Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />
ningsregimer och utvecklingsstadier efter störningar som eld, vind, vatten, svampar, insekter,<br />
bävrar och mycket annat.<br />
Produktion och miljö kräver olika perspektiv<br />
Med omloppstider som går mellan drygt 50 till över 100 år intar skogsbruk en unik särställning<br />
bland olika näringsgrenar genom sin långsiktighet. Men miljömålet kräver ofta ändå längre tidsperspektiv.<br />
Som ett resultat av en lång tids anpassning till olika skogstyper med mycket olika egenskaper, är<br />
mångfalden av livsformer, växt- och djursamhällen och ekosystem mycket högre i de ursprungliga<br />
skogsmiljöerna än i den brukade skogen. Anledningen är egentligen enkel och lätt att förstå.<br />
Antalet trädarter och de olika utvecklingsstadierna, från den unga plantan till ett mer än 300-årigt<br />
jätteträd, och vidare till en liggande nedbruten stock, är de viktigaste dimensionerna i skogen som<br />
värd för olika arter. Träden och deras utveckling från frö till nedbruten död ved bildar en matris<br />
med olika livsrum (Tabell 2). Förluster av trädarter och deras utvecklingsstadier leder följaktligen<br />
till lokalt utdöende av de arter som är beroende av dem. Detta är ett mycket generellt mönster och<br />
gäller i skogar i alla olika klimatzoner.<br />
Studier av lavfloran i våra barrskogar visar till exempel att det är bara skogar med en medelålder<br />
av mer än 150 år som har en fullständig uppsättning av lavarter. Dessa bestånd är alltså<br />
de sista resterna av naturlandskapet, och alltså opåverkade av all skogspolitik. På samma sätt<br />
kräver många insektsarter och svampar nedbruten död ved av senvuxen tall som grodde för flera<br />
hundra år sedan.<br />
Träd<br />
Livsstadium<br />
gran tall glasbjörk<br />
vårtbjörk<br />
118<br />
asp sälg rönn ek lind<br />
Groende X X X X X X X X X<br />
ungt X X X X X X X X X<br />
Medelålders X X X X X X X X X<br />
avverkningsmoget X X X X X X X X X<br />
åldrande X X X X X X X X X<br />
gammalt träd X X X X X X X X X<br />
mycket gammalt X X X X X X X X X<br />
dött X X X X X X X X X<br />
fallet X X X X X X X X X<br />
hård död ved X X X X X X X X X<br />
lätt nedbrutet X X X X X X X X X<br />
mycket nedbrutet X X X X X X X X X<br />
sönderfallande X X Xs X X X X X X<br />
helt nedbrutet X X X X X X X X X<br />
Tabell 2: Kombinationen av de olika trädarterna och åldrar bildar olika livsrum. Denna matris av<br />
trädarter och trädåldrar i en vanlig svensk barrskog visar den stora variationen i de miljöer till vilka<br />
arterna har anpassats. Den inramade ytan visar antalet möjliga livsmiljöer som kan utnyttjas i en<br />
skött typisk svensk barrskog med få trädarter och utan gamla träd och död ved.<br />
Människans fotavtryck på naturen<br />
Sveriges gradvis ökande befolkning har under lång tid förändrat, och ibland helt tagit bort, den<br />
skog som en gång täckte nästan hela vårt land. Men förändringen av de svenska skogarna har en<br />
komplicerad <strong>historia</strong>. Både hur länge olika typer av brukande som bete, röjning, avverkning och<br />
miljöförstöring har kunnat påverka skogen, samt intensiteten i denna påverkan, har varierat<br />
mycket mellan olika områden. Idag är följaktligen situationen den att skogarna i olika regioner