Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
varierar ifrån rena virkesodlingar till nästan opåverkade, men visserligen lågproduktiva, vildmarksområden.
Eftersom olika arter är olika stora och har olika levnadsätt är det viktigt att betrakta naturen i
olika skalor från den stora till den lilla. För att förstå vårt samhälles ökande fotavtryck på naturen
kommer här några exempel, alltifrån regionala skillnader i bortodlingen av skog till skillnader i
mängden död ved.
Jordbruk och urbanisering har minskat mängden skogsmark
I sydligaste Sverige har skogen blivit grundligt påverkad i mer än 5000 år och de allra flesta områden
med lantbruk som finns idag koloniserades av bofasta människor före vår tideräknings
början. I sen tid har arealen vägar, urbana områden och kraftledningar minskat andelen skog
ytterligare. I den andra änden av detta spektrum finns den boreala skogen där det intensiva
skogsutnyttjandet ibland är bara drygt 100 år – som till exempel i inre Norrland. Dessutom har
bruket av jordbrukslandskapet intensifierats, vilket gjorde att de djurarter som var mer eller
mindre beroende av det gamla kulturlandskapets olika egenskaper som gamla träd och jätteträd
försvann eller minskade kraftigt.
Bortodlingsgrad (%)
70
60
50
40
30
20
10
0
Nemoral
Hemiboreal
Sydboreal
Nordboreal
Figur 1: Minskningen av andelen skogsmark orsakad av uppodling och urbanisering i Sverige ökar
både med sjunkande höjd över havet (angiven i m) och mot sydligare nejder (uttryckt som biogeografiska
zoner) (data från Angelstam och Andersson 2001).
Sammanhängande orörda skogar finns bara kvar i landskapets
periferi
På grund av vårt systematiska brukande av vårt skogslandskap finns bara ett fåtal orörda områden
kvar. De karakteriseras alla av att de är avlägset belägna och improduktiva, antingen nära fjällkedjan
eller i stora myrområden.
Medan det vanliga brukade landskapet i princip helt saknar biologiskt gamla skogsbestånd så var
den vanliga brandpräglade skogsmarken rik på sådana skogar. Anledningen är skogsbranden
slumpvisa förekomst vilket innebär att många områden undgick brand under lång tid. Därför
borde egentligen alla figurer med åldersfördelningen i en skog inkludera alla åldersklasser från
0 till >250 år. Överhållning och ökad variation i brukningsmetoderna kan bidra till att lösa detta
problem (figur 2).
119
Subalpin
400 m