Skogspolitisk historia

60000
50000
40000
30000
20000
10000
Skogspolitisk historia
0
1-20. 21-40. 41-60. 61-80. 81-100. 101-120. 121-140. 141+.
Det enda trädslag som införts i nämnvärd omfattning är contortatallen. Den finns planterad på ca.
3 % av skogsmarksarealen. Eftersom den utgörs av plant och ungskogar är ännu andelen av
virkesförrådet marginell.
Skogsvårdens miljöeffekter
Ovanstående redovisning av resultaten av en klart uttalad inriktning att öka tillgången på råvara
för den samhällsekonomiskt viktiga skogsindustrin är inte länsunik. Det finns en väldokumenterad
grund för konstaterandet att inriktningen varit framgångsrik. Men samtidigt verkar det också
råda en uppfattning att det s.k. moderna skogsbruket varit enbart negativt ur miljösynvinkel.
Stora kalhyggen med radikal markbehandling, användning av kemiska medel, dikning av våtmarker
och gödsling framstår som konkreta bevis på okänslig naturexploatering.
Övergången från exploatering av naturskogar till trakthyggesbruk har gett effekter som bör
beaktas i miljöanalysen med längre tidsaxel än från den tid när kalhuggning med kulturåtgärder
blev dominerande metod.
144
Självföryngring
Skogsodling
Contorta
De upprepade dimensionsavverkningarna berörde årligen stora arealer. Utsyning av skog genom
skogsvårdsstyrelsen i Norrbotten omfattade år 1937 c:a 10 % av privatskogens areal. Det var i
första hand den äldsta och skadade skogen som utsynades. Därutöver behövdes avsevärda kvantiteter
för husbehov och bränsle. Exploateringsepoken innebar att naturskogen omformades till en
mer enformig struktur och på stora arealer till de restskogar som kom att kallas "gröna lögner. "
En matematiskt korrekt redovisning av hur andelen äldre skog förändrats bör i miljödiskussionen
kompletteras med den skogens kvalitativa innehåll.
Den förändring av hektarsförråden som redovisas i diagrammet under 4.3.1.1 har tillkommit
genom att systematiskt avverka den glesaste skogen först. En insats som underlättats av samhällsstöd.
En effekt av detta har blivit att stora arealer stått orörda under flera decennier. I områden
främst i Norrlands inland där tidigare dimensionsavverkningar inte hann återkomma flera
gånger har detta skapat en orörd miljö som bör ha gynnat arter som är beroende av obruten kontinuitet
i bestånden för sin överlevnad. Detta är något som bör beaktas i konfliktdiskussionen och
avvägningen av skyddsbehoven speciellt i länets inland.