Skogspolitisk historia

Relativ andel l
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
Skogspolitisk historia
1800 1850 1900 1950 2000
Figur 5: Principiell illustration av hur virkesförrådets relativa storlek förändrats under de senaste
200 åren. Som en konsekvens av de intensiva avverkningarna under 1800-talets senare hälft sjönk
virkesförrådet snabbt på kort tid. Riksskogstaxeringen som kom igång ett par decennier efter tillkomsten
av vår första skogsvårdslag har ett för kort tidsomfång för att visa detta. Genom en
systematisk omföring av landskapet för att maximera virkesproduktionen har samtidigt andelen av
dessa volymer som gynnar olika arter minskat – helt enkelt eftersom andelen lågor, torrakor och
gamla träd minskat.
Flera visioner för skogens biologiska mångfald
Eftersom Sverige är ett avlångt land med olika historia så finns inte bara en utan flera visioner för
hur vi ska nå det skogspolitiska målet att bevara livskraftiga stammar av alla naturligt förekommande
arter.
Naturlig dynamik
I mellersta och norra Sveriges inre delar är uppodlingsgraden låg och skogshistorien relativt sett
kort. Rester av bestånd med det ursprungliga landskapets olika skogsmiljöer finns kvar så att vi
åtminstone kan få en uppfattning hur skogens sammansättning och struktur såg ut innan vi började
bruka landskapet. Det finns också spår kvar av den naturliga dynamiken i naturen egna arkiv.
Ett exempel är brandljud i träd som kan användas för att rekonstruera det ursprungliga naturlandskapet
storskaliga utseende.
Vår referens för biologisk landskap i denna del av Sverige är naturlandskapet. Detta är dock
ingen enhetlig skogstyp. I princip finns tre huvudgrupper skogsmiljöer med olika dynamik.
Successionsstadier efter störning. Successionen kan initieras av brand, vatten eller vind,
alternativt mänsklig störning med efterföljande igenväxning. Egenskaperna i denna typ av
dynamik är tillfälliga och finns i olika landskapsavsnitt vid olika tidpunkter och under kortare
eller längre tid. I den boreala regionen utgörs dessa egenskaper av t.ex. färska brandfält,
unga lövsuccessioner som senare tillåts bli gamla, sena lövsuccessioner och gammelskog.
Observera dock att även om en åldersklass dominerar så finns oftast en stor mängd äldre träd
och död ved kvar från det tidigare beståndet. I ungskogen efter störningar som brand eller
storm fanns både större bestånd, trädgrupper och enstaka träd kvar och blev en betydelsefull
del av den nya skogen.
Brandpräglade tallskogar. I naturtillståndet brinner torra marker ofta, men med relativt låg
intensitet. Detta leder till bestånd som ofta innehåller flera åldersklasser av tall liksom död
ved i olika nedbrytningsstadier.
Skog med intern dynamik. Ofta bildade sådana bestånd sammanhängande områden, stabila
nätverk och korridorer i landskapets fuktigaste delar. Exempel på egenskaper i sådana bestånd
är ett stabilt fuktigt mikroklimat och en kontinuerlig tillförsel av död ved. I boreal skog
är gran det dominerande trädslaget, men även björk och asp finns. I den sydliga ädel-
122
Produktion
Miljö