Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
4.3. Ingemar Eriksson - Från exploatering till långsiktigt
skogsbruk
Givna förutsättningar för en belysning av skogspolitiken i ett historiskt perspektiv är att bidra
med en uppsats som koncentrerar sig på de delar och de tidsperioder som bäst överensstämmer
med egen erfarenhet och kunskap. Uppsatsen avgränsas därmed i tid och rum att i huvudsak omfatta
fakta, citat, personliga värderingar och åsikter om det samhällsklimat, ekonomiska villkor
och skogspolitiska beslut som påverkat omdaningen av skogsbruket i Norrbotten efter andra
världskriget. Viktiga politikområden som jordförvärvs- och skattelagstiftning behandlas inte.
Denna omdaning har varit så framgångsrik att det i länet i likhet med riket i övrigt krävs en direkt
misshushållning för att på kort sikt avbryta tillväxtökningen i skogen. Eftersom extensiv skogsvård
får stora genomslag först efter flera decennier finns det en uppenbar risk för en alltför liberal
syn på låga investeringsnivåer. Kunskap om vad som orsakat upprustningsbehov och produktionsförluster
utan miljövinster bör stämma till eftertanke.
Den omställning av skogsbruket som gett dagens skogstillgångar har pågått under hela 1900 -
talet. Det är självfallet inte nu gällande skogspolitik och investeringsnivåer som skapat förutsättningarna
för de optimistiska framtidsanalyser som kan presenteras i alltmer förfinade analyssystem.
Men utvecklingen har varit starkt förskjuten i tiden mellan norra och södra Sverige.
Den ombrytning som startade i söder vid seklets början kom inte igång i norr förrän efter andra
världskriget. Det ohållbara i fortsatt exploatering av naturskogarna påtalades visserligen i framställningar
från länet redan under 1860 - talet men det politiska klimatet gav inte utrymme för
några ingripanden.(Cederstam B.) Under de första decennierna på 1900 - talet var det viktigare
att inrikta sig på ransonering av fortsatt exploatering av timmerskogarna i norr än att övergå till
trakthyggesbruk och kulturåtgärder. Orsaken till detta var att timmerförsörjningen till den norrländska
sågverksindustrin omhuldades. Vid den tidpunkten kom c:a 80 % av rikets sågverksproduktion
från Norrland. (Nordquist M, 1955)
Skogsvården i norr
I Norrbotten gjordes på 1920 - talet en del kulturåtgärder genom sådd.
Under 1930 - talet var intresset för återväxtåtgärder mycket lågt. År 1937 levererade skogsvårdsstyrelsen
200 omskolade och 2000 oomskolade plantor. Inom statsskogsbruket rådde förbud mot
trakthyggesbruket.
Under 1940 - talet ökade skogsvårdsintresset, men krigsåren medförde stora insatser för energiförsörjning,
arbetskraftbrist och plantbrist.
Författare: INGEMAR ERIKSSON
f. 1935, civiljägmästare 1964, länsjägmästare i Norrbotten 1975 – 2000,
ledamot av KSLA 1993 -.
140