Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
tagsekonomiskt lönsam investering även utan bidrag har samhällsstödet varit ytterst värdefullt för
att klara den relativt komplicerade samordnings och planeringsprocessen. Behovet av välplanerade
vägsystem har ökat med tilltagande behov på åtkomlighet för markernas mångbruk och miljökrav
både i landskapsekologisk planering och i transportledet.
Uppdragsverksamhet
Den volymmässigt största uppdragsverksamheten har varit uppdrag åt andra myndigheter främst
arbetsmarknadsinsatser.
En restriktion för en offensiv utveckling av arsenalen tjänster som skulle kunna erbjudas markägarna
med god geografisk täckning har varit farhågorna för subventionering av uppdragsverksamhet
med statsmedel. Detta har lett till känslighet för extern kritik från andra aktörer trots den
politiska nivåns betoning av verksamhetens värde. Möjligheterna att parera volymsvängningar
som drabbat egen personal som följd av politiska beslut med hjälp av taxenivåer som skulle ha
gett enbart täckningsbidrag har inte varit realistiska alternativ. Ambitionerna att få bort en partsneutral
aktör som upplevts som hinder för egen expansion är inte förvånande. Med den alltmer
uttunnade fältorganisationen inom skogssektorn och markägare som i allt högre grad förvaltar
sina fastigheter på distans ökar värdet av uppdragsverksamhet som en del av underlaget för att
kunna bibehålla distriktskontor som glesbygdsbutiker med bred skoglig kompetens med en god
geografisk spridning.
Arbetsmarknadsinsatser i skogen
Vad stort sker, sker tyst……
En betydelsefull insats i skogsbruket utgör de beredskapsarbeten som är något som förekommit
inte enbart som en följd av skogens omställning från arbetskraftsintensiv till kapitalintensiv drift.
I västra Sverige sysselsatte t.ex. Skogssällskapet arbetslösa textilarbeterskor från Borås och
stenarbetare från Bohuslän under nödåren 1918 – 1920. Totalt rörde det sig om 3265 kvinnor och
9458 män. (Skogshistoriska sällskapets tidskrift Nr 1. 1992)
Den stora dikningsinsatsen under 30 – talet var också ett led i att skapa sysselsättning genom
samhällsfinansierade långsiktiga investeringar.
Omfattande insatser i naturvård och fornvård har utförts under de senaste decennierna men
skogsvårdsinsatserna har haft den största volymen.
Den skogliga beredskapsverksamhetens primära syfte är självfallet att erbjuda arbetslösa meningsfull
sysselsättning. Men en så omfattande samhällsinsats under lång tid med spridning över
hela länets glesbygd ger många andra positiva följdverkningar såsom skogsvårdsnytta, kunskapsspridning,
avlastning av myndighetsinsatser, sociala och andra effekter.
De samhällsinsatser som utförts med arbetsmarknadsmedel har haft stor betydelse på många plan
och inte minst för dagens skogstillstånd.
Utan känslomässiga överord är det befogat att sända en tacksamhetens tanke till alla de människor
som under otrygga anställningsförhållanden och i kärva arbetsmiljöer lämnat sitt bidrag till
en rikare skog.
Frö och plantförsörjning
Försörjningen med frö och plantor med för orten lämplig proveniens var under lång tid en viktig
skogsvårdsstyrelseuppgift. Skogsodlingsverksamheten tog ordentlig fart i länets privatskogar
under 1970 - talet. Plantvolymen i skogsvårdsstyrelsens regi ökade då från c:a 3 till c:a 20 milj.
plantor per år. En länstäckande organisation med möjlighet att kontrollera härkomsten vid kottköp
och styra distributionen av ett tjugotal provenienser var en stor tillgång.
156