12.09.2013 Views

Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />

ningsregimer och utvecklingsstadier efter störningar som eld, vind, vatten, svampar, insekter,<br />

bävrar och mycket annat.<br />

Produktion och miljö kräver olika perspektiv<br />

Med omloppstider som går mellan drygt 50 till över 100 år intar skogsbruk en unik särställning<br />

bland olika näringsgrenar genom sin långsiktighet. Men miljömålet kräver ofta ändå längre tidsperspektiv.<br />

Som ett resultat av en lång tids anpassning till olika skogstyper med mycket olika egenskaper, är<br />

mångfalden av livsformer, växt- och djursamhällen och ekosystem mycket högre i de ursprungliga<br />

skogsmiljöerna än i den brukade skogen. Anledningen är egentligen enkel och lätt att förstå.<br />

Antalet trädarter och de olika utvecklingsstadierna, från den unga plantan till ett mer än 300-årigt<br />

jätteträd, och vidare till en liggande nedbruten stock, är de viktigaste dimensionerna i skogen som<br />

värd för olika arter. Träden och deras utveckling från frö till nedbruten död ved bildar en matris<br />

med olika livsrum (Tabell 2). Förluster av trädarter och deras utvecklingsstadier leder följaktligen<br />

till lokalt utdöende av de arter som är beroende av dem. Detta är ett mycket generellt mönster och<br />

gäller i skogar i alla olika klimatzoner.<br />

Studier av lavfloran i våra barrskogar visar till exempel att det är bara skogar med en medelålder<br />

av mer än 150 år som har en fullständig uppsättning av lavarter. Dessa bestånd är alltså<br />

de sista resterna av naturlandskapet, och alltså opåverkade av all skogspolitik. På samma sätt<br />

kräver många insektsarter och svampar nedbruten död ved av senvuxen tall som grodde för flera<br />

hundra år sedan.<br />

Träd<br />

Livsstadium<br />

gran tall glasbjörk<br />

vårtbjörk<br />

118<br />

asp sälg rönn ek lind<br />

Groende X X X X X X X X X<br />

ungt X X X X X X X X X<br />

Medelålders X X X X X X X X X<br />

avverkningsmoget X X X X X X X X X<br />

åldrande X X X X X X X X X<br />

gammalt träd X X X X X X X X X<br />

mycket gammalt X X X X X X X X X<br />

dött X X X X X X X X X<br />

fallet X X X X X X X X X<br />

hård död ved X X X X X X X X X<br />

lätt nedbrutet X X X X X X X X X<br />

mycket nedbrutet X X X X X X X X X<br />

sönderfallande X X Xs X X X X X X<br />

helt nedbrutet X X X X X X X X X<br />

Tabell 2: Kombinationen av de olika trädarterna och åldrar bildar olika livsrum. Denna matris av<br />

trädarter och trädåldrar i en vanlig svensk barrskog visar den stora variationen i de miljöer till vilka<br />

arterna har anpassats. Den inramade ytan visar antalet möjliga livsmiljöer som kan utnyttjas i en<br />

skött typisk svensk barrskog med få trädarter och utan gamla träd och död ved.<br />

Människans fotavtryck på naturen<br />

Sveriges gradvis ökande befolkning har under lång tid förändrat, och ibland helt tagit bort, den<br />

skog som en gång täckte nästan hela vårt land. Men förändringen av de svenska skogarna har en<br />

komplicerad <strong>historia</strong>. Både hur länge olika typer av brukande som bete, röjning, avverkning och<br />

miljöförstöring har kunnat påverka skogen, samt intensiteten i denna påverkan, har varierat<br />

mycket mellan olika områden. Idag är följaktligen situationen den att skogarna i olika regioner

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!