Skogspolitisk historia

More documents

Recommendations

Info

Skogspolitisk historia Studiecirklar i skogsämnen är en annan form av utbildning, som fått starkt genomslag. Vuxenskolan har oftast svarat för cirklarna i samarbete med skogsvårdsstyrelserna och skogsägareföreningarna. Studiecirklarna har också fått betydelse för den sociala gemenskapen och det är vanligt att skogsägare i en by varje säsong samlas kring ett studieämne. Kursmaterial har tagits fram av både skogsvårds- och skogsägareorganisationerna. Skogsstyrelsen har därtill med stor framgång tagit fram böcker och annat informationsmaterial. Stor effekt har man också fått av kampanjer som t ex Röj Din Skog och Lönsammare Skog, som drivits tillsammans av skogsvårdsorganisationen och skogsägareföreningarna. Ett särskilt problem har varit att kunna förmedla rön från forskning och utveckling (FOU). Skogsbruksområdena har en organiserad form för detta liksom för annan information. Man når skogsägarna dels vid regelbundna informationsmöten och skogsdagar samt även genom tidskrifter och vid enskilda kontakter med skogsägare. Många skogsägare bor inte på sina gårdar och för dessa grupper ordnas särskilda möten, dels under semestertid då de är på sina fastigheter och dels vid större sammandragningar, s. k.. utboträffar i Stockholm m. fl. platser. Skogsvårdsorganisationen driver en motsvarande verksamhet. Sammantaget har utbildning och rådgivning mycket stor betydelse för de resultat som uppnåtts i skogen. Att äga skog – frihet under ansvar Denna rubrik kan egentligen tjäna som sammanfattning för hela denna uppsats. Den anknyter också till de allmänna synpunkter, som tidigare återgivits från utredningen ”Skogsvården å enskilda skogar” (1958). Betr. skogsvårdsarbetets organisation och arbetsuppgifternas fördelning mellan skogsägarna och deras samarbetsorgan samt staten uttalade utredningen ”att grunden bör vara skogsägarnas känsla av ansvar för att de produktiva krafter, som genom äganderätten till skogen står till deras förfogande, utnyttjas på bästa sätt”. I detta sammanhang bör också nämnas att det enskilda ägandet av skog har fått stöd dels av 1925 års bolagsförbudslag samt dels av senare jordförvärvslagstiftning. Samtidigt har denna lagstiftning varit utsatt för mycket hårda diskussioner, som medfört ändringar i lagstiftningen. Under vissa perioder har dessa ändringar missgynnat det enskilda ägandet. Även om ägandefrågorna här har nämnts först har skogspolitiken, dels genom skogspolitiska debatter och utredningar samt dels genom skogsvårdslagen och skogsvårdsorganisationen, haft stor betydelse för det enskilda skogsbruket. Genom våra första skogsvårdslagar 1903 och 1923 lades grunden för organisationen och fastlades också principerna för ett uthålligt skogsbruk. Återväxtåtgärder efter avverkning samt skydd för växande skog bör vara grundläggande regler i en skogsvårdslag. Senare lagstiftning har utvidgats till flera områden av skogsvården och alltmera fått karaktären av detaljregleringar och begränsningar. Risken har varit att skogsvårdslagen och dess tillämpningar stängt in skogsägaren innanför snäva gränser, så att det funnits för liten plats för individuella målsättningar med skogsägandet. Lagen har blivit så normerande att agerandet ute i skogen kan beskrivas som ”alla grabbar på en gång”, som någon har uttryckt det. Detta motverkar mångfald samt även riskspridning. Staten har naturligtvis genom skogsvårdsorganisationen hela tiden haft inflytande och satt ramar men inte mindre betydelsefullt har det varit att samarbeta med näringen i forsknings-, utbildnings- och kunskapsfrågor. Man kan påstå att ”kunskapsvägen” varit överlägsen reglerings- och kontrollmetoden. För att skogsägaren skall få resultat och tillfredsställelse för egen del och därtill motsvara samhällets förväntningar förutsättes kunskap, fungerande marknad och lönsamhet. De enskilda skogsägarna har därtill genom samverkan i skogsbruksområden en organisation för att förverkliga sina målsättningar. Resultaten är sedan i slutändan mycket beroende av varje enskild skogsägares insatser. Det handlar också om att på ett rätt sätt värdera det enskilda skogsägandet. Professor Lars Kardell har uppmärksammat denna fråga i en rapport från Institutionen för skoglig landskapsvård ”Skogsbruk, skogsägande och skogspolitik” (2000). Kardell har gjort ett försök att grafiskt illustrera hur olika kategorier skogsägare uppfattats som förvaltare av skogskapitalet under de senaste 200 åren (diagram 3). 172
Skogspolitisk historia Hur man än gör bedömningar av den skogspolitiska utvecklingen under den här behandlade tidsperioden kommer framtiden att ställa krav på ett aktivt skogsbrukande och samtidigt rimliga hänsyn till andra intressen. De enskilda skogsägarna har förutsättningar att motsvara sådana förväntningar. Diagram 3. Kategorier av skogsägare som förvaltare av skogskapitalet (Skog &Forskning 4/2000) 173
Page 1 and 2:
Rapp 8a 1-10-24 09.12 Sidan 1 RAPPO
Page 3:
Skogspolitisk historia Hans Ekelund
Page 6 and 7:
3.4.5. Åtgärder, effekter, slutsa
Page 9 and 10:
Förord Skogsstyrelsen har fått i
Page 11 and 12:
Skogspolitisk historia Författarna
Page 13 and 14:
Skogspolitisk historia 1. Inledning
Page 15 and 16:
Skogspolitisk historia Figur 2.1-2
Page 17 and 18:
Skogspolitisk historia Det som kän
Page 19 and 20:
Skogspolitisk historia goda naturli
Page 21 and 22:
Skogspolitisk historia landshövdin
Page 23 and 24:
Skogspolitisk historia Figur 2.2-7.
Page 25 and 26:
Skogspolitisk historia 17 Figur 2.3
Page 27 and 28:
Skogspolitisk historia 2.6.1. Polit
Page 29 and 30:
Skogspolitisk historia I skogsbruke
Page 31 and 32:
Skogspolitisk historia Relationen n
Page 33 and 34:
Skogspolitisk historia 3. Skogspoli
Page 35 and 36:
Skogspolitisk historia tion skulle
Page 37 and 38:
Skogspolitisk historia avverkningsf
Page 39 and 40:
Skogspolitisk historia rad taxa. En
Page 41 and 42:
Skogspolitisk historia Tabell nr 3.
Page 43 and 44:
Skogspolitisk historia Tabell nr 3.
Page 45 and 46:
Skogspolitisk historia 3.2.5.5. Slu
Page 47 and 48:
Skogspolitisk historia som från 19
Page 49 and 50:
Skogspolitisk historia Det var allt
Page 51 and 52:
Skogspolitisk historia försiktighe
Page 53 and 54:
Skogspolitisk historia skogsbrukets
Page 55 and 56:
3.3.5.3. Statistik 1924-1948 Skogsp
Page 57 and 58:
Skogspolitisk historia 3.3.5.4. Sko
Page 59 and 60:
Skogspolitisk historia Tabellen ova
Page 61 and 62:
Skogspolitisk historia 3.3.5.5. Slu
Page 63 and 64:
Skogspolitisk historia 3.4.3. Medel
Page 65 and 66:
Skogspolitisk historia kesöverskot
Page 67 and 68:
Skogspolitisk historia stötande om
Page 69 and 70:
1 000 ha 1000 900 800 700 600 500 4
Page 71 and 72:
Ha 300 250 200 150 100 50 0 Skogspo
Page 73 and 74:
Skogspolitisk historia Tabell 3.4.5
Page 75 and 76:
Skogspolitisk historia på att fram
Page 77 and 78:
Skogspolitisk historia I avsnittet
Page 79 and 80:
Skogspolitisk historia Tabell 3.4.5
Page 81 and 82:
Båtnadsareal, ha Skogspolitisk his
Page 83 and 84:
Skogspolitisk historia De skogspoli
Page 85 and 86:
Skogspolitisk historia Bland de and
Page 87 and 88:
Skogspolitisk historia Antalet anm
Page 89 and 90:
Skogspolitisk historia m3sk i avver
Page 91 and 92:
Skogspolitisk historia Men debatten
Page 93 and 94:
Skogspolitisk historia hade avverkn
Page 95 and 96:
300 250 200 150 100 50 0 1000 ha Sk
Page 97 and 98:
1000 ha 350 300 250 200 150 100 50
Page 99 and 100:
Skogspolitisk historia miljön (imp
Page 101 and 102:
Skogspolitisk historia Ovanstående
Page 103 and 104:
Skogspolitisk historia tjänstemän
Page 105 and 106:
Skogspolitisk historia och avverkni
Page 107 and 108:
areal, ha 1000 800 600 400 200 0 Sk
Page 109 and 110:
Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs l
Page 111 and 112:
Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands l
Page 113 and 114:
Skogspolitisk historia 3.5.5.20.Slu
Page 115 and 116:
Skogspolitisk historia odlingsmater
Page 117 and 118:
Skogspolitisk historia I början av
Page 119 and 120:
Skogspolitisk historia ransonerings
Page 121 and 122:
Skogspolitisk historia skogsbruket
Page 123 and 124:
Skogspolitisk historia Vegetationsh
Page 125 and 126:
Skogspolitisk historia som brukar s
Page 127 and 128:
Skogspolitisk historia varierar ifr
Page 129 and 130: Skogspolitisk historia mot hela sko
Page 131 and 132: Skogspolitisk historia lövskogen d
Page 133 and 134: Relativ naturlighet 1 0.9 0.8 0.7 0
Page 135 and 136: Skogspolitisk historia skapa ömses
Page 137 and 138: Skogspolitisk historia Det är äve
Page 139 and 140: Hanski, I. 2000. Extinction debt an
Page 141 and 142: Skogspolitisk historia Med stöd av
Page 143 and 144: Skogspolitisk historia Fjällnära
Page 145 and 146: Skogspolitisk historia hör hemma i
Page 147 and 148: Skogspolitisk historia Skogsvårdso
Page 149 and 150: Skogspolitisk historia 1950 - talet
Page 151 and 152: Milj. m3sk 40 35 30 25 20 15 10 K
Page 153 and 154: Skogspolitisk historia Ekonomin på
Page 155 and 156: Skogspolitisk historia I tur och or
Page 157 and 158: Skogspolitisk historia början av 1
Page 159 and 160: Skogspolitisk historia Den sista ra
Page 161 and 162: Skogspolitisk historia En positiv e
Page 163 and 164: Skogspolitisk historia Tillämpade
Page 165 and 166: Skogspolitisk historia Kopplingen t
Page 167 and 168: Skogspolitisk historia Från staten
Page 169 and 170: Skogspolitisk historia nomgallrade.
Page 171 and 172: Skogspolitisk historia Utredningar
Page 173 and 174: Skogspolitisk historia Regeringen h
Page 175 and 176: Skogspolitisk historia Huvuddragen
Page 177 and 178: Skogspolitisk historia Industriutby
Page 179: Skogspolitisk historia och uppvaktn
Page 183 and 184: Skogspolitisk historia 4.5. Rune Fr
Page 185 and 186: Skogspolitisk historia Bild 1. Boks
Page 187 and 188: Skogspolitisk historia Konflikter S
Page 189 and 190: Skogspolitisk historia skogsodlings
Page 191 and 192: Skogspolitisk historia skogslag (19
Page 193 and 194: Skogspolitisk historia Bild 7. Exem
Page 195 and 196: Skogspolitisk historia 4.6. Stig Ha
Page 197 and 198: Skogspolitisk historia kutera skeen
Page 199 and 200: Skogspolitisk historia utspisades k
Page 201 and 202: Skogspolitisk historia En hel del a
Page 203 and 204: ”SCA:s skogsbruk och samhället:
Page 205 and 206: Skogspolitisk historia Skogspolitis
Page 207 and 208: Skogspolitisk historia vändsgränd
Page 209 and 210: Skogspolitisk historia vara medvete
Page 211 and 212: Skogspolitisk historia Begränsning
Page 213 and 214: Skogspolitisk historia Fråga numme
Page 215 and 216: Skogspolitisk historia textilfabrik
Page 217 and 218: Skogspolitisk historia Med ekonomis
Page 219 and 220: Skogspolitisk historia tydande del
Page 221 and 222: Skogspolitisk historia fade runt 19
Page 223 and 224: Skogspolitisk historia Tabell 3. Pr
Page 225 and 226: Skogspolitisk historia Jag redovisa
Page 227 and 228: Tabell 1. Skogspolitiska skeenden i
Page 229 and 230: År Allmän politisk, ekonomisk och
Page 231 and 232:
År Allmän politisk, ekonomisk och
Page 233 and 234:
År Allmän politisk, ekonomisk och
Page 235 and 236:
Litteraturförteckning Anon. 1959.
Page 237 and 238:
Skogspolitisk historia En som klart
Page 239 and 240:
Skogspolitisk historia "För att de
Page 241 and 242:
Skogspolitisk historia och därmed
Page 243 and 244:
Ekelund Hans (1990). Skogsbrukets s
Page 245 and 246:
Skogsstyrelsen (1996). Vi arbetar f
Page 247 and 248:
Skogspolitisk historia variera hög
Page 249 and 250:
Skogspolitisk historia efter samma
Page 251 and 252:
Skogspolitisk historia Stödet unde
Page 253 and 254:
Skogspolitisk historia Tabell 6. Re
Page 255 and 256:
Skogspolitisk historia Tabell 8. Ä
Page 257 and 258:
Skogspolitisk historia Tabell 11. S
Page 259 and 260:
År Statens skogutdikningsanslag St
Page 261 and 262:
1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning
Page 263 and 264:
Beställning av Rapporter och Medde
show all

Skogspolitisk historia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?