Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Begränsningens konst är förvisso viktig, när det gäller att sammanfatta långsiktiga och komplexa
skeenden. Den föreslagna avgränsningen riskerar dock lätt att leda till ett begränsat sektorsperspektiv
som endast beskriver skogsvårdsorganisationens historia och betydelse för samhället.
Den skogspolitiska myndighetens uppgift är ju ej att företräda ett sektorsintresse utan att
inom sitt ansvarsområde befordra övergripande samhällsmål. Skogspolitik är därför rätt och slätt
politik. De övergripande samhällsmålen diskuteras ej så ofta nuförtiden. Kanske därför att det
råder en ganska stor politisk enighet om dessa mål, men kanske också därför att målen ofta i sig
innehåller känsliga målkonflikter. Kanske har den finansiella ekonomins globalisering med tonvikt
på marknadens krav lett till en polarisering mellan "hårda" och "mjuka" mål. Begreppet
"hållbar utveckling" har efter Riokonferensen 1992 blivit alltmer accepterat som en sammanfattning
av de övergripande samhällsmålen
Det skogspolitiska skeendet i ett vidare perspektiv
För att stimulera till ett vidgat perspektiv på skogspolitiken gör jag nu ett försök att beskriva det
skogspolitiska skeendet i ett vidare perspektiv. Det sker i form av en matris med en rad för varje
årtionde och en kolumn för vart och ett av ett antal övergripande eller relaterade politikområden.
Kolumn 2, Skogsvårdslagar, institutioner, etc, bygger på en sammanställning som en gång gjordes
av Ragnar Hjorth och som har kompletterats av skogsstyrelsen. Jag ber om överseende med
att det kan finnas viktiga händelser och företeelser som jag försummat att ta med på grund av
bristande insikt, tid eller utrymme samt att texten ibland kan ha blivit för generaliserande av
samma skäl. Av praktiska skäl har tabellen (Tabell 1) placerats sist i uppsatsen.
De övergripande samhällsmålen
Vilka är då de samhällsmål som varit vägledande för skogspolitiken under det gånga seklet? Ett
försök att beskriva samhällsmålen kommer att ske i nästa avsnitt. Jag har tidigare försökt belysa
kopplingen mellan skogspolitik och samhällsmål i en uppsats med titeln ”Om skogarnas tillstånd
och utnyttjande” som ingår i den jubileumsskrift som publicerades med anledning av Skogshögskolans
150 årsjubileum år 1978 (Nilsson, 1978). Jag valde då att utgå från de frågor som hade
formulerats av 1896 års Skogskommitté och som var avsedda att besvaras av skogstjänstemännen
i en enkät. Frågan om skogstillgångarnas tillräcklighet varit en viktig politisk fråga som ofta haft
en regionalpolitisk anknytning. Från början var självhushållningsaspekten dominerande men
småningom kom de tunga övergripande samhällsmålen i fokus såsom ekonomisk tillväxt, balans i
utrikeshandeln, sysselsättning och regional balans. Inte förrän efter 1973 års skogsutredning blev
miljöfrågorna på allvar aktuella.
Tillåt mig att ännu en gång återge frågorna från 1896 in extenso. I tabellen nedan har till varje
fråga fogats ett eller flera nyckelord som på ett eller annat sätt anknyter till ämnet för denna betraktelse.
1. Råder skogsbrist eller kunna förefintliga skogar utan synnerligen
långa transporter tillgodose traktens eget behov av skogsprodukter?
2. I hvilken omfattning förekomma hemman, som dels alldeles
sakna skogstillgångar, dels hafva för husbehof otillräckliga sådana?
3. Förekommer öfveravverkning eller rent av skogssköfling, och i
så fall under hvilken form? Har senaste decenniet i detta avseende
medfört någon ändring?
4. Afverkas virke utöfver husbehofvet, och hur disponeras i så fall
öfverskottet? Till export (timmer, sparrar, pitprops o.s.v.)? Till
inhemsk industri (kolning, pappersmassa o.s.v.)?
5. Hafva sågtimmerdimensionerna under senare åren nedgått och
till hvilket minimum? Afverkas, förutom genom hjelpgallring, verklig
ungskog i avsevärd mängd?
6. Är skogsskötseln sådan, att markernas reproduktionsförmåga
bevaras, eller, om så ej är, hvarpå beror detta , och hvilka äro
felen?
203
Den lokala skogsbalansen.
Avsättningsläget.
Husbehovsaspekten. Årlig
förbrukning i relation till tillgången.
Ägarförhållandena.
Skogsbalansen. Behov av
lagstiftning. Behov av skogsstatistik.
Virkesbalansen. Behov av
skogsstatistik.
Virkesbalansen. Behov av
lagstiftning för skydd av yngre
skog.
Uthållig skogsproduktion. Behov
av utbildning och forskning.