Skogspolitisk historia

Milj. m3sk
40
35
30
25
20
15
10
K älla : Riksskogstaxeringen
5
0
Skogspolitisk historia
0-4. 5-9. 10-14. 15-19. 20-24. 25-29. 30-34. 35-44.
Diam.
143
Tall BD
Brist på fröträd och ogynnsamma groningsbetingelser hämmade också etablering av ny tallskog.
Resultaten efter kalavverkningar, hyggesbränning eller markberedning och plantering med tall
blev ungskogar med hög tillväxt.
Granens användning påverkades av dess ogynnsamma utveckling i restskogarna och blev mindre
än vad som svarar mot en god ståndortsanpassning. Vid hyggesrensning betonades under
1950 - talet vikten av att få bort granen för att höja marktemperaturen i det framtida beståndet.
milj m3sk
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Källa: Riksskogstaxeringen
Gran BD
0-4. 5-9. 10-14. 15-19. 20-24. 25-29. 30-34. 35-44. 45+.
Diam.
Gran 1941.
Gran 1992-96.
Skogarnas uppkomst
I länet är stor andel av skogsmarken lämplig för självföryngring under fröträd av tall eller via
beståndsföryngring på en del hedmarker. Det kan också noteras att den höga andelen
självföryngring och den relativt korta tid som dagens skötselmetoder använts medfört att endast
ca. 20 % av länets skogsmark är planterad. Därav stora delar efter hyggesbränning och med lokal
proveniens. Det nuvarande förrådets uppkomst framgår av nedanstående diagram.
Tall 1941.
Tall 1992 - 96.