Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
år ! Året var 1917.....Trots eller kanske mer tack vare, denna jätteutdelning gick Bure AB i konkurs
men rekonstruerades så småningom av ny ägare."
Oavsett om det i botten finns konkret realkapital eller om basen för företagandet utgörs av
kompetenstillgångar (walking resources), som i den nya ekonomin, spricker orealistiska förväntansbubblor.
Skillnader uppstår i vem eller vad som får betala notan.
Det är knappast troligt att det under någon tidsepok kan komma någon Moses från berget och
med global auktoritet avbryta eller ens dämpa dansen kring guldkalven från kortlivad hårdrock
till mer tidlös wienervals.
En del långsiktigt mindre gynnsam påverkan på skogskapitalet kan nog följa i spåren av den
börsbevakning som gör nästa kvartalsbokslut till planeringshorisont eller effekter av att
synliggöra skogskapital som kan omplaceras till annan verksamhet.
Sådana tongångar torgfördes under 1960 - talet med förslag att realisera skogsresursen och varva
upp kapitalet i expanderande näringar. Plastindustrin anfördes som ett sådant exempel.
I den skogspolitiska utredningen "Mål och medel i skogspolitiken "(SOU: 1973:14) , som hamnade
i papperskorgen, återkommer en pessimistisk syn på skogsnäringens framtid.
I en artikel i tidningen Skogen nr 10 1973 diskuterar Fredrik Ebeling utredningens förslag:
"Utredningens slutsats blir därför att vår skogsnäring bör stimuleras till snabb och kraftig
kvantitativ expansion krävande successiv ökning av avverkningarna till storleksordningen 95
miljoner m 3 sk med en därefter följande nödtvungen nedtrappning till ungefär 70 miljoner m 3 sk
strax efter sekelskiftet. På så sätt skulle vårt land medan tid är kunna med tillfredställande ekonomiskt
resultat tillgodogöra sig den ackumulering av stora, föga räntabla virkesförråd, som
blivit en följd av att avverkningarna i våra skogar sedan lång tid tillbaka underskridit tillväxten.......
skulle den av utredningen förordade avverkningspolitiken medföra att den framöver
nödtvungna krympningen av våra industrier kommer att aktualiseras just under den tidsperiod
då för första gången i vårt jords historia en världsomfattande knapphet på barrvirke sannolikt
kan förväntas......".
Det är självklart att det inte är enbart låga rotnetton utan i hög grad förväntan på den framtida
ekonomiska utvecklingen som har påverkat både markägarnas och samhällets syn på investeringar
i skogsvård.
Rationalisering för överlevnad
Den för omvärlden mest tydliga effekten av skogsbrukets förändring under de senaste decennierna
är bortfallet av sysselsättning. Den allmänna bilden är upplevelsen av en levande landsbygd
med unga människor och gamla skogar som nu förvandlats till en glesbygd med gamla människor
och unga skogar. Processen har varit en rationalisering för överlevnad. Effekterna blev stora
redan på 1960 - talet och har genom åren påverkat synen på skogens betydelse för samhällsekonomin.
Men om mekaniseringen hade stannat på 1970 års nivå skulle i nuläget arbetskostnaden
vara dubbelt så hög som intäkten av virkesförsäljningen.
Markanvändningskonflikter och referenskrockar
Mark, klimat och beståndshistorik ger de grundläggande förutsättningarna för skogshushållning.
Intensitet och metoder påverkas i allra högsta grad av tidsandan.
De i tiden liggande miljödebatterna som rört skogsbruket under de senaste decennierna
har, utöver de faktiska markanvändningskonflikterna, haft starka inslag av referenskrockar
som skärpt tonläget.
Konflikten mellan den markanvändning som dikterats av målsättningen att långsiktigt säkerställa
råvaruförsörjningen för den för samhällsekonomin viktiga skogindustrin och miljöeffekter har
under de senaste decennierna profilerats under tre stora debattvågor.
146