Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
textilfabrik och ett linberedningsverk i södra Halland sysselsattes med gallringsavverkning på
kommunskogen i Eslövs kommun. De avlönades med en kombination av ackordsersättning enligt
skogsarbetareavtalet och en garantisumma som var något högre än ett rent arbetslöshetsstöd.
Förvånansvärt många kom relativt snart upp i skogsarbetarnas normala lönenivå, medan de med
lägst anpassningsförmåga kom att ligga nära miniminivån.
Arbetsmarknadsstyrelsen krävde en mycket detaljerad bokföring och redovisning men eftersom
Skogssällskapet var anpassat till att göra redovisningarna enligt uppdragsgivarens instruktioner
vållade detta inte något större bekymmer. Värre blev det när sedan AMS lade ut beredskapsuppdrag
på skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens och Kopparbergs län. När skogsvårdsstyrelserna
klagade på den byråkratiserade redovisningen ritade Tor Karlsson vid AMS ett diagram över
ärendehanteringen inom AMS. Den fick utseendet av en ogenomtränglig labyrint med många
blindvägar. När Tor Karlsson sedan gick med detta diagram till den dåvarande AMS- chefen fann
denne uppläggningen oacceptabel. Han kom fram till att det enda rimliga var att ge skogsvårdsorganisationen
de medel som behövdes och låta organisationen administrera verksamheten på
eget ansvar. Detta ledde till en smidig och effektiv organisation som fungerade väl under lång tid.
När skogsvårdsorganisationen efterhand drabbades av successiva nedskärningar blev AMSarbetena
en räddningsplanka. Med ökande belastning av fasta kostnader blev beredskapsdagsverkena
efterhand orimligt dyra och verksamheten upphörde. Skogsvårdsstyrelsen i
Norrbotten gjorde vid en viss tidpunkt en utredning varav framgick att cirka 500 före detta
skogsarbetare i Norrbotten var sysselsatta i skogliga beredskapsarbeten och att det inte fanns
några som helst utsikter för dem att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Ett väl genomarbetat
förslag att ge dessa anställning som skogsvårdsarbetare vid skogsvårdsstyrelsen avvisades av
jordbruksdepartementet, förmodligen beroende på bristande förmåga att bedöma ärenden i ett
samhällsperspektiv.
Innan jag lämnar sysselsättningsaspekten bör jag kanske närmare beskriva den vikande sysselsättningen
inom jordbruk och skogsbruk som kom att prägla 1960-talet. Jag hade ju efterträtt Erik
Hagberg som chef för riksskogstaxeringen, när Hagberg blev chef för Skogsforskningsinstitutet
som efterträdare till Manfred Näslund, när han blev landshövding i Norrbotten. Näslunds huvuduppgift
som landshövding blev att lindra verkningarna av den avfolkning som ägde rum i Norrland,
enkannerligen i Norrbotten. Det blev naturligt för Näslund att använda mig som "räknebiträde"
när det gällde att belysa sysselsättningsförändringarna i skogsbruket. Det innebar mycket
utredningsarbete som kulminerade inför den så kallade "Inlandskonferensen" i Arvidsjaur. Näslund
hävdade att så många statsråd hade aldrig befunnit sig samtidigt i norrlands inland, vilket
kanske kan fungera som en nutida utmaning. Storleksordningen på den avfolkning som ägde rum
framgår av tabell 2 nedan, som hämtats från skriften "Regionalpolitik, Igår, Idag och I morgon"
av Näslund/Persson 1972.
Län Jordbruk Skogsbruk Summa
förändringar
1966 1971 För- 1966 1971 Förändringändring
BD 8 900 4 000 -4 900 7 800 4 100 -3 700 -8 600
AC 15 400 6 900 -8 500 7 100 6 500 -600 -9 100
Z 9 200 6 800 -2 400 6 600 3 400 -3 200 -5 600
Y 10 500 6 800 -3 700 3 700 4 800 +1 100 -2 600
X 10 100 6 700 -3 400 6 400 5 100 -1 300 -4 700
W 10 600 7 200 -3 400 7 400 4 700 -2 700 -6 100
S 14 900 7 600 -7 300 7 600 5 800 -1 800 -9 100
Skogslän 79 600 46 000 -33 600 46 600 34 400 -12 200 -45 800
Riket 318 400 228 600 -89 800 73 000 58 300 -14 700 -104 500
Tabell 2. Sysselsättningsförändringar i jord- och skogsbruk 1966 - 1971.Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar.
207