Skogspolitisk historia

Skogsdynamik: Succession efter storskalig
störning
(tex. störd mark, lövfas,
barrfas, ”old-growth”)
Skala:Bestånd lunglav
garnlav
Landskap orre
lövskogsmesar
vitryggig hackspett
lavskrika
Region stora rovdjur och växtätare
Skogspolitisk historia
Flerskiktad skog
(tex. tallskog på torr
mark)
128
Intern beståndsdynamik
(tex. bördig gransumpskog)
raggbock ringlav
trådbrosklav
tjäder tretåig hackspett
Tabell 4: Exempel på arter för vilka man kan utvärdera effekter av ”habitat loss” för olika skogsdynamik
och rumsliga skalor och tillika potentiella paraplyarter för vilka strategiska planeringsunderlag
kan tas fram.
Utvärderingsprinciper för skogsbrukets anpassning till skogsdynamiken
För att utvärdera olika skogsbruksmetoder och hänsynsnivåer är nedanstående principiella matris
till hjälp (tabell 5). Observera att utvärderingen måste ske i flera skalor från grupp och bestånd
till landskap och region.
För att bli riktigt effektivt borde man dessutom lägga till utvärdering av både referensområde och
experimentella åtgärder. Detta kräver en långt gående samverkan mellan skogsnäringen, olika
myndigheter och forskning.
En viktig anledning till att sådan experimentell utvärderingsforskning behövs är att sammanställning
av kunskaper om konsekvenser av fragmenteringsekologiska studier (att avlägsna sig från
miljömålet) inte nödvändigtvis ger samma resultat som restaureringsekologiska studier (att närma
sig målet).
Skogsdynamik: Succession efter storskalig
störning
(tex. störd mark, lövfas,
barrfas, ”oldgrowth”)
Skogsbruksmetod:
Trakthyggesbruk
Flerskiktad skog
(tex. tallskog på torr
mark)
+ - --
Skärmskogsbruk - + -
Blädning -- - +
Intern beståndsdynamik
(tex. bördig gransumpskog)
Tabell 5: Med ledning av skogens naturliga dynamik och olika skogsbruksmetoder kan man dra slutsatsen
av vissa kombinationer är bättre ägnade åt att bevara en viss skogsmiljös egenskaper. Dessutom
måste miljöhänsyn tas i tillräcklig omfattning och ett reservatssystem finnas för de skogar som
från artbevarandesynpunkt inte är brukningsbara.
Slutsatser
Kärnan i skillnaden mellan virkesproduktion å ena sidan och bevarande av biologisk mångfald å
den andra är i grunden helt olika inriktningar. Virkesproduktion handlar om att genom skötsel få
ekosystemet att på ett uthålligt sätt skapa likstora paket av råvara – det vill säga att avsiktligt ta
bort den naturliga variationen. Att bevara biologisk mångfald är att vidmakthålla så mycket
variation som möjligt i alla rumsliga skalor från träd till landskap.
För att trendbrottet i skogspolitiken ska bli ett effektivt sätt att på lång sikt nå det skogspolitiska
målet att bevara livskraftiga stammar av alla naturligt förekommande arter krävs både hänsyn i
samband med skötsel och att man avsätter reservat. Dessutom, om man verkligen menar allvar
med att säkra en långsiktig överlevnad av alla arter, krävs det en restaurering och ett
återskapande av vissa livsmiljöer.