12.09.2013 Views

Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />

2. Andra påverkansfaktorer<br />

Skogens utveckling i Sverige kan beskrivas på olika sätt. För att underlätta en kortfattad skrivning<br />

har här valts metoden att först närmast genom en exemplifiering visa det bidrag som skogen<br />

på olika sätt gett till uppbyggnaden av andra verksamheter samt vilken påverkan dessa haft på<br />

skogens utveckling. Denna bakgrundsteckning måste, för att skapa förståelse för den situation<br />

som rådde vid tillkomsten av 1903 års skogspolitik, sträcka sig bakåt i tiden, åtminstone till<br />

mitten av 1800-talet. Därefter tecknas, också i starkt förkortad form, andra politikområdens (än<br />

traditionell skogspolitik) påverkan på skogen och dess nyttjande. I anslutning till detta avgränsas<br />

den del av skogspolitiken vars effekter närmare ska beskrivas längre fram i rapporten. Slutligen<br />

lämnas i detta kapitel några uppgifter som beskriver skogarnas faktiska förändring under 1900talet.<br />

2.1. Jordbruk<br />

Under mycket lång tid har jordbruket påverkat skogarna i vårt land. Skogen har bidragit med<br />

mark till odling och svedjebruk och skogen har använts som betesmark. Skogen har också bidragit<br />

med bränsle och byggnadsvirke.<br />

Även om det sedan medeltiden förekommit ett industriellt nyttjande av skogsråvaran så har jordbrukets<br />

markbehov i Syd- och Mellansverige betytt mest för skogarnas utveckling. Halland är i<br />

detta sammanhang ett klassiskt exempel på hur jordbruket och annat nyttjande påverkat skogstillståndet.<br />

Kartans mörka områden visar skogsklädd mark.<br />

Figur 2.1-1 Skogsmarkens utbredning i Halland 1650-1990. (Skogen - Sveriges nationalatlas 1990)<br />

Bearbetad efter Malmström 1930.<br />

Jordbrukets mark- och virkesbehov sammanhänger naturligtvis mycket starkt med befolkningsutvecklingen<br />

och var befolkningen är bosatt och vad den är sysselsatt med. Under den snabba befolkningsökningen<br />

från 1700-talets första hälft och fram till slutet av 1800-talet, tog jordbruket<br />

omfattande skogsområden i anspråk. En stor del av dessa bygder har under 1900-talets senare<br />

hälft lämnats att växa igen eller har återbeskogats, ofta till barrskog.<br />

6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!