Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Bild 7. Exempel på ”nytänkande” mot mindre radikala skogsbruksmetoder. Hyggesbränning som
markberedning på därför lämplig mark. – Dalarna 1988. Foto: Rune Frisén
Med början från c:a 1993 och framåt under 1990-talet skedde det, enligt min uppfattning, en
märkbar omsvängning i det samlade skogsbrukets syn på naturvårdens ”intressen”, på ekologi
och biologisk mångfald liksom synen på skogsbrukets eget sektoransvar. Orsakerna till detta var
säkert många. Jag vill här särskilt ange följande:
1. Resultat av skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas omfattande kampanjer om ett mera
hänsynsfullt och ekologiskt inriktat skogsbruk.
2. Förslag 1992 från 1990-års skogspolitiska kommitté i framlagt betänkande.
3. Regeringens nya skogspolitik innefattande bl.a. att miljömålet jämställs med produktionsmålet,
biologisk mångfald skall behållas, hotade arter och naturtyper skall skyddas, utökade
hänsynsföreskrifter, minskad våtmarksdikning, skydda sumpskogar och ädellövskogar, prioritering
av inhemska trädslag, beskogning av jordbruksmark skall i första hand ske med lövträd,
miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för nya metoder, begränsad kvävegödsling och
biotopskydd och civilrättsliga avtal för skydd av biologiskt värdefulla små områden.
4. Genomförandet av ett biotopskydd enligt skogsvårdslagen och naturvårdslagen.
5. Skogsstyrelsens/skogsvårdsstyrelsernas genomförande av civilrättsliga avtal för skydd av
vissa nyckelbiotoper.
6. Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventeringar och inventeringar av sumpskogar.
7. Naturvårdsverkets planer för skydd av värdefulla våtmarker och ängs- och hagmarker.
8. Riokonventionen om biologisk mångfald (1993) med åtföljande landstudie ”Biologisk mångfald
i Sverige” 1994, som naturvårdsverket genomförde tillsammans med bl.a. skogsstyrelsen.
9. Naturvårdsverkets respektive skogsstyrelsens aktionsplaner för biologisk mångfald (1995,
1996), med bl.a. frågor om omställning av skogsbruket och bristfaktorer av betydelse för
biologisk mångfald.
10. EU:s habitat och fågeldirektiv.
11. Successivt ökade anslag för reservatsbildningar, biotopskydd och civilrättsliga avtal.
12. Resultat av några skogsbolags landskapsplanering och gröna bokslut.
13. Skogsstyrelsens handbok ” Miljöanpassad skogsföryngring”, 1995.
14. Naturvårdsverkets arbete med en systemstudie, som beskriver vägar mot ett miljöanpassat
och uthålligt bruk av skogen i Sverige år 2021. Detta arbete utfördes i samverkan med
representanter för skogsstyrelsen, storskogsbruket, skogsägarna, skogsindustrin, skogsforskningen
och ideell naturvård.
185