Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
4.7. Nils-Erik Nilsson - Skogspolitik i ett närliggande historiskt
perspektiv
Bakgrund
I regleringsbreven år 1999 och år 2000 åläggs Skogsstyrelsen att fortlöpande utvärdera effekterna
av skogspolitiken. Vad avser effekterna på den biologiska mångfalden skall utvärderingen ske i
samband med Naturvårdsverket. En samlad redovisning skall göras senast den 31 december år
2001.
Det är förvisso en svår och omfattande (men nyttig) uppgift att utvärdera ett politikområde för
vilket man har ett huvudansvar. Det är dessutom inte många politikområden som bör präglas av
så långsiktiga perspektiv som skogspolitiken. Den skog vi avverkar idag har skapats och danats
av tidigare generationers skogsbruk. Den skog vi skapar idag skall tillgodose kommande generationers
behov. Det är därför följdriktigt att låta ett historiskt avsnitt ingå i utvärderingen. Denna
uppsats utgör en av flera fristående uppsatser som skrivits av personer med anknytning till
skogspolitiken under senare delen av 1900-talet. De skall utgöra ett komplement till den historiska
beskrivning som kommer att ingå i Skogsstyrelsens utvärdering. Tanken är att på detta sätt få
skogspolitiken belyst och värderad utifrån flera olika perspektiv. Den tidsavgränsning som gäller
är från år 1900 fram till 1990 då den senaste skogspolitiska kommittén tillsattes. Delprojektet
"Skogspolitisk historia" skall enligt projektplanen ge en skogspolitisk bakgrund till den
skogspolitik och skog vi har idag. Detta skall ske genom att belysa förändringar av skogspolitiska
mål och medel och genom att beskriva politiska påverkansfaktorer på ett sådant sätt att man kan
redovisa såväl kvalitativa som kvantitativa exempel på skogspolitikens påverkan i skogen och
skogsbruket. Projektet skall också beskriva den normbildning som skogspolitiken under 1900talet
bidragit till.
Vad är skogspolitik?
I projektplanen avgränsas begreppet till "det som vid varje tidpunkt låg under den skogspolitiska
myndighetens ansvarsområde". Projektet skall dock även kunna belysa andra drivkrafter i samhället
- politiska eller marknadsmässiga - som påverkat skogspolitikens och skogarnas
utveckling.
Författare: Nils-Erik Nilsson.
Efter civiljägmästarexamen 1953, lärare på Lantmannaskolan i Osby och förvaltare
vid Skogssällskapet med samtidiga studier i nationalekonomi och statistik
vid Högskolan i Göteborg. 1958 Statens skogsforskningsinstitut som t.f.
chef för riksskogtaxeringen. Efter skogsvetenskaplig licentiatexamen utnämnd
till professor i skogstaxering, 1964. Prorektor vid Skogshögskolan under en
längre tid. Chef för prognosavdelningen vid Skogsstyrelsen 1976 och pensionerad
1993. Från 1963 starkt involverad i internationellt skogligt samarbete.
Under många år svensk delegat och delegationsledare till FAO/ECE Timber
Committee. Deltog som svensk delegat i förhandlingarna inom UNCTAD som
ledde fram till bildandet av International Timber Organization (ITTO) och deltog
aktivt i dess arbete fram till 1993, därav en period som ordförande i industrikommittén.
Har från 1967 haft många konsultuppdrag främst åt FAO men även
åt Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Deltog som svensk delegat
i förarbetet inför Riokonferensen och förhandlade där skogsprinciperna och
Agenda 21, Skog. Ledamot i KSLA, skogsavdelningen 1966-.
202