogspolitiken är uppenbarligen i linje med de samhällsmål som
förtecknats i den första av grupperna, främst ekonomisk tillväxt, balans i utrikes handeln och full
sysselsättning.
Den industriella produktionen innebär en förädling av virkesråvara och uppbyggnad av ett produktionsvärde
på en viss förädlingsnivå. År 1984 var det totala rotvärdet (rånettot) för all skog
som avverkades i Sverige drygt 4 miljarder kronor, värdet vid leveransplats var knappt 9 miljarder.
Det totala produktionsvärdet var 61miljarder kronor. Resursförbrukningen för att åstadkomma
detta produktionsvärde uppgick till 42 miljarder och förädlingsvärdet var alltså cirka 19
miljarder kronor. Av det totala produktionsvärdet utgjorde exportvärdet 46 miljarder kronor.
Skogsbruk och sysselsättning
Full sysselsättning och regional balans är två övergripande samhällsmål som har gjort området
skogsbruk - sysselsättning mycket viktigt, speciellt inom de områden i landet där näringslivet i
övrigt är minst differentierat, d.v.s. främst Norrlands inland. Av biologiska skäl är den privatekonomiska
lönsamheten mycket låg inom dessa områden. Ungefär en fjärdedel av skogsmarksarealen
i Sverige torde ha en så låg biologisk produktionsförmåga att man inte skulle kunna
påräkna någon större aktivitet för att säkerställa en långsiktig produktion av virket om det inte var
för de tvingande reglerna i skogsvårdslagen och samhällsstödet. Skogsbrukets mekanisering gör
att det numera är ganska få människor som har sin utkomst av skogsarbete. Omkring år 1960 var
den totala arbetsåtgången i skogsbruket cirka 0,60 dagsverken per avverkad skogskubikmeter
alla skogsarbeten inräknade. I dag (1985) är arbetsåtgången av storleksordningen 0,10-0,15 dagsverken
per kubikmeter. Man kan därför inte leva bara av skogsbruk i norrlands inland. Det behövs
ett mera differentierat näringsliv. Men man kan inte heller leva utan skogsbruk.
Skogsbruk och miljö
Skogsvårdslagens första paragraf (fortfarande 1948 års lag men med tillägg rörande naturvårdshänsyn
av år 1975) innehåller också en bestämmelse om att "hänsyn skall tas till naturvårdens
och andra allmänna intressen".
Viktigt när det gäller skogsbruk och miljö är att skogsbruket måste ta ett eget ansvar. (sektorsansvaret)
Den väsentligaste delen av naturvårdshänsynen är hur man handskas med det enskilda
skogsbeståndet, trädgruppen eller trädet. Det finns ganska detaljerade regler för vilka slag av
hänsyn som skall tas, men de tillämpas ännu inte i den utsträckning som lagen kräver. Det visar
en utredning som nyligen (1985) utförts av lantbruksuniversitetet. I detta sammanhang är det
givetvis också viktigt med ett bra samarbete mellan de myndigheter som företräder samhällsintresset,
nämligen skogsvårdsorganisationen, naturvårdsverket, länsstyrelsernas naturvårdsenheter
och riksantikvarieämbetet. En viktig samarbetspartner är också kommunerna.
Idag (1985) diskuteras skogsbrukets åtgärder i fjällnära skog och i våra lövskogar. Med all säkerhet
kommer också virkesproduktionen inom kustnära och tätortsnära områden bli av stor
aktualitet inom de närmaste åren. Även användningen av våtmarkerna kan bli ett konfliktområde.
Här gäller det dock inte främst virkesproduktion utan brytning av torv.
Skogsbruk och energi
I det globala perspektivet är brännved den viktigaste användningen av skog. I Sverige sjönk vedförbrukningen
för bränsleändamål drastiskt efter det andra världskriget och var år 1974 nere i
bottennivå under 1 miljon kubikmeter per år. Sedan kom oljekrisen och då vände trenden. Vedeldningen
började öka igen och denna utveckling stimulerades på olika sätt av staten. För
närvarande (1985) uppgår den totala vedeldningen till storleksordningen 8 miljoner kubikmeter
inklusive den eldning som sker vid industrier, gruppcentraler och värmeverk.
Några kommentarer till denna beskrivning anno 1985 är följande. När det gäller skogsbruk och
industri förekommer i nuläget knappast någon diskussion. Den allmänna föreställningen är att det
finns skog i överflöd för att tillgodose industrins behov. Man glömmer då att industrin till be-
210