Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Upprepade dimensionshuggningar hade tunnat ut bestånden så att de förråd som stod kvar när
restaureringen startade inte var tillräckligt för att ta tillvara markens produktionsförmåga. Nedanstående
diagram visar förråden per hektar åldersklassvis under 1950- och 90 - talen.
M 3 sk/ha
150
100
50
Virkesförråd
0
0-. -
20.
21-. 41-. 61-. 81-. 101-
.
Åkl.
142
121-
.
141-
.
1994-98.
1953 - 62.
I utredningen "Skogen och dess utveckling i Norrbottens län (1966)" redovisas att den löpande
tillväxten i kustlandets skogar äldre än 90 år var 1 m3sk/ha. Resultatet av taxeringarna under
perioden 1953–62 visar att förrådet per hektar då var störst i åldersklassen 80–100 år.
Genom att styra avverkningarna till de glesaste skogarna där differensen var störst mellan den
löpande tillväxten och det som kan växa på den aktuella ståndorten tillvaratas nu den långsiktiga
produktionsförmågan avsevärt bättre på större delen av skogsmarksarealen.
Virkesförrådet har ökat i alla dimensionsklasser under efterkrigstiden. För de olika trädslagen kan
noteras att förrådet av björk ökat i de klenaste dimensionerna. Björkens kortare livslängd i bestånden
än barrträden och behovet av björk för energiförsörjningen inte minst under båda världskrigen
har satt sina spår i de grövsta dimensionerna.
Milj. m3sk
14
12
10
8
6
4
2
0
Källa Riksskogstaxeringen
Björk BD
0-4. 5-9. 10-14. 15-19. 20-24.
Diam.
25-29. 30-34. 35-44. 45+.
Den största förrådsökningen står tallen för. De naturgivna förutsättningarna gör den till det
dominerande trädslaget. Dimensionshuggningen som pågick fram till 1950 talets början var
speciellt ogynnsam för detta trädslag eftersom restskogarna kom att bestå av främst björk och
trögväxande gran.
Björk 1941.
Björk 1992- 96.