Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
12
Figur 2.2-4 Den Nordeuropeiska
timmergränsens förflyttning över de
nordiska länderna på 1700- och
1800-talet. (Bunte m.fl. 1982).
I Norrland fanns stora arealer outnyttjade timmerskogar, flottledsutbyggnaden gav goda
transportmöjligheter och ångmaskinen kunde från 1800-talets mitt nyttjas som kraftkälla vid
sågverken(Östlund 1993). Detta möjliggjorde en stor och snabb utbyggnad av sågverken utmed
Norrlandskusten. En verksamhet som redan från början var inriktad på export. Den svenska trävaruexporten
ökade från 185 000 standards år 1860 till 951 000 standards år 1900 (Nordquist
1928). Norrlandssågverken stod sistnämnda år för ca. 80% av denna export (Nordquist 1955). De
norrländska skogarna var, utom i de bygder som påverkats av odling, närmast av jungfrulig karaktär.
De var olikåldriga, flerskiktade med flerhundraåriga träd och de visade spår av tidigare
skogsbränder bl.a. genom att de var mosaikartade(Östlund m.fl. 1997, Linder & Östlund 1998).
En engelsk jägare och forskningsresande, L. Lloyd, beskriver i sin bok "Anteckningar under ett
tjugoårigt vistande i Skandinavien" (1853), hur han upplever den svenska skogen när han möter
den i gränstrakterna mellan Värmland och Dalarna.
Vår kosa togs nu genom Tio-mila-skogen. Ehuru en af de vildaste trakter man kan träffa i
Skandinavien, saknar han dock icke pittoreska utsigter, emedan han omvexlar med berg
och vackra sjöar. Ingen mensklig varelse, ingen menniskoboning upptäcktes, och en dyster
tystnad rådde öfverallt. För det långa afståndet från segelbara floder, höres sällan yxans
slag i dessa ödemarker. En betydlig mängd träd voro till och med i ett förvissningstillstånd,
och deras nakna stammar och grenar gåfvo skogen ett ödsligt och uråldrigt utseende.
Det virke som efterfrågades var grovt timmer. Avverkningarna genomfördes som timmerblädning
där de grövsta träden togs ut. Efter hand fick man sänka dimensionskraven och skogen genomhöggs
vid upprepade tillfällen. Sågverken skaffade råvara genom avverkningsrätter, förvärv
av stora skogsmarksområden och genom leveransköp.
Sågverksindustrins utbyggnad omskapade förutsättningarna för Norrlands utveckling. Arbete och
inkomster växte fram i snabb takt. Ägoförhållandena förändrades genom bolagens stora markköp.
Den sociala utvecklingen påverkades också på flera sätt. Den allmänpolitiska och skogspolitiska
debatten och ifrågasättandet av de förändringar som skedde tog fart. Den markpolitiska frågan
kommer att tas upp senare i denna rapport. Den skogspolitiska debatten - bl.a. framförd i