Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Fråga nummer 16 om förekomsten av "av ålder kal mark" besvarade kommittén med uppgiften
att det i södra och västra Sverige fanns omkring en halv miljon hektar sådan mark:
Göteborgs och Bohus län 100 000 ha
Hallands län 185 000 ha
Elfsborgs län 86 000 ha
Skaraborgs län 29 000 ha
Kronobergs län 30 000 ha
Kristianstads län 85 000 ha
Malmöhus län 15 000 ha
Summa 530 000 ha
1903 års skogsvårdslag införde reproduktionsplikt efter avverkning och stadgade förbud mot
avverkning som kunde äventyra återväxten men krävde inte att av ålder kal mark skulle planteras.
Det fanns i Sverige ett stort intresse för att skapa ny skog. Domänverkets planteringar på Svältorna
i Västergötland hade blivit inledningen till en planteringsvåg som kulminerade under de första
årtiondena av 1900-talet. Skogsvårdsstyrelserna tillkomst år 1905 stimulerade intresset ytterligare.
A. Edwin Ohlsson, en av de framgångsrika trävarubaronerna, fick år 1911 en reseberättelse
från länsjägmästare Eugen Hemberg från en studieresa till Jutlands ljunghedar, där denne skildrar
hur skogsplanteringen bedrevs. Edwin Ohlsson hade redan som barn fått sig till livs Svältornas
historia: hur en bygd blir fattig och öde, när skogen skövlas, men att det går att återge bygden liv
genom att dra upp ny skog. Det hade jägmästare Gyberg, "Svältornas betvingare" visat. Denna
formulering har jag knyckt från Per Waesterbergs beskrivning i en festskrift till Skogssällskapets
60- årsjubileum år 1962. Berättelsen kunde dock ha varit självupplevd. Under min tid vid Skogssällskapet
ingick det i tjänsteåliggandena att då så var möjligt sova över på Åry Bruk, där den då
nittioårige Edwin Ohlsson residerade. Han trivdes med att sitta framför en tjärvedsbrasa och berätta
om sitt händelserika liv för en ny åhörare. Han kunde förstås inte låta bli att tala om för mig
hur opassande det hade varit, när han var ung, att som jag vistas utomhus utan hatt.
Bild 1. på nästa sida visar uppropet i Göteborgs Morgonpost 1 Juni 1912 om bildandet av Skogssällskapet.
Fyra landshövdingar av fem hade skrivit under och bakom dessa fanns ett stort antal
prominenta personer som skulle få stor betydelse för skogssällskapets utveckling.
Per Waesterbergs minneskrift innehåller följande dedikation: "Denna skrift tillägnas minnet av
Skogssällskapets upphovsman A. Edwin Ohlsson och de män jämte honom som genom vidsyn
och ansvarskänsla, offervilja och arbetsinsatser gjorde Skogssällskapet till en institution i skogshushållningens
tjänst.
Sysselsättningsfrågor
Sysselsättningsaspekten, som skulle komma att dominera den skogspolitiska scenen under en stor
del av 1900-talet, finns inte direkt uttalad i skogskommitténs frågelista. Den aktualiserades på
allvar i spåren av kriserna under och efter första världskriget med följande börskrascher och
massarbetslöshet. Redan nio dagar efter världskrigets utbrott tillsattes Arbetslöshetskommissionen
- AK. Stenindustrin blev den först drabbade. Skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs-
och Bohuslän fick redan hösten 1915 anslag från såväl landstinget som staten för att sysselsätta
stenarbetare med skogsodling av ljunghedar. Skogssällskapet fick del därav bl.a. för
skogsodling på Kynnefjäll. 1916 skapades Skogssällskapets Statsarbeten som pågick under åren
1918 -1920 och som bl. a sysselsatte arbetslösa textilarbeterskor med skogsodling, lättare jordbruksarbete
och med kurser av olika slag. Drivande i detta arbete var yrkesinspektrisen Kerstin
Hesselgren som sedermera skulle bli Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Efter en kort
högkonjunktur med inflation och god arbetstillgång försämrades åter konjunkturen genom en
deflationskris med lavinartat prisfall, allmän stagnation och ökad arbetslöshet. År 1921 tillkom
205