Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Vi lämnar nu sysselsättningsaspekten och går åter till frågelistan där husbehovsaspekten förekommer
som fråga nummer 2. Frågan om skog till husbehov kom småningom att vidgas till idén
om det kombinerade jordbruks- och skogsföretaget, där skogen, förutom virke och ved till
husbehov, skulle kunna ge både kompletterande sysselsättning och tjäna som finansieringskälla
vid stora investeringsbehov i jordbruket med dess byggnader och maskiner. 1947 års jordbruksbeslut
definierade tre mål som sedan dess har ingått i jordbrukspolitiken, nämligen inkomstmålet,
produktionsmålet och effektivitetsmålet. Det innefattade en satsning på bärkraftiga basjordbruk
och för att öka bärkraften hos dessa lanserades begreppet stödskog. 1948 inrättades lantbruksnämnderna
som med stöd av en ny jordförvärvslag skulle köpa och sälja mark i syfte att medverka
till lantbrukets yttre rationalisering. Fram till 1990 hade drygt 1 miljon hektar skog förmedlats
på detta sätt. Lantbruksnämndernas prissättningspolitik medförde under vissa perioder
betydande kapitaltillskott till jordbruket och bidrog nog också till den polarisering av skogspolitiken
som skulle komma att äga rum. Begreppen "storskogsbruk" och "småskogsbruk" blev småningom
vanligt förekommande i den skogspolitiska debatten (se nedan).
De övergripande samhällsmålen anno 1985
Sammanställningen nedan redovisar exempel på samhällsmål som varit viktiga utgångspunkter
och hållpunkter för skogspolitiken under 1900-talet. Den bygger på kapitlet "Skogsbruk och
skogspolitik i Sverige" (Nilsson Nils-Erik, 1985) i studieboken "Leva utan Skog" som publicerades
av Skogsstyrelsen år 1985 med anknytning till Förenta Nationernas internationella
skogsår.
Samhällsmålen har i sammanställningen kopplats till politikområden och de redovisas i en prioritetsordning
som ungefär motsvarar den relativa betydelse de till tillmätts vid utformningen av
skogspolitiken i Sverige under det gångna seklet. Målen är ordnade i grupper som svarar mot
olika politikområden och några av målen har vid behov upprepats flera gånger.
Det framgår nog att prioritetsordningen skulle bli en annan om listan formulerades idag.
Samhällsmål 1. Ekonomi Relaterade politikområden
* Ekonomisk tillväxt * Industripolitik
* Balans i utrikeshandeln * Handelspolitik
* Full sysselsättning * Energipolitik
* Prisstabilitet * Ekonomisk politik
* Oljeoberoende * Skogspolitik
En varaktig hög ekonomisk tillväxt har nog alltid betraktats som en grundläggande förutsättning
för att nå övriga samhällsmål. Det hindrar inte att många människor i samhället nu började att
ifrågasätta tillväxtens gränser i ett spirande globalt perspektiv. Balans i utrikeshandeln, full
sysselsättning och prisstabilitet betraktades nog som nödvändiga förutsättningar för ekonomisk
tillväxt. När den första oljekrisen kom i början på 1970-talet var Sverige extremt oljeberoende,
något som ledde till att oljeoberoende under en tid uppfattades som ett särskilt samhällsmål.
Finansdepartementets "långtidsutredningar" analyserade förutsättningarna för att skapa balans i
utrikeshandeln. Man fann man att en fortsatt expansion av skogsindustri och en ökad export av
skogsprodukter utgjorde en viktig förutsättning för att kunna betala oljenotan. Skogspolitiken
blev därigenom ett prioriterat politikområde.
Samhällsmål 2. "Hela Sverige skall leva" Relaterade politikområden
* Ekonomisk tillväxt * Se ovan
* Full sysselsättning * Sysselsättningspolitik
* Regional balans * Regionalpolitik
* Inkomstfördelning * Skattepolitik
* Hög självförsörjningsgrad * Jordbrukspolitik och skogspolitik
208