Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Med ekonomisk tillväxt som ett överordnat mål kom sysselsättningspolitiken och regionalpolitiken
att uppfattas både som två samverkande mål och som två konkurrerande mål.
Flyttlasspolitiken var en förutsättning för full sysselsättning men skapade också regional obalans.
De olika elementen i jordbrukspolitiken och förekomsten av tvära kast inom flera politikområden
kan illustrera problemet att balansera olika konkurrerande samhällsmål.
Samhällsmål 3. Övriga mer eller mindre
"mjuka" mål
Relaterade politikområden
* Ekonomisk tillväxt * Se ovan
* Ekologisk balans * Miljöpolitik
* Kulturell utveckling * Kulturpolitik
* Internationell solidaritet * Biståndspolitik
Är det så att övriga samhällsmål enligt tabellen ovan endast tillgodoses i den mån man anser sig
ha råd? Det nu inte längre tillgodosedda enprocentmålet i biståndsverksamheten kan tas som
exempel. Aktuella mål med anknytning till skola, vård och omsorg som har aktualiserats i takt
med att de blivit allt sämre tillgodosedda, har inte tagits med i förteckningen. Sammanställningen
belyser inte heller samspel eller konflikter mellan stat och kommun.
Det framgår av sammanställningen att skogsbruket "ligger väl till", eller har legat väl till, när det
gäller att främja viktiga grupper av samhällsmål och däremot svarande politikområden. Med
politik förstås handlingssätt eller medel att uppnå samhällsmål. Olika intressesinriktningar kan ju
ha olika uppfattning om medlen utan att fördenskull vara särskilt oense om målen. Ett karaktärsdrag
för skogsbruket är dess långsiktighet. Det tar 15 år för ett träd att nå brösthöjd i Norrbotten
och på den tiden hinner vi nyvälja riksdag 5 gånger. (Detta gällde 1985, nu är det ju riksdagsval
vart fjärde år.)
Skogspolitiken anno 1985
Nedan följer en koncentrerad sammanfattning av avsnittet "Skogsbrukets anpassning till övergripande
samhällsmål" ur det kapitel i "Leva utan skog" som refererats till ovan.
Skogsbruk definieras såsom verksamhet som avser att tillgodogöra skogens förmåga att producera
virke och andra nyttigheter samt en god miljö. Ibland används uttrycket areell produktion och
man brukar skilja mellan primär och sekundär produktion samt industriell förädling.
Skogsindustrin brukar inte räknas in i skogsbruket. Vill man ha ett samlingsnamn för skogbruk
och skogsindustri brukar man använda begreppet skogsnäringen. Skogsbruk och skogsindustri
förekommer inom ett mycket komplicerat samhällsmönster där det inte finns några skarpa gränser
mellan olika sektorer. Inte ens när det gäller formell lagtillämpning är det alltid klart givet
vilken myndighet som skall agera eller vilken av överlappande lagstiftningar som i ett givet fall
"tar över " annan lagstiftning. Skogsstyrelsen och skogsvårdsorganisationen under jordbruksdepartementet
är fackmyndighet när det gäller naturvårdsparagrafen i skogsvårdslagen. Naturvårdsverket,
också under jordbruksdepartementet, är tillsynsmyndighet när det gäller exempelvis
naturreservaten. Statens industriverk under industridepartementet har hand om skogsindustrifrågorna
men tillståndsärenden som rör utbyggnad av skogsindustri handläggs av bostadsdepartementet.
Enligt förslag till ny naturresurslag och ny plan- och bygglag avser man att
ge kommunerna ökat inflytande över markanvändningen. Skogspolitiken skall dock som hittills
regleras genom skogsvårdslagen. Mycket av den komplexitet som råder, sammanhänger med
behovet av att jämka samman olika övergripande samhällsmål som ibland kan strida mot varandra.
"Skogsbruk och skogsindustri
Ett centralt mål för skogspolitiken anges i skogsvårdslagens paragraf 1: (1948 års lag) "Skogsmark
med dess skog skall genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga
skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning.." Genom ett intensivt
209